- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
73-74

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftkrigföring - Luftkub och luftrymd - Luftkurort - Luftlandsättning, Luftlandsättningstrupper - Luftledning - Luftmassa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

73

Luftkub—Luftmassa

74

sj älvständiga operationerna eftersträvas att
bryta fiendens stridskraft i allm. Anfallsmålen
utgöras av krigsviktiga industrier, kraftverk,
kommunikationer o. dyl. Anfallen utföras med
bomb (attack-) förband, i regel eskorterade av
jaktförband för att skydda mot motståndarens
jaktflyg. Spaningsflygförband kunna medverka
vid sådana operationer för målspaning före
anfall samt för att konstatera verkan efter anfall.
Till spaningsförbandens självständiga uppgifter
räknas även den strategiska spaningen.
— Vid samverkan med mark- och
sjöstrids-krafter insättas flygstridskrafterna (bomb [-[attack-]-] {+[at-
tack-]+} och jaktförband) antingen till direkt
understöd i striden, exempelvis i form av anfall mot
trupp- och fordonskolonner, batteriplatser,
ör-logsfartyg o. dyl., el. till indirekt understöd, t. ex.
hindrande av fiendens förbindelser med
stridsfältet. Jaktförbandens huvuduppgift är att tills,
m. luftvärn hindra el. försvåra fiendens
flygverksamhet mot områden el. orter (baser) av
stor betydelse för det egna landet
(hemorts-försvar) och att lämna skydd till armé
och marinförband i samband med viss angiven
operation (jakt sky dd). Spaningsflygning vid
samverkan utföres för att hålla befälhavare ur
armén el. marinen underrättade om läget vid ett
visst frontavsnitt el. inom visst sjöområde samt
för att fastställa detaljer inom stridsområdet
(taktisk [när-]s p a n i n g). Spaningsflygplan
kunna dessutom tilldelas special uppgifter, ss.
ubåtsjakt, ledning av artilleriets eld och
utläggande av dimridåer för att förhindra fientlig
insyn av egna trupper el. fartyg.
Transportflyg-förbanden ombesörja numera nära nog alla slag
av transporter och utnyttjas spec. när snabba
förbindelser erfordras. Ett specialuppdrag är
transport av trupp för att överraskande anfalla,
förstärka på ett frontavsnitt el. evakuera (jfr
Lufttrupper).

För 1. erfordras flygbaser. Det är
önskvärt att intaga basering så nära fienden som
möjligt, men fientlig överlägsenhet i luften kan
tvinga till mera tillbakadragen basering. Om
flygförbands aktionsradie därvid icke är tillräcklig,
måste operationerna grundas på en växling
mellan ordinarie baser (O-baser) och mera
framskjutna tillfälliga baser (T-baser). De senare
användas vid mellanlandning för tankning och
laddning. Jaktförband för områdesförsvar
baseras centralt i området el. framskjutet i fiendens
sannolika anflygningsriktning, om denna kan
bedömas; jaktförband, som avdelats för eskort,
baseras, för att vinna i flygtid, om möjligt på det
eskorterade förbandets anflygningsväg. Med
andra försvarsgrenar samverkande flygförband
baseras om möjligt nära frontlinje el. sjöstyrkebas.
Bombförband kunna som regel baseras längre
tillbakadragna. Vissa bombplan ha så lång
aktionsradie, att de äro nära nog oberoende av
avstånd.

Under 2:a världskriget fingo
flygstridskrafterna allt större betydelse för krigföringen i dess
helhet. Att skapa luftherravälde, om också
endast lokalt el. temporärt, d. v. s. att flygförband

kunna uppträda i luften utan att fiendens
flygstridskrafter kunna hindra dem i deras
verksamhet och samtidigt vara i stånd att hindra
fienden att uppträda i luften, har som regel
visat sig vara en nödvändig förutsättning för
att kunna framgångsrikt genomföra mark- och
sjöoperationer.

Luftkub och luftrymd, två inom
ventila-tionstekniken nyttj ade termer. Med luftrymd
förstås luftinnehållet i ett rum, med luftkub
luftvolymen per person el. — i
fråga om djurstall — per djur. Om t. ex. ett
boningsrum innehåller en ”luftrymd” av 50 m3
och där vistas 5 pers., så är luftkuben 10 m3.
— I nedanstående tabell finnas några siffror
för luftkubens storlek.

m3

Bostäder, goda (enl. Pettenkofer) ....... 15

D:o, Stockholms stads bostadsinspektions
minimifordran 10 mm ....................... 10

D:o, kontinentens städer: för vuxna ..... 10—20

Sjukhus ................................. 25—45

Skolrum i Sverige ....................... 5—7

D:o i Tyskland .......................... 2,25—7

D:o i England ........................... 2,25—5,7

D:o i U.S.A.............................. 5>s—

Fängelser .................................... 20

Kaserner (logement) .......................... 15

Fabriker, minimifordran enl.
yrkesfarela-gen 1912 10 mm ............................ 10

D:o i U.S.A................................... 17

Biograflokaler (Stockholms
hälsovårdsnämnds minimifordran) 10 mm ........... 4

Fartyg, 300 registerton och däröver .... 3>*

D:o, under 300 registerton .............. 2,4

Luftkurort, en kuranstalt, där man söker
rekreation huvudsaki. genom ”hög och ren luft”,
friluftsliv, luft- och solbad. Sådana 1. äro
framför allt fjällkurorterna, men även flertalet
havs-kurorter ha övergått till att bli huvudsaki. 1.

Luftlandsättning, Luftlandsättningstrupper,
se Lufttrupper.

Luftledning, elektrisk ledning, upplagd i det
fria på stolpar el. stöd (motsatser: jordkabel,
inomhusledningar ).

Luftmassa, meteor., en luftmängd med
någorlunda enhetlig struktur och med en horisontal
utsträckning på flera tusentals km. Dess egenskaper
äro bestämmande för temp., fuktighet, sikt och
vindens beskaffenhet samt ofta även för
molnighet och nederbörd över det område, som 1.
täcker. En mot andra breddgrader framträngande
1. är oftast begränsad av mer el. mindre skarpa
fronter. Varje 1. har sitt bestämda källområde,
varifrån den härstammar och vilket genom sin
enhetliga ytbeskaffenhet och sina likartade
in-strålningsförhållanden ger 1. vissa karakteristiska
egenskaper.

De geografiskt bestämda luftmassorna äro
följ.: arktikluft härstammar från det
arktiska bäckenets högtryck och strömmar ut mot
lägre bredder, p 0 1 a r 1 u f t uppträder på
mel-lanbredderna och gränsar längs en polarfront till
tropikluften samt uppstår oftast ur
arktik-luften, tropikluft bildas företrädevis i
de subtropiska högtrycken, varav 3 finnas på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free