Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Loy, Myrna - Loyaltyöarna - Lo-Yang, Ho-nan-fu, Ho-nan - Loyola, Ignatius - Loyson, Charles (Père Hyacinthe) - Lozovskij (Dridzo), Solomon Abramovitj - L. S. - ls - Ltd. - LT:s förlag, Lantbruksförbundets tidskrifts-ab:s förlag - Lu (kemi) - Lualaba - Luanda - Luang-Prabang - Luapula - Lubb - Lubbe, Marinus van der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Loyaltyöarna—Lubbe
38
den ena karaktärsrollen efter den andra och
utarbetade på kort tid sin egen typ av modern
kvinna. Mest populär har hon blivit som idealhustrun
i filmerna om ”Den gäckande skuggan”, med
William Powell som motspelare. — G. m.
filmproducenten Arthur Hornblow j :r.
Loyaltyöarna [eng. utt. låiGlti-], fr. lies
Loyauté [i’l læajåte’], fr. ögrupp i Stilla havet,
no km ö. om Nya Kaledonien, varifrån L.
administreras; består av 3 större korallöar, Lifou,
Maré, Ouvéa, och flera mindre. C:a 15,000 inv.
Huvudexport: kopra.
Lo-Yang, H o-n a n-f u, Ho-nan, stad i prov.
Ho-nan, Kina, 25 km s. om Huang-ho, vid
järnvägen från Sui-chou; c:a 50,000 inv.
Vapen-och ammunitionsfabriker. L., som fordom var
residensstad, är rikt på historiska minnesmärken.
Loyola [låjå’la], Ignat ius, jesuitordens
stiftare (1491—1556), f. på slottet Loyola i den
baskiska provinsen Guipüzcoa, hette eg. I n i g o
Lazcano de O n a z y de Loyola. Sårad
vid Pamplona 1521, slog sig den förut
levnadsglade officeren på studier, vilka gå vo hans
tankar en allvarlig riktning. Efter stränga
botövningar, åtföljda av drömmar och hallucinationer
med religiöst innehåll, for han 1523 till
Palestina för att ägna sig
åt de otrognas
omvändelse men måste
inom kort återvända.
Efter
universitetsstudier i Alcalå och
Sa-lamanca begav han sig
1528 till Paris, där
han fortsatte sin
utbildning och 1534 blev
magister. Han
samlade nu kring sig den
lilla skara av
hängivna lär j ungar, som
blev första fröet till
j esuitorden. Som dess
f 1 i dagen en egendomlig
förening av religiös entusiasm och världsklok
beräkning, bl. a. framträdande i ”Exercitia
spi-ritualia” (avfattade 1522 på sp., utg. 1548 i lat.
övers.) och ”Constitutiones” (första avfattningen
1550), de båda av honom författade urkunder,
vilka blevo bestämmande för ordens skaplynne
och organisation. 1622 blev L. kanoniserad. Hans
självbiogr. är tr. i ”Monumenta Ignatiana”, ser.
IV, tom 1 (1904). — Litt.: H. Böhmer, ”Studien
zur Geschichte der Gesellschaft Jesu”, I (1914);
biogr. av P. Dudon (2:a uppl. 1934).
Loyson [læazå’], Charles, fransk
predikant (1827—1912), känd under sitt munknamn,
Père Hyacinthe [pär iasa’t], karmelitmunk
1861. Från 1865 predikade L. med glänsande
framgång i Notre-Dame, tills han på grund av
sina liberala tendenser 1869 bannlystes med det
större bannet. Han öppnade 1879 i Paris en
”gallikansk” kyrka och företog sedan vidsträckta
resor, särskilt i Orienten. L., som var en av
sin tids främsta andliga talare, bekämpade
ofel-barhetsdogmen och celibatet, yrkade på
moders
målets bruk i kulten samt ivrade för enhet dels
mellan kristna kyrkor, dels mellan kristendom och
islam. L:s ”Mon testament” är övers, till sv.
(1895). — Monogr. av A. Houtin (3 bd, 1920
—24).
Lozovskij [lazåTskaj] (eg. D r i d z o), S
o-lomon Abramovitj, rysk politiker av
judisk börd (f. 1879), anslöt sig 1901 till det illegala
socialdemokratiska partiet, var som agitator
verksam på olika ställen i Ryssland, var tidvis
häktad, tidvis i landsflykt, varunder han 1909—17
vistades i Paris. Återkommen till Ryssland,
anslöt han sig 1917 till bolsj evikerna och blev s. å.
landsorganisationens sekr. 1937 valdes L. till led.
av Sovjetunionens högsta råd, blev 1939 v.
folkkommissarie för utrikes ärenden, 1941 v. dir. för
Sovjetunionens informationsby rå, var 1945—46
ånyo v. folkkommissarie och v. minister för
utrikes ärenden samt blev 1946 dir. för
Sovjetunionens informationsbyrå.
L. S. 1) Förk. för Lo’cus Sigi’lli, sigillets
plats, Lo’co Sigi’lli, på sigillets plats, och för
Lo’co Secretärii, som t. f. sekreterare.
2) Förkortning för Landbrugernes
sammen-slutning.
Is, förk. för luftbevakningsstation.
Ltd., förk. för eng. limited, begränsad,
bestämning, som ingår i engelska bolags (aktiebolags)
firmanamn för att utmärka delägarnas begränsade
ansvar.
LT :s förlag, Lantbruksförbundets
tidskrift s-a b :s förlag, Stockholm,
grundat 1934, startade bokutgivning hösten 1935.
Utgivningen inriktades på facklitteratur för jordbruk
och lanthushåll. L. är också förläggare av
böcker i allmänt kulturella ämnen, bl. a. såsom
utgivare av Kungl. Gustav Adolfs akad:s
småskrifter och av SLU:s studentförbunds skriftserie
”Vårt forum”. Den skönlitterära utgivningen
startade 1942 i samband med en romanpristävlan
och med tonvikt på svenska och nordiska förf.
L. utger billighetsserien ”Populära LT-romaner”.
Från 1950 utger L. kulturtidskr. Perspektiv.
Tills, m. Kooperativa förb:s förlag och P. A.
Norstedt & söners förlag bildade L. 1950
Ving-förlaget, som har till uppgift att sprida god
modern och klassisk skönlitteratur till låga priser.
Lu, kemiskt tecken för en atom lutetium.
Lualäba, källflod till Kongo.
Luanda, huvudstad i Angola, se Loanda.
Luang-Prabang, huvudstad i prov.
Luang-Pra-bang inom konungariket Laos, Indokina, vid
Me-kong; c:a 20,000 inv. Betydande handels- (ris,
gummi) och vallfartsort med talrika buddistiska
helgedomar, bl. a. det berömda templet Watmai.
Luapüla, källflod till Kongo.
Lubb, zool., se Torskfiskar.
Lubbe [lo’ba], Marinus van [fa’n] der,
nederländsk vagabond (1909—34), innehade
tillfälliga platser som arbetare och var verksam inom
sitt hemlands kommunistiska ungdomsförb. Från
1929 förde han mest en vagabondtillvaro. I
jan. 1933 uppehöll sig L. i Berlin, där han anlade
en del mindre och lätt släckta eldsvådor, bl. a.
i slottet. 27/2 s. å. påträffades L. i det brinnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
