Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Lund
108
skolans hus i hörnet av St.
Södergatan och Svanegatan).
Efter krigsperiodens slut
gick L. sakta framåt. 1800
hade befolkningssiffran ej
nått högre än 3,381. Efter
landtullens avskaffande 1811
började en kraftigare
stegring av befolkningskurvan,
och 1850 var inv.-antalet
6,709. Sedan sträckan
Malmö—L. av S. stambanan
öppnats för trafik V12 1856, har
utvecklingen av industrierna
tagit fart. En kraftigare
utveckling avL:s hela
näringsliv satte in efter i:a
världskriget, och 1950 hade
befolkningssiffran från 1900
fördubblats. Under samma
period ha stadens
kommunikationer med kringliggande
landsbygd förbättrats genom
tillkomsten av ett stort antal busslinjer (18 st.
1950).
Stadens jurisdiktionsområde har sedan
medeltiden varit oförändrad till 1913, då o,63 km2 av
L:s landsförs. inkorporerades. Följ, år
införlivades hela S:t Peters klosters förs., 7,02 km2.
Senare (1944) har återstoden av L:s landsförs.,
omfattande L:a Råby med Nilstorp,
Helgona-gården och ö. Torn, inkorporerats. Vi 1952
införlivades St. Råby kommun med L.
L:s äldsta del är området innanför den
medeltida stadsvallen, vars sträckning ännu markeras
av S. Esplanaden, ö. Vallgatan, Biskopsgatan,
N. Vallgatan, S:t Laurentiigatan samt den ännu
kvarstående delen av vallen i Stadsparken.
Centrum är fortfarande liksom under medeltiden
gatorna kring domkyrkan (se Lunds domkyrka)
och Stortorget, båda belägna vid den urgamla
genomfartsleden St. Södergatan—Kyrkogatan—
Bredgatan. Vid ö. sidan av Stortorget, där
torghandeln är slopad sedan 1909, ligger rådhuset,
uppfört på 1830-talet som stadshus med hotell
och restaurang, fasadens nuv. utseende från
1890-talet, apterat till rådhus 1900. Gamla rådhuset,
som revs 1913, låg vid torgets n. sida, invid
Kyrkogatan. Vid Stortorget och närliggande
gator — St. Södergatan, Kyrkogatan, Bredgatan,
L:a Fiskaregatan, Klostergatan, Skomakaregatan
och Mårtensgatorna — är den starkaste
koncentrationen av affärer, kontor och banker.
Stortorget domineras av tre bankhus: Skånska
banken (1915, arkitekt Th. Wåhlin), Skandinaviska
banken (1912, arkitekt Carl G. Bergsten) och
Nya sparbanken (1914, arkitekt A. Hellerström).
Vid Botulfsplatsen ö. om Stortorget ha de från
L. utgående långlinjebusslinjerna sin station.
Mårtenstorget, anlagt 1840 som kreaturstorg, är
platsen för L:s livliga torghandel. Här ligger
Saluhallen, öppnad 1909, och Torna, Bara och
Harjagers härads sparbank (1933, arkitekt Th.
Wåhlin). Västerut är Bantorget en kombinerad
park och trafikplats; vid dess ö. sida ligger
Lilla Torg och domkyrkan, t. v. Lundagård. Omkr. 1828.
Akvarell av G. W. Palm.
Grand Hotel (1898, arkitekt A. Hellerström). V.
om järnvägen ligger S:t Peters klosters kyrka,
uppförd på 1300-talet i baltisk tegelgotik, med
tresidig avslutning i ö. Vid n. sidan finnas rester
av klostrets korsgång, utbyggda till sakristia och
gravkapell vid en genomgripande restaurering
1926. Vid St. Gråbrödersgatan kvarstår som
Tegnérmuseum en rest av den gård skalden
bebodde, innan han 1826 flyttade till Växjö. Mitt
emot ligger Svenska handelsbanken (1919,
arkitekt Aug. Stoltz). Norrut vid L:a
Gråbrödersgatan reser sig post- och telegrafstationen (1915,
arkitekt Aron Johansson; automatisk
telefonstation tillbyggd 1942—43). Kyrkogatans v. sida
upptages av en rad genom sin arkitektur
framträdande hus, däribland Gamla sparbanken (1899,
arkitekt A. Hellerström), Stadshuset (byggt 1906
som bankhus, 1920 förvärvat av staden; däri
bl. a. stadsbibl.), Skånska hypoteksföreningen
(1917, arkitekt I. G. Clason) och Lunds
studentkårs konviktorium. Kring Petriplatsen, med staty
av den unge Linné (1938, av A. Almquist), ligga
flera gamla korsvirkeshus, däribland f. d.
studentkasernen Lyktan, som dock är överputsad.
Wickmanska gården i hörnet av Bredgatan och
Paradisgatan är en välbevarad köpmansgård från
1700-talets slut med alla längorna i korsvirke.
Vid Bredgatan märkas f. ö. flera handels- och
hantverkaregårdar med ålderdomlig bebyggelse.
Vid gatans n. ända ligger Allhelgonakyrkan, en
nygotisk skapelse av Helgo Zettervall, invigd
1891.
Från domkyrkan i s. och till bebyggelsens
gräns i n. och n. ö. präglas en bred sektor av L.
av Lunds lasarett och univ. Lunds lasarett, som
är centrallasarett och landets största samlade
sjukvårdsinrättning, når med sina många
klinikbyggnader från Paradisgatan i s. till
Folkskolesemi-nariet i n. Det leder sitt ursprung från ett
sjukhus med 2 sängar, som 1768 inrättades, där
univ.-huset nu ligger. Antalet vårdplatser var 1950
1,332 st. F. n. pågår en omfattande utbyggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
