Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Lås
238
lås) säkerhetsanordningarna. Regeln är
skjut-bart anordnad i låshuset och skjutes vid låsning
in i ett s. k. s 1 u t b 1 e c k i den fasta delen
(dörrposten etc.). Många dörrlås ha därjämte en
låskolv, liknande regeln men vanl. avsneddad, så
att den kan skjutas in i låshuset endast genom att
dörren slås igen. Låskolven, som är avsedd endast
för en mera tillfällig stängning, dragés vanl.
tillbaka ur slutblecket med tillhjälp av ett trycke,
under det att den framföres av trycket från en
fjäder. Dörrtryckets rörelse överföres till
låskolven genom en vinkelhävarm, s. k. n ö t. T i
11-h å 11 a r n a kunna vara av en mängd olika slag.
Säkerhetsanordningarna utgöras vid
enklare 1. av s. k. i n r i k t e n (besättningar,
villor), som lägga hinder för nyckelns
kring-vridning, såvida nyckelaxet (d. v. s. den
vingliknande del, som vid nyckelns kringvridning
påverkar låsdelarna) icke förses med motsvarande
urtagningar. I modernare 1. utgöras
säkerhetsanordningarna av den kombination tillhållarna måste
bilda, för att regelns förskjutning skall
möjliggöras. — Man skiljer på kammarlås eller
påläggslås, som fästas utanpå dörrens
ramstycke (bild i), infällda 1., vilka infällas i
dörrens ena sida, så att 1. ligger plant med denna,
instickslås, som åro så smala (tunna), att
de kunna infällas i dörrens (resp, lådans etc.)
kant, varvid endast l:s framkant, den s. k.
låsstolpen, blir synlig, samt h ä n g 1 å s, vid vilka
låsningen sker med hjälp av hasp och märla.
— Det mest typiska av tillhållningslåsen är det
franska 1. (bild 2). Låsregeln är här på
överkanten försedd med tre urtagningar och
den överliggande tillhållaren med ett
hakfor-migt utsprång, som medelst en fjäder hålles
nedtryckt mot regeln. Då nyckeln vrides,
träffar yttre ändan av axet först en bygel (til
1-hållarbygeln), som lyfter upp tillhållaren
och frigör regeln. Vid nyckelns fortsatta
vrid-ning ingriper axet i ett hak på regelns undersida
och förskjuter regeln, varefter tillhållaren åter
faller ned och låser denna. Dessa lås kunna låsas
med dubbla slag, emedan regeln är försedd med
tre urtagningar för tillhållaren och två hak för
nyckelaxet. I s. k. tyska 1. (garderobslås), som
ej kunna låsas med dubbla slag, föres regeln av
en fjäder in i slutblecket och hålles tillbaka (vid
dörrens öppnande) antingen endast med tillhjälp
av nyckeln eller av en tillhållare. Dessa enkla
lås-typer äro utan inrikten.
För att göra 1. i möjligaste mån dyrkfria,
användas ett flertal tillhållare, som först måste ges
ett visst läge i förhållande till varandra, innan
låsregeln kan undandragas. Sådana s. k. s ä k
er-h e t s 1 å s äro bl. a. bramahlåset, chubblåset och
yalelåset, vilka alla tre uppkallats efter sina resp,
uppfinnare. B ramahlåset, uppfunnet 1784 av
engelsmannen Joseph Bramah, är numera sällsynt
och kan här förbigås. Chubblåset
konstruerades 1818 av engelsmannen Jeremiah Chubb och
användes alltjämt i olika utföringsformer i stor
utsträckning, spec. till möbel- och skåplås. Det
innehåller (bild 3) ett antal av plåt utförda,
fjä-derpåverkade tillhållare med urpressade ”fönster”,
som medelst olika trappsteg i nyckelaxet inriktas
så, att en gemensam kanal bildas för ett på
låskolven anbragt sidostift. Detta 1. kallades på sin tid
patentlås, vilken benämning dock sedermera
övergått till de modernare cylinderlåsen. En variant
av chubblåset är det av tysken Th. Kromer 1869
konstruerade s. k. protektorlåset, som alltjämt i
viss utsträckning användes som kassaskåpslås.
Tillhållarnas rörelse är här icke beroende av
fjädrar utan tvångsstyres av nyckeln, som
fördenskull är försedd med dubbelax. Andra
varianter äro styrialåset (ett av de första låsen
med platt, tunn nyckel), defensorlåset (från
C. Ade i Berlin) och det av finländaren E.
Henriksson 1910 konstruerade, täml. dyrkfria
abloylåset. — En epokgörande
låskonstruktion var det i slutet av 1800-talet av amerikanen
L. Yale uppfunna cylinderlås et (y a 1 e 1
å-s e t), varav en sektion visas å bild 4. Nyckeln
är vid dessa 1. utförd av plåt, oftast vågig
el. av profilerad sektion, och längs ena
kanten försedd med en serie intagningar. Då den
inskjutes i 1., lyfter den ett antal
fjäderpå-verkade, såsom delade stift utförda tillhållare,
varigenom låscylindern kan kringvridas, när fogen
mellan stiftdelarna sammanfaller med
låscylinderns generatris. En vidareutveckling av denna
låstyp representeras av den dubbla
cylinderinsatsen (med tredelade tillhållarstift),
som medger, att det kompletta 1. kan öppnas med
2 (men icke flera) oliktandade nycklar. Det enkla
cylinderlåset kan användas för
centrallåsning, varmed förstås, att vissa till en
installa-tionsserie hörande 1. (t. ex. våningslås) fordra
individuellt formade nycklar, under det att
gemensamma dörrar (port, källare, vind) kunna
öppnas av samtliga till serien hörande nycklar.
Denna konstruktionsuppgift kan lösas på så sätt,
att gemensamhetslåsen förses med endast två
tillhållarstift (t. ex. nr 1 och 5), varvid de
individuella nycklarnas utskärningar nr 1 och 5 ha
samma djup hela serien igenom. De dubbla
cylinderlåsen ägna sig för s. k.
huvudnyckellås n i n g, varvid den yttre cylindern i en
in-stallationsserie är anordnad att frigöras med en
och samma huvudnyckel, medan den inre fordrar
individuellt formade nycklar. Självfallet kunna
huvudnyckellås användas även för centrallåsning.
— Cylinderlås begagnas även vid s. k. a
bonne n 11 å s, varmed förstås ett 1., som öppnas,
endast när 2 nycklar samtidigt användas. Dylika
1. brukas bl. a. för sådana bankfack, som uthyras
till allmänheten. — De i övrigt numera vanligaste
låstyperna för bostads- och förvaringsutrymmen
äro invändigt monterade garderobslås av
okomplicerad typ, enkla chubblås, antingen
invändigt anbragta el. av ”instickstyp”, sals- el.
döbattanglås (vanliga dörrlås) (bild 5)
med ett dubbelsidigt handtag, påverkande en
snedkolv, jämte t. ex. ett chubblås, samt
tamburlås av cylindertyp.
En särskild grupp utgöra 1. utan nyckel.
Hit höra vissa ”konstlås”, ss. bokstavslås och
kassaskåpslås av kombinationstyp, flertalet av
underordnat intresse ur praktisk brukssynpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
