Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftfartsverket - Luftfilter - Luftflotta - Luftförsvar - Luftförvärmare - Luftgap - Luftgrop - Luftgrumling - Lufthammare - Luftklocka, luftkärl - Luftkonditionering - Luftkrets - Luftkrevad - Luftkrig - Luftkrigföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luftfartsverket—Luftkrigföring
71
Luftfartsverket består av Luftfartsstyrelsen
och Flygplatsorganisationen. L. tillkom lh 1947.
Chef för L. är en överdir., som även är ordf,
i Luftfartsstyrelsen, vars 4 byråer centralt
handlägga ärenden för den civila luftfarten. Den
lokala förvaltningen av statens anläggningar för
den civila luftfarten i form av flygplatser och
luftfartsleder med tillhörande utrustning, ss.
hangarer, belysningsanordningar och radiostationer,
är uppdelad på 4 distrikt, näml.
Stockholm-Brom-ma under en flygplatschef samt Malmö-Bulltofta,
Göteborg-Torslanda och Norrköping-Kungsängen,
vartdera under en distriktschef. Flygplatschefen,
resp, distriktscheferna ha till förfogande för
skötsel, underhåll och bevakning på flygplatserna
bl. a. fältmästare, hangarmästare, flygplatsvakter
och tillsyningsmän. På de större flygplatserna
finnas stationerade dels trafikledare, vilka lyda
under Luftfartsstyrelsens trafikbyrå, dels
besikt-ningsingenjörer, vilka lyda under
Luftfartsstyrelsens luftfartsinspektion.
Luftfilter, anordning för avskiljande av
damm-och stoftpartiklar ur luft medelst ett
filtermaterial el., ehuru begreppsmässigt något oegentligt,
på elektrisk el. ”dynamisk” väg.
Luftflotta, ty. Luftflotte, högre tyskt
flygförband under 2:a världskriget, sammansatt av olika
flygslag, bestående av två el. flera flygkårer och
med en flygplanstyrka om 500—1,000 flygplan.
Luftförsvar, organisation och åtgärder för
försvar mot anfall från luften. L. omfattar
luftbevakning, försvar med jaktflyg och
luftvärn samt civilförsvar.
Luftbevakning, jaktflyg och luftvärn stå under militär
ledning, civilförsvaret ledes i regel av civila
myndigheter och kan betecknas som passivt 1. — Ett
lands territorium med angränsande farvatten
indelas i luftförsvarsområden. Inom
varje område utövas ledningen av en 1 u f t f ö
r-svarschef, som leder verksamheten från en
1 uf t f ör s var s cen t r al. Under
luftför-svarschefen lyder inom området grupperad
luftbevakning samt för områdets försvar tilldelat
jaktflyg och luftvärn. I luftförsvarscentralen
mottagas rapporter över iakttagen
flygverksamhet. Med ledning av luftläget alarmeras 1. samt
övriga stridskrafter och myndigheter inom
området. Alarmeringen utföres i regel som
automatisk fjärralarmering. Därest jaktflyg och
luftvärn äro tilldelade området, finnas i centralen
jakt- och luftvärnsstridsledningsgrupper. J a k
t-stridsledningsgruppen leder
jaktflygets strid. Jaktförband i luften dirigeras med
radio till kontakt med det fientliga anflygande
flyget. Som hjälpmedel användas särskilda
jaktradarstationer, som i varje ögonblick registrera
läget av eget jaktflyg och fienden. Luftvärn
s-stridsiedningsgruppen leder
luftvärnets strid. Luftvärnet är i regel grupperat i
anslutning till viktigare skyddsföremål och
skyddsområden. — På gr. av den snabbhet, med vilken
stridshandlingar i luften utspelas, erfordras snabbt
och säkert fungerande signalförbindelser
(speciella telefonförbindelser för 1. samt radio).
Erfarenheterna från 2:a världskriget visa, att
72
ett 1. icke kan förhindra anfall från luften men
starkt minska skadeverkningarna. Det framtida
1. mot robotvapen, med de stora hastigheter dessa
kunna uppnå, uppställer problem, vilka ännu icke
kunna anses lösta.
Luftförvärmare, se Förvärmning.
Luftgap, luftavbrott i en elektrisk strömkrets,
t. ex. gnistgapet i en gniststräcka. Jfr Luftspalt.
Luftgrop, populär benämning på del av
lufthavet med vertikal, nedåtgående luftströmning, där
ett flygplan får stor, momentan sjunkhastighet.
Luftgrumling, meteor., uppkommer genom den
större el. mindre mängd fasta partiklar, som
sväva i atmosfären.
Lufthammare, vanlig benämning på
tryckluft-hammare och pneumatisk hammare.
Luftklocka, luftkärl, en luftfylld behållare,
sammanbyggd med tryckuttaget vid fram- och
återgående vätskepumpar och avsedd för
tryckutjämning, närmast för eliminering av ”slag” i
tryckledningen. L. kan även beteckna
magasins-kärlet vid t. ex. hydrauliska ackumulatorer. —
Vid kompressorer användas hellre benämningarna
luftbehållare, luftmagasin el.
tryckkärl.
Luftkonditionering (eng. air conditioning),
luftbehandling, ett system för ventilation,
som inbegriper icke endast kontrollerad
luftväxling utan även reglering av luftens temp., relativa
fuktighet och renhet. Anläggningar för 1.
byggas ofta för endast vissa av dessa funktioner,
varvid kylning el. åtm. avfuktning är mest intimt
förknippad med begreppet 1. För k y 1 n i n g
s-ändamål innehåller aggregatet en ”kylradiator”
el. en ”dyskammare”, i vilken kallt vatten
inspru-tas. Enbart avfuktning kan erhållas genom att
luften får passera bäddar med silikagel, som
upptaga fuktigheten. Dessa bäddar regenereras
inter-mittent genom upphettning med t. ex. gas. De
mest avancerade typerna av l.-aggregat äro
utrustade med anordningar för både uppvärmning
och avkylning, avfuktning och dammfiltrering,
varjämte man medelst en ringa tillsats av
etylenglykol till luften åstadkommer en effektiv
bak-teriedödande verkan. Anläggningarna styras vanl.
automatiskt, så att rumsluftens tillstånd faller
inom den s. k. behaglighetszonen. — L. användes
i stor utsträckning på biografer o. a.
samlingslokaler, i restauranger, på fabriker och kontor
samt i stigande utsträckning även i hemmen.
Luftkrets, dets. som atmosfär.
Luftkrevad, sprängning av granatkartesch i
luften omedelbart före anslaget mot marken.
Granatkarteschen apteras härvid med ett tidrör,
som tänder den efter en något kortare tid än
skjuttiden till målet. Verkan kan påräknas endast
mot levande, oskyddade mål och åstadkommes av
de vid krevaden i projektilens rörelseriktning
framslungade kulorna. Jfr Luftbrisad.
Luftkrig, se Luftkrigföring.
Luftkrigföring är den del av krigskonsten,
som berör flygstridskrafternas verksamhet.
Flygstridskrafterna erhålla uppgifter, dels vid
självständiga företag, dels vid operationer i
samverkan med mark- och/el. sjöstridskrafter. Vid de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
