Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lysmask - Lysmina - Lysning - Lysningsbevis - Lysningssedel - Lysol - Lysoljor - Lyspatron, -pistol, -projektil, -raket - Lyssa - Lyssnarapparat - Lyssten - Lyster - Lysved, uggleved - Lysvik - Lyte - Lythraceae - Lythrum - Lütken, Hulda - Lytta vesicatoria - Lyttelton, Oliver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Lysmask—Lyttelton
222
Lysmaskhona. Bakkroppens bakre ringar lysa.
Lysmask, till fam. flugbaggar,
Cantha-ridae, hörande skalbaggar, vilka särskilt
utmärkas av att såväl larverna som de fullväxta
skalbaggarna, särskilt honorna, från egendomliga
organ på bakkroppsspetsens undersida utsända ett
fosforescerande ljus. Blott två arter finnas i
Sverige. Den större arten, Lampyris noctiluca, som
förekommer i s. och mellersta Sverige, är till
färgen gråbrun, hannen med två genomskinliga
fläckar på den halvcirkelformigt utbredda
halsskölden, honan med gul bakkroppsspets. Hannen
blir föga mer än i cm lång, den vinglösa,
larv-liknande honan nästan dubbelt längre. I s.
Sverige förekommer sällsynt den betydligt mindre
Phosphaenus hemipterus.
Lysmina, krigsv., se Lysammunition.
Lysning, bekantgörande, särskilt muntligt
tillkännagivande från predikstolen; numera knappast
annat än 1. till äktenskap. Enl. en redan
vid Lateranska mötet 1215 påbjuden regel,
sedermera allmänt upptagen, där kyrklig vigsel
brukas, skall denna föregås av tillkännagivande, vanl.
tre gånger, från predikstolen för att bereda
tillfälle att anmäla hinder mot det tillärnade
äktenskapet. I svensk rätt gäller om denna 1., jämlikt
giftermålsbalken kap. 3, att varje äktenskap, det
må ingås inför borgerlig myndighet el. med
kyrklig vigsel, skall föregås av 1. tre söndagar å rad
i den till svenska kyrkan hörande församling,
där bruden är kyrkobokförd el. vistas. Innan
prästen beviljar 1., skall han förvissa sig om
att intet lagligt hinder mot äktenskapet finns och
sedan utfärda lysningssedel, ”med
angivande av de trolovades fullständiga namn jämte
yrke och hemvist”. Enl. lysningssedeln
verkställes kungörandet; sedan utskrives på begäran
lysningsbevis. L. efterskänkes, om
trolo-vad är dödligt sjuk samt om mannen kallas till
uppbrott mot fienden. L. ersättes vid giftermål
inför svensk myndighet i utlandet av kungörelse,
som anslås hos beskickningen el. konsulatet och
införes i tidningar. — Borgerlig 1. vid sidan av
den kyrkliga förekommer i våra grannländers
äktenskapsrätt.
Lysningsbevis, ett av vederbörande präst
utfärdat intyg, att lysning (se d. o.) till äktenskap
mellan två i intyget namngivna personer
avkunnats i viss församl. och att hinder ej möter för
äktenskapets ingående.
Lysningssedel, se Lysning.
Lysol [-å’l], se Kresol.
Lysoljor, mineraloljor el. feta oljor med
lämp
lig flampunkt, som användas till bränsle i
lampor.
Lyspatron, -pistol, -projektil, -raket, krigsv.,
se Lysammunition.
Lyssa, se Vattuskräck.
Lyssnarapparat, krigsv., akustiskt instrument
för fastställande av läget i rymden av ett
flygplan, som på gr. av mörker, dimma, moln el.
dyl. icke kan uppfattas med optiska hjälpmedel.
L. ha numera ersatts av radar.
Lyssten, se Bolognesiska lysstenen.
Lyster (fr. lustre, glans). 1) Metallskiftande
glans i glas el. fajans, som frambragts medelst
påläggning av metalloxidfärger etc. före
bränningen. — 2) Ljuskrona, ljusarm o. a. vanl. äldre
belysningsarmatur, särskilt dylik med skimrande
glasprydnader.
Lysved, u g g 1 e v e d, multnad ved,
genom-vuxen av fosforescerande mycelium av vissa
hy-menomyceter, särskilt honungsskivlingens. Jfr
Lysande organismer.
Lysvik, kommun i Värmlands län, Fryksdals
domsaga, kring mellersta delen av övre Fryken;
201,83 km2, 2,819 inv. (1952). Odlade bygder
kring Fryken och i ö. i Björkälvens dal, f. ö.
storkuperad skogs- och bergsbygd. 2,072 har
åker. Stationssamhället L y s v i k (327 inv. 1951)
har träindustri m. m. Kyrkan av sten uppf. 1753
—62, senare ombyggd. Pastorat i Karlstads stift,
Fryksdals kontrakt.
Lyte, kroppslig el. själslig (obotlig) defekt,
medfödd el. förvärvad; missbildning. En
kombination av defekter (t. ex. blindhet och
döv-stumhet) benämnes komplicerat 1.
Lythräceae, bot., se Fackelrosväxter.
Ly’thrum, bot., se Fackelros.
Lütken, Hulda Dagny, dansk författarinna
(1896—1946). L. skrev erotisk lyrik, präglad av
sensibilitet och temperament. Formen kunde
stundom sprängas av hennes passionerade inspiration,
men i hennes lyriska alstring finnas dikter, som
räknas till det finaste i nyare dansk litteratur.
Hon utgav flera saml. L. skrev också en rad
psykologiska romaner, ”Degnens hus” (1929),
som bygger på minnen från hennes barndom,
”Lokesæd” (2 bd, 1931) och ”De uansvarlige”
(1933). ”Mennesket paa lerfödder” (1943) och
”Saa er jeg fri” (1945) äro närmast religiösa
bekännelseskrifter i romanform.
Ly’tta vesicatöria, se Oljebaggar och Spansk
fluga.
Lyttelton [li’tltan], Oliver, brittisk
industrimän och politiker (f. 1893), blev efter
deltagande i i:a världskriget dir. för British Metal
Corporation. L. var okt. 1940—juli 1941
handelsminister och därefter till febr. 1942 som
medl. av krigskabinettet representant för
regeringen i Främre Orienten. Han var 1942—45
produktionsminister och efter samlingsregeringens
avgång handelsminister i Churchills konservativa
ministär maj—juli sistn. år. I Churchills nya
ministär inträdde han som kolonialminister 1951.
L. har varit konservativ led. av underhuset
sedan 1940 och är ordf, i styr, för Associated
Electrical Industries.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
