- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
187-188

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luzern - Luzon - Luzula - Lv - LvOS - Lwów - Lvov, Georgij Evgenevitj - LvSS - Lx - Lya - Lyaios - Lyautey, Hubert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

Luzon—Lyautey

188

Luzern; i bakgrunden Rigi.

2) Huvudstad i L.i), vackert belägen vid
Reuss’ utträde ur Vierwaldstättersjön; 61,000 inv.
L. ligger vid Gotthardsbanan och är ett av
huvudcentra för Schweiz’ turisttrafik. I gamla
staden, mot n. begränsad av en medeltida,
torn-försedd stadsmur, finnas åtskilliga gamla
pittoreska borgarhus. Det forna jesuitkollegiet, nu
regeringsbyggnad, innehåller statsarkiv och
myntsamling. ”Luzernlejonet”, efter Thorvaldsens
modell 1821 hugget i en klippa i n. delen av
staden, är ett minnesmärke över det i Paris 1792
stupade schweizergardet. Över Reuss leda 6
gatubroar, av vilka må nämnas Kapellbrücke
(från 1333) och Spreuerbrücke (1407), båda av
trä, övertäckta och invändigt dekorerade med
målningar från 1500-talet. Utmed sjöstranden
löpa breda kajer med stora hotell och ståtlig
utsikt mot Rigi och Pilatus. Till omgivande höjder,
Gütsch (550 m ö. h.), Sonnenberg (779 m) och
Dietschiberg (644 m), leda linbanor.

Luzon [loj)å’n], huvudön bland Filippinerna.
Lu’zula, bot., se Fryle.

Lv (lv), förk. för luftvärn.

LvOS, förk. för Luftvärnsofficersskolan (se
Truppslagsofficersskolor).

Lwow [Ivof], ty. Lemberg, huvudstad i
Lwöw-området i v. delen av Ukrainska sovjetrepubliken,
vid en biflod till Bug; 318,000 inv. (1939). L.,
som före 2:a världskriget var huvudstad i polska
vojvodskapet Lwöw och dess kulturella
medelpunkt, är en viktig industristad. L. grundades
1270 av ukrainare, intogs 1340 av polackerna och
fick 1352 stadsrättigheter. Redan under
medeltiden framstod dess kommersiella betydelse,
främjad genom inflyttning av talrika judar och
armenier, men därjämte har L. utgjort ett fäste
för den polska nationalismen. Under tysk-polska
kriget 1939 besattes L. av ryssarna, intogs i juli
1941 av tyskarna och återerövrades 27/7 t944 av

Röda armén. Största delen
av den ukrainska
befolkningen har deporterats till
Sibirien. Det polska
Jan-Kazi-mir-univ:s professorer ha
flyttats till Lublin i Polen.
L:s univ. är grundat 1661.
Staden har dessutom teknisk
högsk., handelshögsk.,
veteri-närinst., utmärkta museer,
teatrar, bibi. m. m. Bland
museerna märkas det stora
naturhistoriska
Dzieduszyck-museet, som även innehåller
dyrbara etnologiska och
arkeologiska saml., samt
Lubo-mirskimuseet (med konstverk
m. m.) i ett modernt palats,
som även inrymmer det
kända vetenskapliga inst.
Ossoli-neum. Av det forna slottet,
som förstördes 1656 av
svenskarna, finnas endast
obetydliga rester kvar.

Lvov [Ivåf], Georgij
Evgenevitj, furste, rysk
politiker (1861—1925). Han spelade en
betydande roll i Moskvas landsting och var under
revolutionen 1905 framträdande liberal ledare.
I mars 1917 valdes han till ministerpresident
i den provisoriska regeringen men förmådde
ej hävda sin ställning och bidrog genom
sin passivitet till den provisoriska regeringens
fall. Efter bolsjevikrevolutionen var han bosatt
i Frankrike.

LvSS, förk. för Luftvärnsskjutskolan.

Lx, förk. för lux, belysningsenhet, samt för
lyxtelegram.

Lya, vissa rovdjurs skyddade, ofta
underjordiska bo. Jfr Gryt.

Lyäi’os, grek., binamn på Dionysos.

Lyautey [Ijåtä’], Louis Hubert Gonzalve,
fransk marskalk (1854—1934). Han blev 1875
officer vid kavalleriet,
var 1894—96 stabschef
hos Galliéni i
Indokina, följde denne 1897
till Madagaskar, där
han från 1900
självständigt förvaltade öns
s. del, blev överste
1900, sändes 1903 som
brigadgeneral och
regeringskommissarie till
gränsområdet mellan
Algeriet och Marocko,
vars anslutning till
Frankrike han
genomförde. L. blev
divi

sionsgeneral 1907 och återvände till hemlandet
som chef för io:e armékåren i Rennes 1910.
1912 måste han, då hela Marocko var i
uppror, återvända till Afrika som generalresident
i det nyupprättade protektoratet Marocko. Han
ledde där med framgång de infödda stammarnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free