- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
197-198

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lycksele - Lycksele landskommun - Lycksele lappmark - Lycksele revir - Lycksele tingslag - Lyckå - Lyckåker - Lycoperdon - Lycopodiaceae - Lycopodiales, lummerväxter - Lycopodium, lummersläktet - Lycopsis - Lycopus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197

Lycksele lappmark—Lycopus

198

AB KARTOGRAFISKA INSTITUTET

För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk
u!> 1953-

ett pastorat i Lappmarkens första kontrakt av
Luleå stift. Förs, är delad i 2
kyrkobokförings-distr., Björksele (2,312 inv.) i n. och Lycksele,
dit även staden hör. Kommunen utbreder sig kring
Öre-, Ume- och Vindelälvarna. Vid Vindelälven
ligger handelsorten B j ö r k s e 1 e med 352 inv.
(1951). Björksele statsägda gruva drives av
Bolidens gruv-ab. I L. ligga vidare gruvsamhället
Kristineberg och Rävlidens malmfält. Från Umeå
pastorat avskildes 1673 Lycksele pastorat, som
då även omfattade de nuv. Sorsele (avsöndrat
1821), Stensele (1822) och örträsks (1887)
pastorat. I Björksele uppfördes ett träkapell 1929—30;
om L:s kyrka samt om litt. se Lycksele:

Lycksele lappmark omfattar Lycksele tingslag
och Malå sn.

Lycksele revir, adress Lycksele, tillhör Umeå
distrikt och omfattar n. ö. delen av Lycksele
landskommun i Västerbottens läns lappmark.

Lycksele tingslag i Västerbottens län, till
ytvidden det största i Sverige, omfattar ett n. v.
—s. ö. bälte tvärs över s. Lappland, kring
Ume-älv och Vindelälven, samt består av Lycksele stad
och kommunerna Lycksele landskommun, örträsk,
Stensele, Sorsele och Tärna; 20,576,85 km2,
30,288 inv. (1952). Tingslaget utgör Lycksele
fög

deri och ingår i Västerbottens v. domsaga
(tingsställen: Lycksele stad och Storuman),
Lappmarkens första och andra kontrakt i Luleå stift.

Lyckå, se Lyckeby.

Lyckåker, samhälle i Ludvika landskommun i
Dalarne.

Lycope’rdon, bot., se Röksvamp.

Lycopodiäceae, se Lycopodiales och
Lycopo-dium.

Lycopodiales, lummerväxter, klass bland
ormbunksväxterna, utmärkt genom små, vanl.
spi-ralställda blad och ensamma sporangier på bladens
översida nära basen el. i själva bladvecken.
Klassen delas i två serier: L. eligulatae (fam. [-Lycopodiaceae},-] {+Lyco-
podiaceae},+} isospora, med blad utan ligula (= en
hinnartad bildning i bladvecket), och L. ligulatae
(fam. Selaginellaceae, Lepidodendraceae,
Sigilla-riaceae, Isoètaceae), heterospora, med blad med
ligula. Fam. Lycopodiaceae (jfr Lycopodium),
Selaginellaceae (jfr Selaginella), och Isoètaceae
(jfr Braxengräs) omfatta ett fåtal släkten av
örtartade växter, mest i varmare trakter. Sin
rikaste utveckling nådde lummerväxterna under den
paleozoiska tiden med de nu utdöda fam.
Lepidodendraceae (se Lepidodendron) och
Sigillaria-ceae (se Sigillaria), vilkas talrika arter spelade
en stor roll i stenkoistidens skogar.
Lepidodendraceae och Sigillariaceae utdogö trol. vid slutet av
den paleozoiska tiden, men ännu vid slutet av
triasperioden fanns en form (Lycostrobus, från
Skåne och östgrönland), som genom
sporangie-samlingarnas storlek påminde om Lepidodendron.

Lycopo’dium, 1 u m m e r s 1 ä k t e t, är ett
släkte av mångåriga, ofta reviga, mossliknande
växter, som bildar typen för fam. Lycopodiaceae.
Stammen, som
bär många små,
barrlika blad,
är utdragen

och
gaffelfor-migt grenad.
De få svenska
arterna äro alla
lågväxta och i
allm. krypande.
L. selago har
uppstigande
stammar och
sporangierna på
vanliga blad.
Dekokt på
denna växt har
brukat begagnas
till tvättning av
boskap mot
ohyra; därav

namnet 1 o p p-

1 u m m e r. De långreviga arterna, i synnerhet L.
clavatum, ha brukat användas till flätning av
dörrmattor; därav namnet mattlummer el.
mattgräs. Sporerna, särskilt av L. clavatum,.
ha fått användning för medicinskt och
farma-ceutiskt ändamål under namnet nikt.

Lyco’psis, bot., se Åkerrast.

Ly’copus, bot., se Strandklo.

LYCKSELE

Lycopodium clavatum, mattlummer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free