Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lungsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Lungsjukdomar
158
lobulär — till skillnad från lobär el.
kru-pös pneumoni, vilken i olikhet med
bron-kopneumonien oftast angriper en hel lunglob på
en gång.
Lunginflammation, såväl av katarral
som krupös typ, kan förorsakas genom
bakterier av allehanda arter. Vanligaste orsaken vid
lobär pneumoni utgöres av de varbakterierna
närstående pneumokockerna, en
kapselförande bakterie, av vilken en mängd olika typer kunna
särskiljas. Infekteras hos en individ med av
någon anledning nedsatt resistens de nedre
luftvägarna av smittämnet, framkallas genom
inflammationen ett hastigt fullproppande av lungvesiklarna
med ett till största delen av fibrin och
blodceller bestående exsudat (se Hepatisation). Det
upphostade slemmet är till en början glasartat,
genom blodtillblandning ofta rostfärgat men
blir sedermera, då sjukdomen fortskridit till
resolution el. fördelning av exsudatet, mera
varliknande el. katarralt. Akut krupös
lunginflammation börjar vanl. häftigt med
frossbrytning, starkt håll och därigenom försvårad
andning, intensiv sj ukdomskänsla och hög feber.
Förutom det lokala angreppet i lungan dokumenterar
sig sjukdomen genom en allmäninfektion; den
framkallar ofta hjärnsymtom (delirier, meningit
m. m.), njurinflammation samt stundom
ledinflammationer. Hållet är beroende på en samtidig
inflammation på lungsäcksbladens yta. Särskilt den
krupösa lunginflammationen är en allvarlig
sjukdom med relativt stor dödlighet. Är den sjuke
försvagad genom hög ålder el. andra samtidiga
sjukdomar, minskas i hög grad utsikterna för en
god utgång, vilken i sista hand är beroende på
hjärtats arbete och dess förmåga att hålla ut.
Sjukdomens virus förlorar i regel sin toxicitet
(giftighet) inom organismen efter relativt kort
tid, omkr. en vecka, varvid sjukdomen ibland kan
upphöra genom s. k. kris (hastigt
temperaturfall under svettning jämte förbättrat
allmäntillstånd och lösning av exsudatet i lungan). Vanl.
inträder förbättringen dock i form av 1 y s i s
(långsamt temperaturfall). Ej sällan iakttages
s. k. vandrande lunginflammation,
varvid sjukdomsprocessen efter att först ha
florerat inom ett visst område löses där men i
stället flammar upp inom en annan del av lungan.
— Aspirationspneumoni är en
lunginflammation, som kan uppkomma hos svårt sjuka
el. medvetslösa personer genom att främmande
ämnen (t. ex. uppkräkt maginnehåll, sjövatten)
inandas. — Vid resolutionen frigöres exsudatet
genom autolys och uppsugning i blodet. Endast
en mycket ringa del upphostas. — Ej sällan kan
lunginflammationen kompliceras av
lungsäcksin-flammation, vilken, om den är något mera
betydande och särskilt om varbildning (empyem)
tillstöter, ofta blir den dominerande sjukdomen. —
I ett övervägande antal fall går den akuta
lunginflammationen till full hälsa utan att efterlämna
några spår hos den sjuke. L. behandlas med
sulfapreparat och antibiotika. Dödligheten i
sjukdomen har genom dessa åtgärder kunnat i
mycket hög grad nedbringas och understiger f. n.
lo °/o. — Understundom kan i samband med en
lunginflammation lungan på ett mindre område
smälta sönder, varigenom en varhåla (1 u n
g-böld el. lungabscess) uppstår. Denna
sjukdom karakteriseras ofta av en fortskridande
förstörelse av lungvävnad, vilken icke, som
vanligt är vid dylik hålbildning, är framkallad av
tuberkulos utan av andra bakterier. Goda
resultat ha vunnits med sulfapreparat och antibiotika.
Lungbrand el. lunggangrän är en
liknande sjukdom i lungparenkymet, som antingen
är sekundär till den foetida (stinkande) bronkiten
el. uppkommer som följd av en
aspirationspneumoni el. direkt genom inhalerade föremål (t. ex.
löständer). Lungan kan därvid sönderfalla i ett
el. flera hålrum. Behandlas med sulfapreparat och
antibiotika. Stundom erfordras kirurgiska ingrepp.
Interstitiell el. kronisk p n e u m
o-n i, inflammation i den emellan lungcellerna
liggande bindväven, står merendels i sammanhang
med andra lungsjukdomar, såsom pleurit,
pneumoni och tuberkulos (jfr Lungtuberkulos). En
särskild typ av kroniska lunginflammationer
utgöres av de sj ukdomsprocesser (p n e u m o k
o-n i o s e r), vilka småningom framkallas vid
långvarig inandning av vissa för lungvävnaden
retande ämnen, t. ex. koldamm (anthrakosis),
järnfil-spån (siderosis) och kalk (chalikosis). De senare
årens forskningar ha visat, att det särskilt är
dammets halt av fri kiseldioxid (mineralämnet
kvarts), som har betydelse för uppkomsten av
dylika kroniska pneumoniska processer av
elakartad natur, och kisellungan (silikosis)
betraktas nu som den praktiskt betydelsefullaste
av dammlungsjukdomarna.
Lungemfysem, som orsakas genom en
uttänjning av lungsubstansen och dess
elastiska delar, är en sjukdom i själva lungvävnaden,
i regel förenad med kronisk luftrörskatarr.
Om blödningar från lungorna se Lungblödning.
— Som svulstnybildningar inom
lungorna anträffas särskilt kräfta (karcinom) och
sarkom. Kräftbildningarna äro de vanligaste och
kunna utgå primärt från bronkerna men uppträda
även icke sällan sekundärt, som metastaser från
tumörer annorstädes i kroppen. Sarkomerna äro
sällsyntare och taga bl. a. sitt ursprung från
lungornas lymfapparat (lymfosarkom). Syfilis
i lungan (sällsynt) förekommer dels som
gummabildning i inskränktare härdar, dels som en
utbredd infiltration.
Lungsäcksinflammation (pleurit)
kan yttra sig genom fibrinösa (torra)
beläggningar på lungsäcksbladen, torr
lungsäcksinflammation, men vanligare är den e x s u d
a-t i v a formen, då det mellan pleurabladen
avsöndras vätska, stundom uppgående till flera liter.
Denna vätska är vanl. gulfärgad och av klar
(serös) beskaffenhet men kan även vara blodig
och ej sällan varig (empyem el. pyotorax).
Pleurit uppträder ofta i samband med
lunginflammation, svulstbildning el. andra retningar från
lungan el. andra närgränsande kroppsdelar (hjärtat,
bukhålan). Om ej dylik anledning till pleuriten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
