Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lubbe, Marinus van der - Lubbock - Lubbock, Sir John - Lubitsch, Ernst - Lublin - Lublino, Ljublino - Lublinregeringen - Lucania, Lukanien (Basilicata) - Lucanidae - Lucanus - Lucanus, Marcus Annaeus - Lucas, Edward - Lucas van Leyden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39 Lubbock-
riksdagshuset, erkände sig ha ensam anlagt
branden och häktades. En stor process anlades tnot
honom och några tyska och utländska
kommunister, varunder L. blev en av världens mest
omtalade personer. Han uppträdde under processen som
imbecill och ingick över huvud ej i verkliga
svaromål. Medan övriga anklagade frikändes,
förklarades L. skyldig och dömdes enl. en nystiftad
lag med retroaktiv verkan till döden och
avrättades. Att L. anlagt eld i riksdagshuset, torde
stå fast. Emellertid anses det tekniskt omöjligt,
att han ensam kunnat åstadkomma den väldiga
skadegörelsen, och därför räknar man med att
denna är en följd av andra bränder än dem, som
L. anlade. Som upphovsmän till dessa utpekades
från nazistiskt håll kommunister, medan å andra
sidan redan tidigt misstankar framkommo, att
riksdagsb randen anlagts av nazister på order av
partiledningen. Den nazistiska beskyllningen mot
kommunisterna underkändes redan av domstolen;
någon klarhet rörande nazisternas roll och L:s
eventuella förbindelse med dem har ej vunnits,
och något material till frågans belysning har
över huvud ej framkommit.
Lubbock [la’bak], stad i n. v. Texas, U.S.A.;
72,000 inv. Centrum i ett stort bomullsdistrikt;
bomullsmarknad. Säte för Texas Technological
College, grundat 1925.
Lubbock [la’bak], Sir John, sedan 1900
Lord A v e b u r y, engelsk zoolog (1834—1913).
L:s forskningar gällde insekterna med särskild
hänsyn till levnadsvanor och instinkter: ”Ants,
bees and wasps” (1882) m. fl. I sv. övers,
föreligga ”Menniskans urtillstånd” (1869), ”Lifvets
fröjder” (1888—89) och ”Lifvets uppgift” (1895).
Lubitsch [lö’-], Ernst, tysk-amerikansk
filmregissör (1892—1947). Efter teaterstudier
för Max Reinhardt blev L. skådespelare 1911.
1918 började han helt ägna sig åt filmregi. 1922
kom han till U.S.A. och var där engagerad som
regissör hos olika filmbolag. L. var en av den
moderna filmens mest betydande regissörer,
originell, spirituell och idérik i sina iscensättningar.
Bland hans stumfilmer må nämnas ”Madame du
Barry”, ”Det förbjudna paradiset” och
”Patrioten” och bland hans ljudfilmer en rad eleganta
komedier.
Lublin [lo’-], stad i Polen, 155 km s. ö. om
Warszawa; 102,000 inv. (1950). I Maj danek
utanför L. hade tyskarna under ockupationen i
2:a världskriget ett av sina ohyggligaste
koncentrationsläger och utövade en fruktansvärd
terror i staden, framför allt mot judarna. — Jfr
Lub lin regeringen.
Lublino [Ijobljinå], Ljublino, stad i
Moskvaområdet, RSFSR, 11 km s. om Moskva
vid Moskva—Kursk-järnvägen; 64,332 inv.
0939)- L., som är en av Moskvas förstäder, har
stora järnvägsdepåer.
Lublinregeringen, benämning på en av de
ryska myndigheterna 21/t 1944 tillsatt, av polska
kommunister och socialister bestående kommitté för
administrationen i de befriade polska områdena.
L. hade först sitt säte i Chelm men flyttades efter
kort tid till Lublin. Den närmaste anledningen
•Lucas van Leyden 40
till dess bildande var brytningen mellan
Sovjetunionen och den polska exilregeringen i London.
31/i2 s. å. ombildades kommittén till provisorisk
regering. I jan. 1945 erkändes L. officiellt av
Sovjetunionen och överflyttades till Warszawa,
ombildades i juli s. å. genom att S. Mikolajczyk
och andra led. av den polska Londonregeringen
inträdde i den samt erkändes därefter av
Storbritannien och U.S.A. som Polens legala regering.
Ånyo ombildad efter valen i jan. 1947, inledde
regeringen en mot andra partier intolerant,
kom-munistbetonad politik, vilket ledde till
Mikolaj-czyks utträde och flykt till utlandet.
Lucänia [lo-], Lukanien, före 1932 B a s
i-1 i c a t a, landskap i s. Italien, innanför
Taranto-bukten. L. uppkallades efter lukanerna, en
sam-nitisk stam, som på 400-talet f. Kr. erövrade
landet. Omkr. 272 f. Kr. måste lukanerna finna sig
i Roms herravälde.
Lucänidae, en fam. av gruppen Lamellicomia
(se Bladhorningar) bland skalbaggarna. L.
representeras i Sverige av sex släkten med vartdera
en art. Mest bekant är ekoxen, Lucänus cervus
(se Ekoxesläktet).
Lucänus, zool., se Ekoxesläktet.
Lucänus, Marcus Annaeus, romersk
skald (f. 39 e. Kr.), brorson till filosofen Seneca.
F. i Cördoba i Spanien, växte L. upp i Rom,
upptogs i Neros krets samt blev tidigt kvestor
och augur. Men vänskapen med kejsaren upphörde
snart, och L. inlät sig i Pisos sammansvärjning
(år 65). Vid upptäckten sökte han rädda sitt
liv genom angivelser men tvangs att begå
självmord. Av hans skrifter är blott ett epos bevarat,
”De bello civili” (”Pharsalia”), om kriget mellan
Caesar och Pompeius (senast utg. 1926), det
första epos utan mytologisk apparat. Den föga
lättillgängliga dikten väckte mycket intresse,
lästes ivrigt även under medeltiden och avsatte spår
hos flera författare, t. ex. Dante, och under
nyare tid, t. ex. Shelley.
Lucas [lö’kas], Edward Verrall, engelsk
författare (1868—1938), tidningsman,
medutgiva-re av Punch och dir. i förlagsfirman Methuen &
co. Han skrev ett sjuttiotal böcker,
reseskildringar, skisser, konstböcker och ”entertainments”, ett
slags hybrider av roman och essä, i stil med
Charles Lambs, vars biogr. L. skrev 1905 i 2 bd;
han gav ut Charles och Mary Lambs verk i 7 bd
1903—05 och 1935 deras brev i 3 bd. ”Rose and
Rose” (1921; ”Rosendoktorn”, 1923) och
”Advi-sory Ben” (1923) äro impressionistiska romaner;
vidare må nämnas ”Reading, writing and
remem-bering” (1932).
Lucas van Leyden [lö’kas fan léi’dan],
holländsk målare och gravör (1494—1533). L. var
ett konstens underbarn, som utom sin verksamhet
som målare under sitt korta liv hann med att
fullborda ett jättelikt verk av kopparstick,
varav icke mindre än 174 blad nu äro kända. Som
grafiker blev han epokgörande och överträffas
senare blott av Rembrandt Han uppsökte gärna
ovanliga ämnen, ofta ur G. T. Grunden i hans
konst är en skarp iakttagelse, men stundom ger
han också uttryck åt en stilla stämning (”Kris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
