Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyautey, Hubert - Lübeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Lübeck
190
bekämpande samt de erövrade områdenas
förvaltning. L:s verksamhet där avbröts dec. 1916
—mars 1917, då han var krigsminister, men
fortsattes sedan till 1925. Han blev 1921 marskalk av
Frankrike. L. har författat bl. a. ”Lettres du
Tonkin et de Madagascar” (2 bd, 1921).
Lübeck (av slav. Ijub, vacker, älsklig). 1)
Fria och hansestaden L., tysk delstat i
Traves mynningsområde, innanför Lübecker Bucht
av Östersjön, jämte 9 enklaver inom oldenburgskt
och schleswig-holsteinskt område; 298 km2 med
nära 150,000 inv. 1937, då den införlivades med
Preussen.
2) Till 1937 huvudstad i L.i), 242,000 inv.
(1950). Gamla staden ligger vid Trave, 16 km
från mynningen. L:s uppkomst och utveckling
hänger samman med den tyska östersjöhandeln
och samfärdseln mellan nordsjö- och
östersjöområdet. Denna hade under äldsta kända tid
länkats över Hedeby vid Slien. Sannolikt under
1000-talet kom trakten kring Traves mynning att
spela samma roll; här uppväxte nära dess
mynning, vid Schwartaus inflöde, den första staden
L., som ehuru belägen i ett rent slaviskt land,
redan hade en tysk köpmannakoloni. Sedan den
1138 förstörts av Rügen-bor, anlade Adolf II av
Holstein 1143 längre upp vid floden Trave på
platsen för ett slaviskt samhälle Bucu en borg
och en ny, tysk stad L., på gr. av den vid denna
tid pågående tyska bondekolonisationen ö. om
Elbe mindre isolerad från tysk befolkning än sin
föregångare. Detta nya L. var den första tyska
staden vid Östersjön. Av betydelse för stadens
vidare utveckling var, att den 1157 fick en
mäktigare länsfurste i Sachsens hertig Henrik
Lejonet, som genom handelstraktater och privilegier
kraftigt befrämjade stadens handel och näringar.
Biskopssäte blev L. 1163. Redan nu utgingo
från L. handelsskepp till Östersjöns olika delar;
Skåne var av betydelse tack vare det rika
sillfisket i Öresund och de uppväxande varumässorna
vid Skanör och Falsterbo. En annan väg gick till
den viktiga handelsknutpunkten Gotland, varifrån
man färdades till Sverige och Novgorod; till
sistn. plats, utfartsvägen för Rysslands varor,
gick en annan handelsväg längs Östersjöns
sydkust, där under 1100- och 1200-talen nya tyska
städer växte upp. Efter Henrik Lejonets fall
kom L. under Valdemar Sejr av Danmark,
vilken 1203 hyllades i staden som länsherre men
stadfäste dess privilegier. Då hans välde under
1220-talet störtade samman, blev L. fri riksstad.
Detta gav möj lighet till en sj älvständigare
utrikespolitik, och staden framträdde som den egentlige
ledaren av de i Norden intresserade tyska
städerna, sedermera Hansan. Sin största blomstring
hade L. i mitten av 1300-talet, då dess inv.-antal
var omkr. 30,000. Inom Hansan var L. särsk. nära
förknippat med Hamburg — landsvägen mellan
L. och Hamburg var numera den viktigaste
tran-sitovägen mellan Nordsjön och Östersjön — samt
med de vendiska städerna. Staden förstod att
begagna sig av splittringen i Norden och sökte
genom sin politik rädda sin monopolställning. Gustav
Vasa måste sålunda till tack för det understöd
Domkyrkan.
han under kriget mot Kristian II fått i L., ge
staden vittgående privilegier. Strävandet att
genom en kraftig utrikespolitik trygga stadens
ställning i den nordiska handeln nådde sin höjdpunkt
under 1530-talet, sedan reformationen införts 1531,
det gamla aristokratiska styrelsesystemet
kullkastats och en radikal demokratisk rörelse fört J.
Wullenwever till makten. Resultatet härav blev
grevefejden, som dock ledde till ett svidande
nederlag för L., nedgången blev alltmer markerad,
och L:s försök att utbygga sin ställning i Sverige
genom att vid Danmarks sida delta i nordiska
sjuårskriget blev resultatlöst. Staden sjönk ned i
obetydlighet; en bidragande orsak härtill var
Trave-mynningens allt kraftigare igensandning
mot slutet av 1600-talet. 1866 inträdde L., som
alltjämt var fri riksstad med en utpräglat
aristokratisk författning, i Nordtyska förbundet. Stora
inkorporeringar, av bl. a. T r a v e m ü n d e med
dess omtyckta havsbad, gjordes 1913. 1937
införlivades L. med Preussen och ingår nu i
Schles-wig-Holstein. — Den största olyckan genom
tiderna drabbade L. i 2:a världskriget, då ett
brittiskt flyganfall 28/s 1942 lade c:a8o har i ruiner,
framför allt inom stadens äldre delar. Den trots
bostadsförstörelsen starkt ökade folkmängden
beror på tillströmningen av flyktingar, som
inhysts i baracker. Gränsen mot den ryska
ockupationszonen går omedelbart ö. om L.
Gamla staden är affärscentrum och dess
viktigaste gator Breite Strasse, Mühlen- och
Königs-strasse. I v. ligger industristadsdelen S:t
Lo-renz, i n. ö. och s. ö. bostadsområdena S:t
Gertrud och S:t Jürgen. De gamla vallarna mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
