Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Lund
110
Sedan 1812 är undervisningen vid univ:s
medicinska fakultet knuten till lasarettet. — Univ.
(se Lunds universitet) är med sina många
inst.-byggnader märkbart i ett ännu större område.
Det enda kvarstående av Laurentiiklostrets kring
domkyrkan grupperade hus, en trappgavelförsedd
gotisk tegelbyggnad från 1300-talet, s. om
domkyrkans tvärskepp, var filosofiska fakultetens
första hem; huset har en period härbärgerat
domkapitlets bibi., därav dess benämning ”Liberiet”;
på 1760-talet inreddes däri fäktsal, och där
utbildade trol. P. H. Ling 1806—12 sitt
gymnastiksystem. Den nu mest gängse benämningen
”Lau-rentiikapellet” på huset härleder sig från den tid
1845—1883, då det akademiska musikkapellet hade
övningslokal där. I källarvån. har domkyrkan sin
värmecentral. Området mellan domkyrkan och
Sandgatan, det forna ärkebiskopsresidenset
Lunda-gård, anslogs 1688 av Karl XI till univ., som
därmed erhöll sin första egna inst.-byggnad, det
ännu kvarstående, av konung Fredrik II 1578
—84 uppförda Kungshuset. Byggnaden kallas
ibland ”Gamla akademien”, emedan den 1692—
1882 var univ:s huvudbyggnad, ibland ”Gamla
biblioteket”, därför att den inrymde univ:s
bok-saml. till 1907. Nu finnas däri vissa humanistiska
seminariebibl., några lärosalar samt
”Carolina-salen” för disputationer och solenna
föreläsningar. 3æ vån. tillkom vid C. G. Brunius’
restaurering 1837—39. Området s. om Kungshuset,
fordom upptaget av ärkebiskopsgårdens många
byggnader, utlades till park 1747—49 efter ritningar
av Carl Hårleman; det är vad som nu avses med
benämningen ”L u n d a g å r d”. Här står en byst
av tonsättaren och studentsångarledaren Otto
Lindblad (av John Börjeson). Med parken
införlivades 1860 Lilla Torg, ett triangulärt område
längs Kyrkogatan. Univ.-platsen, fordom
ärkebiskopens trädgård, senare akademiens botaniska
trädgård, begränsas i v. av univ.-huset, invigt
1882, en av Helgo Zettervalls förnämligare
skapelser. Det inrymmer univ:s kansli, lärosalar,
Skånska konstmuseum, konsthistoriska seminariet
m. m. I n. kantas univ.-platsen av ”Palæstra et
Odeum” (1883) med lokaler för Akademiska
kapellet och för gymnastik och fäktning samt
närmast Sandgatan av en byggnad i Brunius’ tegelstil
från 1853, först anatomisk, senare geologisk inst,
därefter juridiska och teologiska fakulteternas
seminarier. På Univ.-platsen finnas byster av
Kilian Stobæus, A. J. Retzius (båda av Walter
Runeberg) och Sven Lagerbring (av A. R. von
Stockenström), en skulptur ”Mannen som
bryter sig ut ur klippan” (av Axel Ebbe) samt en
hög, på vilken uppställts några runstenar,
däribland Danmarks högsta runsten, funnen i
All-helgonaklostrets ruiner. S. om univ.-huset en byst
av Sven Nilsson (av W. Runeberg), ö. om
Sandgatan ligger studentkårens byggnad Akademiska
föreningen (se d. o.) (den där belägna
restaurangen utökad 1945; om- och tillbyggnad 1953). S.
om Akad. föreningen ligger Tegnérsplatsen med
skaldens staty (av K. G. Qvarnström 1853).
Historiska museet s. därom byggdes 1840—45
(arkitekt A. Nyström) som biskopshus på den plats,
där biskoparna residerat sedan reformationen.
Byggnaden lades genom byte 1848 till univ. och
blev hem för dess zoologiska saml.; sedan 1918
inrymmer den Lunds universitets historiska
museum. Vid Tegnérsplatsen är ingången till
Kulturhistoriska museet i Lund, som äges av
Kulturhistoriska föreningen för s. Sverige. Här
ligger också Skånska brandförsäkringsinrättningens
byggnad i holländsk renässans (1908, arkitekt
Fr. Sundbärg). Domkapitlet och stiftsnämnden
ha lokaler i domkapitelhuset vid Kraftstorg (1930,
arkitekt Th. Wåhlin); på den vackra gården står
ett skulpterat brunnskar av Ivar Johnson. Vid
Sandgatans n. ända ligger biskopshuset (1842
■—45, arkitekt C. G. Brunius). I den
angränsande parken Helgonabacken, fordom platsen för
Allhelgonaklostret, har univ.-bibl. uppförts (1907,
arkitekt A. Hellerström, 1935 tillbyggt med ett
boktorn; se Lunds universitetsbibliotek). Vid
Biskopsgatan ligga i en rad de Fysiska (1886),
Fysiologiska (1893), Anatomiska (1896) och
Embryologiska (1934) institutionerna. I
hörnfastigheten Finngatan.—Sölvegatan, förut landstingets
småskoleseminarium, äro inhysta Statistiska inst.
samt Arkiv för dekorativ konst, grundat 1934;
kring korsningen av Sölvegatan och Helgonavägen
äro samlade byggnaderna för Zoologiska (1916,
arkitekt Th. Wåhlin), Medicinisk-kemiska och
Farmakologiska (1924, arkitekt Th. Wåhlin),
Geografiska och Geologiska (1930, arkitekt N.
Blanck) samt Kemiska (1937) institutionerna;
framför den sistn. står bronsskulpturen ”Sigyn”
(av Nils Möllerberg). Längre norrut är ett stort
område kring stadens vattentorn (1910) reserverat
för ytterligare univ.-inst., av vilka en ny Fysisk
inst. och inst. för matematik samt för mekanik
och matematisk fysik samt en ny Genetisk inst.
tagits i bruk. Åt ö. från domkyrkan ligger vid
Magle St. Kyrkogata den gamla kemiska inst.,
nu inrymmande Limnologiska, Genetiska och
Historiska inst. samt Bokauktionskammaren. Längre
ut, vid ö. Vallgatan, ligger den 1862 anlagda
Botaniska trädgården, med Botaniska museet
(1912, arkitekt Th. Wåhlin). Den s. därom
belägna ö. kyrkogården anlades 1847 av ett för
ändamålet bildat aktiebolag och övertogs på
1870-talet av staden. I närheten, vid Dalbyvägen, har
Landsarkivet för Skåne, Halland och Blekinge
sedan 1903 sin byggnad. I s. v., mellan
Svane-gatan och stadsvallen, ligger Astronomiska
ob-servatoriet (1865—67, arkitekt H. Zettervall) på
55°4i’52" n. br. och I3°n’i5" ö. Igd fr.
Greenwich; här finnes bl. a. en seismograf; i parken
Tycho Brahes byst (av V. Bissen 1901).
L. är en betydande skolstad. Den gamla
domskolan flyttade 1837 från ett oansenligt hus s.
om domkyrkan till Karl XII:s-huset vid St.
Södergatan och ombildades samtidigt till högre
ele-mentarlärov. På den tillhörande stora tomten
byggdes 1895—96 vid Grönegatan den nuv.
läro-verksbyggnaden (arkitekt A. Hellerström) i en
gotikinfluerad stil. Det länge använda namnet
”Katedralskolan” blev W 1944 officiellt. På
skolgården finns en skulptur ”Bollspelande pojkar”
(av J. Fröding, 1940). Lunds privata
elementar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
