Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunga - Lungabscess - Lungblåsor - Lungblödning - Lungbrand, Lungböld - Lunge, ätt - Lunge, Georg - Lungemboli - Lungemfysem - Lungfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Lungabscess—Lungfiskär
154
Fig. 3. Struphuvud, luftstrupe och lungor hos
människa, sedda framifrån. En del av lungvävnaden är
borttagen för att visa de grövre luftrörens förgreningar
i lungorna.
att de vid andningen kunna vidgas och åter
sammandraga sig. I lungblåsornas väggar
förgrenar sig det täta blodkapillärnät, som förbinder
lungartärerna med lungvenerna. Väggarna äro
beklädda med ett enkelt epitel. Genom väggarna
sker gasutbytet mellan blod och luft vid
andningen. Det venösa blodet kommer från kroppens
alla delar till h. hj ärthalvan och pumpas härifrån
ut i lungpulsådern (lungartären). Denna delar
sig i 2 grenar, en till vardera 1. Dessa båda
grenar dela sig därefter upprepade gånger och
övergå slutl. i de inom alveolarväggarna belägna
kapillärnäten, varifrån det nu syrsatta blodet
genom lungvenerna ledes tillbaka till hjärtat och
tömmes i dess v. förmak.
Lungabsce’ss, se Lungsjukdomar.
Lungblåsor, se Lunga.
Lungblödning (lat. haemoptois, blodspottning,
el. haemorrhagi’a pulmönis). Lungans blodkärl
kunna brista genom yttre våld el. emedan
ådrornas väggar genom sjukliga orsaker abnormt
förtunnats, ev. på något ställe försetts med
utbukt-ningar (aneurysm, se d. o.), i vilka bristning
lätt sker. Alla sjukdomar, som vålla förstörelse
inom lungorna, särskilt tuberkulos, men även
abscesser m. m., kunna vara orsak till 1. Utan
egentlig blodkärlsbristning kunna blodkroppar
tränga sig ut i lungvävnaden dels vid vissa former
av lunginflammation, dels vid relativ
blodstock-ning (se d. o.) inom lungan på grund av
blod-proppsbildning där el. svårighet för avflödet vid
vissa former av hjärtfel. Slutligen kunna även
blödningar från luftvägarna uppkomma
därigenom, att blodkärl från omgivningen brista inåt
en bronk. Detta är ej sällan förhållandet vid
aneurysm på aorta, vilket vanl. medför
omedelbar död genom kvävning med blod.
Lungtuberkulos är dock den viktigaste orsaken. L. är vanl.
ett allvarligt sjukdomssymtom och fordrar,
särskilt om den är något mer betydande, absolut
stillhet (sängläge), tills läkare fått avgöra dess
orsak och behandling.
Lungbrand, Lungböld, se Lungsjukdomar.
Lunge [lo’o9], dansk adelsätt från 1200-talet.
Till en sidolinje hörde Vincents L. (1490—
1536). Han sändes 1523 till Norge för att verka
för Fredrik I:s val till konung. Där blev han g.
m. en dotter till Inger Ottesdatter samt medlem av
riksrådet och ledare för strävandet att hävda
Norges jämställande med Danmark. Senare var
L. ståthållare i Nordnorge och landets verklige
styresman. Gustav Vasas klagomål över det stöd
L. givit Daljunkern medförde hans avsättning
1528, men han hade fortfarande stor makt. Från
1534 verkade L. för Kristian III men dödades
1536 vid ett uplopp i Trondheim. — Litt.: H.
Koht, ”V. L. og H. Krummedige” (1950).
Lunge [lo’jja], Georg, tysk kemist (1839
—1923), prof, i teknisk kemi vid Polytechnikum
i Zürich. L. är förf, till den ansedda handboken
” Chemisch-technische Untersuchungsmethoden”
(8:e uppl. tills, m. E. Berl 1931—34) och har
konstruerat nitrometern, en apparat för
gasvoly-metrisk bestämning av salpetersyra.
Lungemboli, populärt även ”blodpropp i
lungan”, är den komplikation till en blodpropp, då
denna lossnar från sitt fäste vid venväggen och
med blodströmmen föres först till h. hjärthalvan,
där den antingen kan bli fastsittande och då
genom att hindra blodcirkulationen ge anledning
till en så gott som ögonblicklig död el. föras
vidare genom lungartären, vilken, om
blodproppen är stor, helt kan tilltäppas, s. k. o b t u r
e-rande 1. och även i dylika fall förorsaka
döden inom få min. Är den lossnande blodproppen
mindre, stannar den först i en förgrening av
lungartären. I de svåra fallen inträder ofta döden
inom minuter el. timmar, under det att i de
lindrigare fallen symtomen småningom vika och
patienten tillfrisknar. En viss vävnadsskada, en
lunginfarkt, uppstår även vid små 1. i delar
av lungan, som få sin blodförsörjning genom de
obturerade artärerna. L. behandlas nu med
anti-koagulantia, ss. dikumarin (AP) och heparin.
Lungemfysèm, se Lungsjukdomar.
Lungfiskär, Di’pnoi, en ordn. bland fiskarna.
Kroppsformen är mer el. mindre ålliknande, och
längs ryggen och runt stjärten löper en
sammanhängande fensöm. Skelettet består huvudsaki.
av brosk, och ryggsträngen kvarstår i stor
utsträckning. Gälarna, som täckas av ett lock, äro
mer el. mindre tillbakabildade. Mest
anmärkningsvärt är, att simblåsan tjänstgör som en verklig
lunga. I motsats till övriga fiskar ha 1. även inre
näsöppningar, och en börjande uppdelning av
hjärtat i en arteriell och en venös hälft kan spåras.
L. uppträdde redan i undre devon med former
(släktet Dipterus), som föga avveko från de
äldsta crossopterygierna, och funnos då över hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
