Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långsele - Långserud - Långshyttan - Långsjö - Långskallig - Långskepp - Långskepps - Långskeppsspant - Långskott - Långstjärtfiskar - Långsynthet - Långtarmen - Långtora - Långvik - Långvind - Långvåg - Långängen - Långö - Långören - Lånke, lonke - Lånkesärv, lonkesärv - Lånord - Lår - Låring - Låringsbåtar - Lås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Långserud—Lås
236
mellersta domsaga, Västernorrlands län, kring
Faxälven, v. om Sollefteå; 160,70 km2, 4,048 inv.
(1952). Huvudbygden i Faxälvens breda dal,
vidgad runt Nordsjön och Nässjön; f. ö. höglänt
skogsbygd. 1,324 har åker. Vid Faxälven Forse
(465 inv. 1951) med träsliperi och kraftstation.
Från Långsele (1,599 inv.) utgår en bibana
till Härnösand. Kyrkan är från 1827. Pastorat i
Härnösands stift, Sollefteå kontrakt. L. bildar
tills, m. Graninge storkommunen Lång sele;
520,90 km2; 5,516 inv. (1952).
Långserud, sn i Värmlands län, Gillbergs hd,
nära Dalslandsgränsen; 223,88 km2, 1,403 inv.
(1952.) Sjörik bergsbygd (intill 312 m ö. h.),
odlad främst kring Aspen m. fl. sjöar. 1,829 har
åker. Flera industrier. Kyrkan av trä är från
1723. Ingår i Gillberga och L:s pastorat i
Karlstads stift, Gillbergs kontrakt. Tillhör
storkommunen Svanskog.
Långshyttan, brukssamhälle i Husby sn i s. ö.
Dalame, v. om sjön Lången; 2,345 inv. (1951).
L., som är ändpunkt för järnvägen från
Byvalla, har järnverk, tillh. Klosters ab., sågverk och
snickerifabriker. Sjukstuga och provinsialläkare.
Långsjö, stadsdel i Stockholm, Brännkyrka
förs., mellan Älvsjö och Herrängen; 1,834 inv.
(i95i).
Långskallig, se Huvudskål 2).
Långskepp. 1) (Byggnk.) Se Kyrka.
2) (Sjöv.) Dels i Medelhavet under forntiden
använda krigsskepp av galärtyp, dels under den
tidiga vikingatiden av de nordiska folken använda
krigsskepp, t. ex. Gokstadsskeppet.
Långskepps, i ett fartygs längdriktning.
Långskeppsspant, se Isherwoodsystemet.
Långskott, bot., se Skott.
Långstjärtfiskar, se Skolästsläktet.
Långsynthet, eg. förmåga att se klart på långt
håll; oftare beteckning för sämre synförmåga på
nära än på långt håll, liktydig med
ålderslång-synthet (p r e s b y o p i). På grund av
ackommodationsförmågans fortskridande nedsättning ha de
flesta människor i 45—50-årsåldern en viss
svårighet att vid läsning o. dyl. tydligt se detaljerna.
Vid låggradig närsynthet komma dessa besvär
först något senare; vid starkare närsynthet bli
de praktiskt taget aldrig märkbara. De flesta
ålderslångsynta nyttja konvexglas av lämplig
styrka för att se på nära håll. Närsynta, som äro
vana att ständigt bära fullkorrigerande konkavglas
och med dem tidigare sett bra på alla avstånd,
måste med åren bruka svagare glas på nära håll.
De ha ofta god nytta av glas med olika slipning
i övre och nedre delen, s. k. bifokala glas.
Långtarmen, sundet mellan Svartsjölandet och
Ekerön-Munsön i ö. Mälaren.
Långtora, sn i Uppsala län, Lagunda hd, på
Mälarslätten, n. om Enköping; 22,67 km2, 389
inv. (1952). 1,638 har åker. Kyrkan av gråsten
är från slutet av 1300-talet. Ingår i L.,
Härke-berga och Biskopskulla pastorat i Ärkestiftet,
Lagunda och Hagunda kontrakt. Tillhör
storkommunen Lagunda.
