Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lugeon, Maurice - Luggude domsaga - Luggude härad - Luggude norra kontrakt - Luggude södra kontrakt - Lugn, Pehr - Lugnarohögen - Lugné-Poe, Aurélien - Lugnvik (Ångermanland) - Lugnvik (Jämtland) - Lugnås - Lugo - Lugols lösning - Luguber - Lugubre - Luick, Karl - Luigi - Luigi, Amedeo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93 Luggude domsaga—Luigi 94
alpgeolog. Sedan M. Bertrand 1884 först
framställt överskjutningar som det viktigaste
momentet i Alpernas byggnad, sammanfattade L. i ”Les
grandes näppes de recouvrement des Alpes du
Chablais et de la Suisse” (i ”Bulletin de la
So-ciété géologique de France”, ser. 6:1, 1901, tr.
1902) Västalpernas geologiska byggnad som en
serie av överskjutningstäcken, vilken tydning av
Alpernas byggnad numera vunnit allmän
anslutning.
Luggude domsaga i Malmöhus län, under
Hovrätten över Skåne och Blekinge, omfattar
Luggude hd och Höganäs stad samt utgör ett
tingslag med tingsställe och kansli i Hälsingborg.
Luggude härad i nordvästligaste delen av
Malmöhus län, vid Öresund och Skälderviken,
omfattar socknarna Brunnby, Väsby, Viken, Jonstorp,
Farhult, Välinge, Kattarp, Fleninge, Allerum,
Kropp, Mörarp, N. Vram, S. Vram, Risekatslösa,
Hässlunda, Frillestad, Välluv, Bårslöv, Ekeby,
Kågeröd, Halmstad, Ottarp, Fjärestad och
Kvis-tofta samt Bjuvs köping. L. tillhör Hälsingborgs
och Landskrona fögderier, Luggude domsaga samt
i huvudsak Luggude n. och s. kontrakt.
Luggude norra kontrakt i Lunds stift
omfattar 8 pastorat: Allerum och Fleninge; Väsby
och Viken; Höganäs; Brunnby; Farhult och
Jonstorp; Välinge och Kattarp; Kropp och
Mörarp; N. Vram och Bjuv.
Luggude södra kontrakt i Lunds stift
omfattar följ. 8 pastorat: Hälsingborgs Maria förs.;
Hälsingborgs Gustav Adolfs förs.; Raus; Ekeby,
Hässlunda och Risekatslösa; Bårslöv, Fjärestad,
Frillestad och Välluv; Kågeröd och Stenestad;
Halmstad och Sireköpinge samt Ottarp.
Lugn, Pehr Johan, arkeolog (1881—1934),
1928—34 föreståndare för egyptiska museet i
Stockholm. L. deltog i olika utgrävningar i
Egypten och ledde själv de svenska grävningarna i
Abu Ghalib 1932. L. utgav bl. a. ”Ausgewählte
Denkmäler aus ägyptischen Sammlungen in
Schweden” (1922), ”Egypten i fynd och
forskning” (2 bd, 1923—24), ”Egyptisk kultur i ord
och bild” (1926), ”Konst och konsthantverk i
Egypten” (1927) och författade partierna om
Egypten i olika världshistorier.
Lu’gnarohögen, gravhög från yngre
bronsåldern, belägen vid Lugnaro i Hasslövs sn,
Halland, undersökt 1926. L. inrymmer en större
skeppsformig stensättning och där intill en mindre
stenkista, i vilken påträffades en urna med
brända ben samt en del bronsföremål. Graven, som
varit täckt av ett röse, har iståndsatts på så sätt,
att dess inre gjorts tillgängligt för allmänheten
genom en från ett angränsande hus ledande
underjordisk gång. — Litt.: F. Hansen,
”Bronsålders-graven vid Lugnaro i Hasslövs sn, Halland”
(1927); J. E. Forssander i ”Halland” 1938.
Lugné-Poe [lynje’-på’]( A ur é lien Marie,
fransk skådespelare och teaterledare (1869—1940).
