Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Län - Länd - Länderbank - Ländler - Längbro - Längd (longitud) - Längd-breddindex - Längdhopp - Längdmått - Länghem - Längjum - Längmanska kulturfonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247 Länd—Längmanska kulturfonden 248
styrelsen samt för andra statliga uppgifter än
de rent administrativa. 1634 års R. F. § 23
föreskrev, att riket skulle indelas i 23 hövdingedömen
el. 1., därav 12 för det egentliga Sverige.
Länsindelningen utsträcktes sedan till de från
Danmark erövrade landskapen och undergick en del
ändringar bl. a. genom 1719 och 1720 års R. F.
Antalet 1. var 1810 liksom nu 24. Stockholms
stad tillhör icke något 1. utan bildar ett särskilt
överståthållarskap. Den centrala myndigheten i 1.
utövas av länsstyrelsen med säte i residensstaden;
1. är i förvaltningshänseende delat i ett antal
fögderier, dessa åter i landsfiskalsdistrikt.
Länd (lat. hSmbus). 1) (Anat.) Bakre delen
och sidodelen av mellersta bukregionen emellan
bröstkorg och bäcken, med artificiell gräns
framåt. Dess fasta stomme utgöres av ryggradens fem
ländkotor.
2) (Veter.) Den del av ryggen, som har till
underlag ländkotorna och sålunda sträcker sig
från sista revbenet till korset. En kort och bred
muskelfyllig 1. gör ryggen stark och är därför
särskilt önskvärd för ridhästar; är 1. lång och
smal med svagt utvecklad muskulatur, kallas den
instucken; ryggen sänker sig då lätt, varvid
svankrygg uppkommer.
Lä’nderbank, allm. begagnad förk. för Bank
deutscher Länder, Frankfurt a.M., den efter 2:a
världskriget upprättade centralbanken för det
ny-organiserade bankväsendet i Västtyskland, vars
enda sedelutgivande bank L. är.
Lä’ndler, ty. (av Landel, landet ovanför Enns
i Österrike), fr. tyrolienne, långsam vals; Lanner,
Johan Strauss d. ä., Schubert m. fl. skrevo ländier.
Längbro, socken i Örebro hd och län till 1937,
då den inkorporerades med Örebro, där den utgör
egen förs. En mindre del av L. överfördes dock
till Rinkaby sn.
Längd (longitud). 1) Den geografiska 1.
är vinkeln mellan en orts meridianplan och en
viss initial- el. nollmeridians plan el. längden av
den kortare av de parallellcirkelbågar, som på
jorden avskäras av de genom de bägge orterna
dragna meridianbågarna. Som nollmeridian valde
man tidigare Ferro men har numera övergått till
observatoriet i Greenwich. — 2) Se Astronomiska
koordinater.
Längd-breddindex, se Huvudskål, sp. 603.
Längdhopp, hopp i längd med el. utan anlopp.
L. ingick i antikens femkamp och ha trol. utförts
med kort anlopp och stora steg med tillhjälp av
handvikter (se Halterer). Numera förekommer 1.
såväl med som utan anlopp och utföres från en
ansatsplanka (20 cm bred, 10 cm tjock och minst
120 cm lång, vid stående 1. minst 30 cm bred och
minst 7 cm tjock) med nedhopp i en minst 9 m
lång och minst 2,75 m bred grop med grus el.
sågspån (vid stående 1. även på en matta). Vid 1.
med anlopp är detta obegränsat; foten får vid
satsens tagande ej trampa över plankans
framkant, vilket kontrolleras med tillhjälp av en 10
cm bred och 12 mm hög remsa grus el. dyl. invid
kanten. Vid 1. utan anlopp får främre delen av
fotterna överskjuta kanten men ej beröra
framförliggande mark (golv). L. mätes från den
när
mast plankan liggande punkt, där fotterna
(någon del av kroppen) berört marken, vinkelrätt
till plankans framkant (el. dess förlängning).
Längdmått, mått, som bestämma avståndet
mellan en linjes ändpunkter. I förstone erbjödo
sig som naturligaste 1. de från människokroppen
hämtade; fingerled, tvärhand (handsbredd), tum,
aln, famn, manslängd o. s. v. På grund av dessas
naturliga genomsnittsskillnad hos olika folk
uppkom en mångfald 1., som i samfärdseln
förorsakade besvär och tidsförlust vid omräkning till
det egna landets mått. Först genom
metersystemet har denna olägenhet undanröjts.
Länghem, sn i Älvsborgs län, Kinds hd, vid
Äsunden och Ätran, s. ö. om Borås; 97,18 km2,
1,210 inv. (1952). Skogs- och bergsbygd, rik på
sjöar och mossar. 1,425 har åker. I L. det gamla
godset Torpa (se d. o.). Textilindustri. Kyrkan
av sten uppf. 1834. Ingår i L:s, Dannike,
Månstads och S. Åsarps pastorat i Göteborgs stift,
Kinds kontrakt. L. bildar tills, m. Dannike och
Månstad storkommunen Länghem; 150,12 km2;
2,562 inv. (1952); i Kinds och Redvägs domsaga.
Längjum, sn i Skaraborgs län, Laske hd, s. ö.
om Vara köping; 23,81 km2, 610 inv. (1952).
Begränsas i n. ö. av Lidan och når i s. in på Larvs
hed. 2,120 har åker. Kyrkan huvudsaki. från 1770.
Ingår i Larvs, L:s, Tråvads och S. Lundby
pastorat i Skara stift, Vånga kontrakt. Tillhör
storkommunen Larv.
Längmanska kulturfonden ingår i de
donationer, som den finländske sågverksidkaren och
kulturvännen Erik Johan Längman (1799—1863)
instiftat till förmån för dels Finlands, dels
Sveriges ”alla stånd och folkklasser”. Den av svenska
staten mottagna donationen, som förvaltas av
Statskontoret och som 1951 uppgick till 16 mkr,
omfattar 3 underfonder, av vilka A-fonden skall
tillgodose kommunala o. a. allmännyttiga behov
och C-fonden svenska kursens upphjälpande.
A-fonden har ännu ej trätt i verksamhet, medan
C-fonden 1951 överförts till B-fonden. B-fonden
är den fond, som benämnes L.; den uppgick 1951
till 6,9 mkr och skall enl. testamentet ”främja
vetenskaper och sköna konster, litterära arbeten
och skrifters gratis utdelning till allmoge”.
Denna fond har varit i verksamhet sedan 1919.
Sedan hälften av fondens avkastning avsatts för
kapitalökning, användes den andra hälften till i
främsta rummet ”understöd för viss bestämd
vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet eller
sådan verksamhet, som, utan att vara strängt
vetenskaplig eller konstnärlig, i särskilt hög grad
främjar vetenskapliga, konstnärliga eller litterära
intressen, samt för offentliggörande av resultat
av nu nämnd verksamhet eller för efterbildande
av konstverk”. Mera undantagsvis har fonden
kunnat utdela belöningar för vetenskapliga,
konstnärliga el. litterära verk. Om medlens
användning beslutar en av K. m:t utsedd nämnd med
kanslern för rikets univ. som självskriven ordf.
Nämndens led. företräda var för sig en av 4
klasser, på vilka nämndens verksamhet är
organiserad, näml, humanistiska vetenskaper,
naturvetenskaper, konst och litteratur samt
folkbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
