Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunds universitetsbibliotek - Lunds universitets historiska museum - Lunds Weckoblad - Lundvik, Vilhelm - Lundåkrabukten - Lundörren - Lunette - Lunéville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Lunds universitets historiska museum—Lunéville
150
avd. inom saml. Bibi, utvecklades nu raskare,
icke minst tack vare flera stora donationer, bland
vilka märkas det Delagardieska arkivet å Löberöd,
fältmarskalken J. C. Tolls papper, C. A. Agardhs
botaniska brevväxling (1881), Esaias Tegnérs
■och biskop P. Genbergs handskriftliga
kvarlåten-skap (1882). Ett nytt, för bibi, viktigt skede
inträdde i och med Elof Tegnérs tillträdande av
posten som bibi.-chef (1883—1900). En
fullständig nykatalogisering med lösa katalogblad i en
nominal- och en realkatalog igångsattes,
bytesförbindelserna vidgades, saml. ökades genom
bokinköp och gåvor (bl. a. H. Reuterdahls
efterlämnade papper 1888 och H. Hamiltons brevsaml.
1891), sist men icke minst förvärvades till bibl:s
behov hela det nu s. k. Gamla bibliotekshuset, en
lokal, som dock snabbt blev för liten. En ny
bibl.-byggnad, uppförd 1902—07 på Helgonabacken,
tillkom under C. af Petersens’ chefstid (1901—
18). Under hans efterträdare E. Ljunggren (1918
—32), P. Wilner (1932—39) och G. Carlquist
(sedan 1939) ha genom ökade statsanslag och
bytesförbindelsernas utvidgande saml. ökats så, att
de f. n. beräknas omfatta c:a 800,000 bd, 500
hyllmeter broschyrer, 3,500 m ”småtryck”,
byteslager m. m., 400,000 utländska dissertationer,
12,000 handskrifter, specialsaml. av kartor,
planscher och porträtt samt en omfattande
tid-ningssaml. om c:a 5,000 m; inalles uppta L:s saml.
över 34,000 hyllmeter. Bland förvärven under
detta årh. märkas prof. S. ödmans psykiatriska
boksaml. (1901; 2,992 bd), Sven Nilssons
efterlämnade papper (1901, 1916, 1921), greve Arvid
Posses papper (1918), prof. A. Quennerstedts
saml. av bildmaterial till Karl XII:s tid och
historia (1922), böcker ur hans boksaml. samt hans
efterlämnade papper, C. M. Collins praktfulla
bibi. (1926; c:a 5,000 bd, däribland en dyrbar
Goethe- och Dante-saml.), A. Norlinds betydande
Dante-saml. (1930; 302 bd) samt en saml.
grekiska papyrus. I L. äro vidare bl. a. deponerade
större delen av univ.-arkivet och Akad.
kapellets saml. av äldre musikalier. — Av 1933 års
riksdag beviljades anslag för tillbyggnad, och en
Lunds universitetsbibliotek.
sådan uppfördes 1934—36; den är dock numera
otillräcklig, och f. n. har arbetet med en
betydande om- och tillbyggnad påbörjats. — Nuv.
personal utgöres bl. a. av 1 överbibliotekarie, 5
1 :e bibliotekarier (därav 1 e. o.), 8 bibliotekarier
(därav 2 e. o.) samt amanuenser och assistenter.
— Litt.: E. Ljunggren i E. Sundström, ”Svenska
bibliotek” (1924); O. Walde i S. Dahl,
”Bibl.-handbok”, 2 (1931).
Lunds universitets historiska museum
omfattar en förhistorisk avd. med huvudsaki. skånskt
material, en avd. för medeltida och nyare tids
kyrklig konst, ett myntkabinett samt ett
dom-kyrkomuseum, inrymmande äldre inventarier
(särsk. textilier) och arkitekturdelar från Lunds
domkyrka. Museet har vuxit fram ur den saml.
”curiosa och skånska antiqviteter”, som Kilian
Stobæus 1735 donerade till univ. På förslag av
A. J. Retzius upprättades 1805 på grundval av
denna ett självständigt museum, det äldsta i sitt
slag i Sverige. Till dess föreståndare utsågs N.
H. Sjöborg. Inst. gick under 1800-talet snabbt
framåt genom förvärv av en rad betydande
privatsamlingar, bland vilka främst märkes den till
över 4,000 nr uppgående saml. skånska
fornsa-ker, som Sven Nilsson hopbragt. I sin nuv.
uppställning med under 1900-talet mångdubblade
samlingar kan museet emellertid sägas vara en
nyskapelse av O. Rydbeck och J. E. Forssander,
vilka givit det en strängt vetenskaplig inriktning.
Det i det närbelägna domkapitelhuset inredda och
med univ.-museet 1932 förenade domkyrkomuseet
är helt Rydbecks verk. — Sedan 1930 utges årl.
publikationen ”Meddelanden från L.”.
Lunds Weckoblad, se Lunds Dagblad.
Lundvik, Vilhelm Göran, jurist (f. 1883
28/s), fil. kand. 1906 och jur. kand. 1912 i
Uppsala, attaché i Utrikesdep. s. å., var 1913 och
1914 sekr. hos riksdagens konstitutionsutskott,
1919—25 handelsattaché vid svenska
beskickningen i Paris, 1921—25 även vid beskickningen i
Bryssel, 1925—26 t. f. statssekr., 1926—41 verkst.
dir. i Sveriges industriförb., 1928—30
handelsminister under A. Lindman, 1941—49
landshövding i Älvsborgs län, led. av Svenska
national-kommissionen för internationella näringsfrågor
sedan 1930, led. av N. F:s ekonomiska kommitté
1930—33, led. av Järnvägsrådet 1932—43, led.
av traktatberedningen sedan 1932, v. ordf, där
1936—41, ordf. 1945—47, led. av Kulturrådet
sedan 1935, av Statens handelskommission 1939—
47, v. ordf, där 1943 och ordf. 1945—47, led.
av 1942 års j ärnvägskostnadsutredning och ordf,
i 1949 års Nääsutredning.
Lundåkrabukten, bukt av Öresund mellan
Landskrona och Barsebäck.
Limdörren, pass, se Lunndörren.
Lunette [lynä’t], fr., se Lynett.
Lunéville [lynevi’l], stad i dep.
Meurthe-et-Moselle i n. ö. Frankrike, vid floden Meurthe 25
km ö. s. ö. om Nancy; c:a 21,000 inv. L:s
1700-talsprägel är väl bevarad. Hertigligt slott
(påbörjat 1702), som praktfullt inreddes av Stanisiaw
Leszczyhski, är nu museum med konst- och
histo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