Långvik, fiskläge i Möja sn i Stockholms län.
Långvind, bruksegendom i Enångers sn i
Häl
singland, vid kusten 18 km n. om Söderhamn,
omfattar med underlydande 7,206 har, därav 199
åker. Bland ägarna märkas 1803—73 ätten v.
Stockenström, sedan ätten Söderhielm.
Långvåg, radiotekn., för rundradioändamål
(enl. den s. k. Köpenhamns-planen 1948)
frekvens-intervallet 150—285 kHz, motsv.
våglängdsområ-det 1,053—2,000 m; för kommersiell radio vågor
av mer än 2,000 m längd.
Långängen, villaförort till Stockholm, i
Stocksunds köping.
Långö, förutv. municipalsamhälle, se
Karlskrona, sp. 57.
Långören, ö 18 km s. ö. om Karlskrona.
Lots-plats.
Lånke, 1 o n k e, bot., se Callitrichaceae.
Lånkesärv, 1 o n k e s ä r v, sv. namn på
Ela-tine-arter. Se Elatinaceae.
Lånord, se Främmande ord.
Lår, anat., hos människan den del av benet,
som sträcker sig från bäckenet till knät. Framtill
utgör ljumskvecket en bestämd gräns.
Lårbenet (femur) är skelettets längsta och grövsta ben.
Dess mellanstycke, ”skaftet”, är rundat, bågböjt
och består av fast och tät benmassa, omslutande
en märgfylld kanal. De starkt svällda ändarna
bildas av porös bensubstans, omgiven av en tunn,
fastare vävnad. Nedre ändan har två knölar, som
med broskklädda ytor i knät leda mot skenbenet,
övre ändan delas i två grenar, av vilka den ena
skjuter upp lateralt (höftknölen), den andra
medialt och uppbär lårbenshuvudet, med
sfä-risk yta. Detta vilar i en lika formad håla
(ledpanna) på utsidan av höftbenet och ledar däri
(se bild vid Bäcken). Lårbenet omges av väldiga
muskler. Muskelmassan omges av en stark,
flerstädes vid ben fäst fascia. I mitten av ljumsken
utkomma l:s främre stora nerver och kärl; dess
bakre kärl och nerver utgå ur bäckenet under de
tjocka sätes-(höft)-musklerna. Nerven (nervus
ischiadicus) stryker ned tätt bakom höftknölen.
Låring, utsidan av ett fartygs aktre del. Ett
föremål, som befinner sig i 450 riktning räknat
akterifrån från ett fartyg, säges vara på fartygets
1. (styrbords, babords, lovarts el. lä låring) eller
1 å r i n g s v i s om styrbord o. s. v.
Låringsbåtar, skeppsbåtar (ofta livbåtar),
placerade i dävertar el. skrån ovanför fartygets
låringar.
Lås. 1) I allm. en spärranordning, avsedd att
åstadkomma en stadig men lösbar förbindelse
mellan en rörlig och en fast del eller två rörliga
delar. Vanliga 1. för dörrar och lådor etc. kunna
indelas i klinklås, regellås, och t i
11-hållningslås. Vid de båda förstnämnda
slagen, till vilka bl. a. höra s. k. springlås
(s n a p p 1 å s) och r u 11 å s (på skåpdörrar
o. dyl.), sker låsningen el. rättare tillhållningen
av den rörliga delen (dörren etc.) genom en
vrid-el. skjutbar klinka el. en skjutbar regel. I
egentlig mening låsbara (med nyckel etc.) äro endast
tillhållningslåsen, vilka äro försedda med
anordningar (t i 11 h å 11 a r e), som ha till uppgift att
i sin tur låsa låsregeln. De viktigaste låsdelarna
äro låshuset, regeln, tillhållningen och (i vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