L. bildade 1886 med en skolkamrat föreningen
Les Escholiers och framförde där bl. a. ”Fruen
fra havet”. Han var anställd bl. a. vid Théåtre
libre (Antoine) och grundade 1893 Théåtre de
1’Oeuvre, från 1902 statsunderstödd. L. var en
intelligent, tekniskt säker skådespelare samt en
betydande ledare och instruktör. Hans insats för
att göra samtida europeisk dramatik känd i
Frankrike kan ej skattas nog högt. — G. 1895 m.
skådespelerskan Suzanne Desprès.
Lugnvik, samhälle i Bjärtrå sn i
Ångermanland.
Lugnvik, samhälle i Ås sn i Jämtland.
Lugnås, sn i Skaraborgs län, Kinne hd s. v.
om Mariestad; 50,44 km2, 795 inv. (1952).
Omfattar i n. ö. Lugnåsberget (155 m ö. h.) och
sluttar sakta mot slättbygderna vid Vänern. 1,367
har åker. Lugnåsberget består av kambrisk
alun-skiffer och sandsten, som vilar på en starkt
vittrad urbergsgnejs, där fältspaten kaoliniserats,
medan de hårda kvartskornen bibehållits. Denna
gnejs bröts och bearbetades förr under namnet
Lugnås kvarnsten till kvarnstenar. Kyrkan är i
sina äldsta delar medeltida, ombyggd 1776. Ingår
i Björsäters, L. och Bredsäters pastorat i Skara
stift, Kinna kontrakt; utgör tills, m. Bredsäter
och Björsäter stor kommunen Lugn ås; 110,05
km2; 1,961 inv. (1952); i Vadsbo domsaga. —
Litt.: J. A. Ekelöf, ”Det gamla Longanäs och
dess vita sten” (2:a uppl. 1949).
Lugo [lo’gå], huvudstad i sp. prov. L. vid
Mino; 51,000 inv. Katedral från noo-talet. Den
gamla stadsmuren är delvis bevarad, L. var
romarnas Lucus Augusti.
Lugols lösning [lygå’ls], en
jod-jodkalium-lösning, bestående av 1 d. jod och 2 d.
jodkalium, lösta i 300 d. vatten. Användes som
desinfektionsmedel vid behandling av sår, vid vissa
sjukdomar i kroppens slemhinnor samt till
behandling av Basedow-struma före operation.
Lugüber, sorglig, dyster.
Lugubre [lo’go-], it., mus., dystert klagande.
Luick [lö’ik], Karl, österrikisk
språkforskare (1865—1935), prof, i engelska i Graz 1893,
i Wien 1908. L. var en av vår tids främsta
forskare inom engelsk språkvetenskap men verkade
även inom tysk filologi. L:s ”Historische
Grammatik der englischen Sprache” (1914—40), som
aldrig blev avslutad, behandlar de engelska
vokalernas historia från äldsta tid till våra dagar
och är ett vetenskapligt storverk. L. var verksam
även som textutgivare.
Luigi [lqi’d$i], it. namnform för Ludvig.
Luigi [loKd^i], Am e de o, hertig av Abruzzi,
italiensk prins, forskningsresande och amiral
(1873—1933), tredje son till hertig Amedeo av
Aosta. Han besteg 1897 Mount S:t Elias i Alaska
och ledde 1899—1900 från Frans Josefs land en
polarexpedition med fartyget ”Stella polare”; på
grund av frostskador måste L. vid 8i° 55’ n. br.
överlämna ledningen till U. Cagni, som nådde 86°
34’ n. br. 1906 ledde han en expedition till
Ru-wenzori i Uganda och besteg Pic Margherita.
Under Tripoliskriget 1911 inledde L.
fientligheterna som befälhavare för en flotteskader vid
Joniska öarna; under i:a världskriget var han
till febr. 1917 högste befälhavare över italienska
flottan och ledde därvid de allierades operationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
