Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lungsjukdomar - Lungsnäckor - Lungsot - Lungsotssanatorier - Lungsund - Lungsäck - Lungsäcksinflammation - Lungtuberkulos, lungsot - Historik - Förekomst - Uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159 Lungsnäckor—Lungtuberkulos 160
förefinnes (idiopatisk pleurit), står den
praktiskt taget alltid på tuberkulos bas.
Lung-säcksinflammation är oftast en långvarig
sjukdom, vars förlopp stundom kan påskyndas
genom exsudatets uttappning. Vid varbildning är
ett uttömmande, ofta genom större ingrepp, alltid
nödvändigt.
Hydrotorax är en samling av vätska i
pleurarummet, som icke uppkommit genom
inflammation utan genom transudation på grund av
vattusot, särskilt vid bjärt- och njursjukdomar.
— Pneumotorax är en samling av luft el.
andra gaser i lungsäcksrummet, som förorsakats
genom bristning i själva lungan, ofta på grund av
tuberkulos, el. av att bröstväggen sårats genom
stick el. skott.
Lungsnäckor, Pulmonäta, en ordn. av klassen
Gastropoda, snäckor, bland blötdjuren.
Hithörande former, som utmärkas av att mantelhålan, i
vilken gälarna försvunnit, utbildats till en lunga,
leva på land el. i sötvatten. Hos några
vattenformer ha sekundära gälar utvecklats. Alla äro
hermafrodita. Till 1. höra bl. a. de skallösa
arterna Limax och Arion (se Sniglar), de artrika
släktena Helix och Clausilia, Achatina (se
Agat-snäckor) samt släktena Ancylus och Auricula,
Limnaea (se Dammsnäckor) och skiv-,
tallriks-el. posthornssnäckorna, Planorbis.
Lungsot, se Lungtuberkulos.
Lungsotssanatorier, se Konung Oskar II :s
jubileumsfond och Sanatorium.
Lungsund, sn i Värmlands län, Färnebo hd,
s. om Filipstad; 196,32 km2, 1,474 inv. (1952).
Skogs- och bergsbygd kring sjön St. Lungen
(112 m ö. h.), öjevättern m. fl. 2,108 har åker.
I L. ligger Lundsbergs skola. Kyrkan av trä
härstammar från 1643. Pastorat i Karlstads stift,
Nyeds kontrakt. Tillhör storkommunen
Ullvät-tern.
Lungsäck, pleiira. Vardera lungan ligger
instjälpt i en allsidigt sluten, mycket tunnväggig
säck, 1., så att den kommer att omslutas av två
väggar. Den inre väggen, l:s inre blad, blidar
lungans ytterhinna, den yttre väggen, l:s yttre
blad, bildar brösthålans innerhinna.
Omslagsstäl-let mellan de båda bladen ligger vid lunghilus.
L. består av en mycket tunn bindvävshinna, täckt
av ett endotel. Den bildar en lufttät hålighet,
som innehåller en ringa mängd vätska,
pleura-vätska. De båda lungsäcksbladen äro förenade
med varandra genom adhesion.
Lungsäcksinflammation, se Lungsjukdomar.
Lungtuberkulos, lungsot, lat. tuberculösis
pulmönis, gemensam benämning på alla av
tuber-kelbacillen framkallade förändringar i lungorna.
Historik. L. förekom redan för över 4,000 år
sedan i det gamla Egypten. Till Sverige synes
sjukdomen ha kommit under tidig medeltid. På
1700-talet studerades sjukdomen av bl. a. Linné.
Han antog förekomsten av ett levande smittämne.
Tuberkelbacillen upptäcktes slutl. av Robert Koch
1882. S. å. införde italienaren Forlanini
kol-lapsbehandling av 1. med gas. Sökandet efter
mot tuberkelbacillen verksamma läkemedel har
först på 1940-talet givit resultat i
streptomy-cin, paraaminosalicylsyra,
isonikotinsyrehydra-zid m. m.
Förekomst. Ännu under 1900-talets båda första
decennier var tuberkulosen, och främst då 1., i
Sverige nr 2 av dödsorsaker efter
ålderssjuk-domama. Därefter har dödligheten minskat så
gott som oavbrutet. Tuberkulosen kommer
numera som nr 4 av dödsorsaker efter hjärt- och
kärlsjukdomar, kräftsjukdomar och
ålderssjuk-domar i nämnd ordning. L. är den kanske främsta
dödsorsaken i yngre åldrar. Minskningen i
dödligheten under senare år har dock varit särskilt
framträdande i ungdomsåren. Minskningen av
tuberkulosdödligheten beror på många, delvis
oklara faktorer. En av de viktigaste är säkert
den förbättrade levnadsstandarden i det svenska
samhället. Vidare uppspåras fallen tidigare och
elimineras som smittkällor. Härtill ha senare års
massundersökningar med skärmbildsröntgen
kraftigt bidragit. Allt större grupper få dessutom
ett relativt skydd mot tuberkulosen genom
skydds-ympning.
Uppkomst. Infektion med tuberkelbacillen
sker-i det stora flertalet fall genom inandning av
ba-cillhaltigt material, ibland emellertid också genom
nedsväljande av dylikt, undantagsvis på annat
sätt, t. ex. genom sår. Smittkällan är i
flertalet fall sjuka människor (human 1.), som vid
tal och hosta sprida bakterierna på små
vätskedroppar av saliv o. dyl. Dessa kunna antingen
inandas direkt av en person i närheten, el. också
falla de till golvet och torka in, varefter
bacillerna uppvirvlas i dammet och inandas.
Inkuba-tionstiden har beräknats till omkr. 6 veckor. I
c:a 10% av samtliga fall anges smittkällan vara
mjölk från kor med juvertuberkulos (b o vin
1.). I dessa fall sker smitta särsk. genom
mat-smältningskanalen. Bakterierna gå icke under
havandeskapet över från moder till barn, men
ett friskt barn av en tuberkulos moder kan
efter födelsen smittas av denna. Flertalet individer
i ett kultursamhälle ha under sitt liv infekterats
med tuberkelbaciller; i Sverige ha i 20-årsåldern
60—70-% varit i kontakt med bacillen, i
40-års-åldern praktiskt taget alla. Att bli infekterad av
bacillen betyder icke i och för sig att få 1.
Flertalet infekterade ha som enda minne av
densamma, att de därefter reagera positivt för
tuber-kulin. Den, som icke reagerar positivt för i
huden på rätt sätt inympat tuberkulin, har ännu
icke, med vissa få undantag, infekterats av
tuberkelbaciller. Det har visat sig, att den som
förvärvat en positiv tuberkulinreaktion samtidigt
erhållit en viss grad av immunitet för senare
infektioner. Detta förhållande utgör underlaget
för den s. k. calmettevaccineringen. L. i
vanlig bemärkelse torde i regel vara uttryck för en
aktivering av en tidigare infektion. Enl. en
annan uppfattning föreligger en ny infektion.
Av stor betydelse är vidare den smittades
motståndskraft, vilken i sin ordning beror på
åtskilliga omständigheter. Den som icke förut
konfronterats med bacillen och som således är
tuber-kulinnegativ har större utsikt att sjukna och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
