- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
125-126

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundeberg, Christian - Lundegård, 1. Justus - Lundegård, 2. Axel - Lundegård, 3. Erik - Lundegårdh, Henrik - Lundell, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125

Lundegård—Lundell

126

Han var 1897—98 medlem av kommittén för
ordnandet av landets fasta försvar och var ordf, i
särskilda utskottet för försvarsfrågan 1901 och
i den stora parlamentariska försvarskommittén
1907—10, på vars åtgöranden och förslag han
utövade ett bestämmande inflytande. I
rösträttsfrågan anslöt han sig 1902 till G. Billings
skrivelseförslag och ville 1904 och 1905 vid en
röst-rättsreform ha fäst som villkor, att grunderna
för progressiv inkomstbeskattning icke skulle
vara underkastade gemensam votering. 1907 var
han ordf, i särskilda utskottet i rösträttsfrågan,
var, om än tämligen motvilligt, med om det
kungliga förslaget och uppgav till sist sin opposition
mot det slutligen segrande
sammanjämkningsför-slaget. Vid L:s död ägnades hans minne även
från mycket utpräglade politiska motståndare det
aktningsfullaste erkännande av hans storstilade
karaktär och på en gång handfasta och
älskvärda personlighet.

Lundegård. 1) Justus Evald L., målare
(1860—1924). Han studerade i Stockholm för
Perseus och 1880—84 vid Konstakad. samt i
München och Paris. L:s specialitet var skånsk
natur. Utförde även raderingar. — Monogr. av
H. Hedemann-Gade (1927).

2) Axel Wilhelm L., den föreg:s bror,
författare (1861—1930). Han debuterade 1885 med
novellsamlingen ”1 gryningen”, som visade
anslutning till 1880-talets unga realism. L:s
vänskap med Victoria
Be-nedictsson blev
betydelsefull. Han
medverkade i flera av hennes
arbeten och utarbetade
på grundval av
hennes anteckningar
romanen ”Elsa Finne” (2
dir, 1902). 1889 utgav
han romanen ”Röde
prinsen” och 1891
”La Mouche”, om den
döende Heines sista
kärlek. Omtyckt blev
den
herrgårdsroman-tiska ”Titania” (2 bd,
han stor produktivitet

med romanerna ”Prometheus” (2 bd, 1893),
”Stormfågeln” (s. å.), ”Faster Ulla och hennes
brorsdöttrar” (1894), ”Fru Hedvigs dagbok”
(1895) och en samling ”Dikter” (1896). L.
övergick till den historiska romanen med den stundom
glansfulla ”Struensee” (3 bd, 1898—1900). Efter
den moderna ”Känslans rätt” (1902) fortsatte
han sin historiska diktning med ”Drottning
Margareta” (1905), ”Drottning Filippa” (1907) och
”Drottning Cilla” (1910). 1913 utgav han en
historisk studie, ”Om Engelbrekt, Erik Puke och
Karl Knutsson”, och 1918 en diktsamling,
”Tillvarataget”. Litterärt intressanta äro ”Några
Strindbergsminnen” (1920) och samlingen ”Sett
och känt” (1925). L:s ”Skrifter”, ett urval,
ut-gåvos i 7 bd 1932—33.

3) Erik Ewald Wilhelm L., de föregrs
brorson, författare, journalist (f. 1900 18/s). L. gick

i läroverk i Sundsvall och Stockholm, var
anställd i Svenska telegrambyrån 1918—21, blev
1922 medarbetare i Svenska Dagbladet och 1923
i Dagens Nyheter, där han under sign. E1 d
publicerat en mängd fint gjorda kåserier;
särskilt uppskattad är L. som öppenhjärtig och
humoristisk barnskildrare. L. har utg. ”Ararat &
co.” (1935), ”Någonstans i Sverige” (1940), ”Tre
ungar” (1941), ”Spår i sanden” (1944), ”Näsor
som frågetecken” (1945), ”Sagan om siffrorna”
(1947), ”Den goda modern” (1949), ”Mustafa,
Erasmus och Muselina” (1950), ”Fru Lundgren
och killarna” (1951) och ”Hemmets lugna vrå”
(1952).

Lundegårdh, Henrik Gunnar, botanist (f.
1888 ^/io), fil. dr vid Stockholms högsk. 1913,
doc. där 1912, i Lund 1915, prof, och
avd.-före-ståndare vid Centralanstalten för
försöksväsen-det på jordbruksområdet, Experimentalfältet,
1926, prof, vid Lantbrukshögsk., Uppsala, 1935.
L. grundade den ekologiska stationen på Hallands
Väderö 1917 och organiserade på uppdrag av
tjeckoslovakiska regeringen biologiska stationen i
Lednice, Mähren, 1923—24. Av hans cytologiska
arbeten märkas särsk. sammanställningen ”Zelle
und Cytoplasma” (i K. Linsbauer, ”Handbuch der
Pflanzenanatomie”, 1922). Som fysiolog,
experimentell morfolog och ekolog har L. utg. flera
grundläggande arbeten över betingelserna för
rotbildning, retningsrörelser hos skilda växtdelar,
plagiotropi, trädens
arki tektonik, kol
syregödningen samt växternas
upptagande av
mine-ralsalter (teorien om
”anjonandning”).
Särskilt bekant har han
blivit för sin
spektral-analytiska metod för
bestämning av jordens
halt av grundämnen
och växternas
upptagande av dessa, Av
hans större,
sammanfattande fysiologiska
och ekologiska
skrif

ter märkas ”Der Kreislauf der Kohlensäure in
der Natur” (1924; på sv. 1933), ”Klima und
Boden in ihrer Wirkung auf das Pflanzenleben”
(1925, 3:e uppl. 1949; eng., ry. och jap. uppl.),
”Die quantitative Spektralanalyse der Elemente
und ihre Anwendung auf biologische,
agrikul-turchemische und mineralogische Aufgaben” (2
bd, 1929—34) och ”Lärobok i växtfysiologi med
växtanatomi” (1950). L. har även utg.
populärvetenskapliga översikter, ss. ”Växterna på
krigs-stigen och i fredliga värv” (1917), och
filosofiska betraktelser, ss. ”Ludvig. Sju dialoger om
idé, form och innehåll i konst och vetenskap”
(1913) och ”Vad människan tänkt om livet”
(1917).

Lunde’ll, Johan August, fonetiker,
språkforskare (1851—1940), fil. kand. 1871, doc. i
fonetik 1882, prof, i slaviska språk 1891, fil.
hedersdr 1893, allt i Uppsala. L. har i slaviska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free