Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lärling - Lärlingsnämnd - Lärlings- och yrkesskolor - Lärodikt, didaktisk poesi - Läroverksbibliotek - Läroverksbyrån - Läroverkskollegium - Läroverkslärarnas riksförbund - Läroverksråd - Läroverksöverstyrelsen - Läsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257 Lärlingsnämnd—Läsare 258
där lärlingsinst. spelat en stor roll särsk. under
skråtiden (se Gesäll). Inom vissa andra yrken
benämnes 1. elev (t. ex. i sömmerske-,
handels-och kontorsyrkena) el. v o 1 o n t ä r (t. ex. i j
our-nalistyrket). Lärlingstiden är olika inom olika
yrken, för hantverksyrkenas vidkommande i regel
3—4 år. För den egentliga industrien tillsatte
Svenska arbetsgivareföreningen och
Landsorganisationen 1944 ett gemensamt
Arbetsmarknadens yrkesråd med 5 representanter för
vardera parten. Detta skall bl. a. verka för att
på varje yrkesområde bildas s. k.
lärlingsnämnd e r med representanter för arbetare och
arbetsgivare och för att på de arbetsplatser, där
yrkesutbildning förekommer, tillsättas
yrkes-ombud bland arbetarna för att kontrollera och
med arbetsgivaren diskutera yrkesutbildningen.
L:s anställningsvillkor skola regleras i
kollektivavtalen efter likartade regler.
Lärlingsnämnd, se Lärling.
Lärlings- och yrkesskolor, fackbildande
skolor, byggande på fortsättningsskolan.
Lärlings-skolor äro avsedda för dem, som vunnit
anställning i hantverk, industri, handel el. husligt
arbete, framför allt i åldern 14—18 år.
Undervisningen, som huvudsaki. är yrkesteoretisk, vill
komplettera den praktiska yrkesutbildning, som
den unge förvärvar genom praktiskt arbete
utanför skolan. Lärlingsskolorna äro 2-åriga och
omfatta 6—12 tim. undervisning i veckan under
lägst 8, högst 9 mån. av året. Eleverna kunna
välja mellan 3 olika linjer med var sin
yrkes-avd. för 1) industri och hantverk, 2) handel och
3) husligt arbete. På sina håll har den
fullständiga kursen delats upp på flera kortare 1 ä
r-lingskurser. Vanl. är det fråga om
aftonkurser med minst 4 tim. per vecka. —
Yrkesskolor äro avsedda för dem, som genomgått
lärlingsskolor och vilja ytterligare förkovra sig
i yrket, samt anordnas i form av yrkeskurser,
ämneskurser el. mästarkurser. Undervisningen
meddelas som aftonkurser under 2 år el. som
dagskurser under kortare tid, i vartdera fallet
med högst 30 veckor per år som lästid.
Praktiskt inriktad yrkesundervisning meddelas även
vid verkstadsskolor.
Lärodikt, didaktisk poesi, litterärt verk
på vers med syfte att undervisa.
Jordbruksläro-boken ”Georgica” av Vergilius och Horatius’
”De arte poetica” ha varit mönster; bland
författare av 1. må nämnas Boileau, Opitz, Pope
samt G. F. Gyllenborg och C. G. af Leopold.
Läroverk, högre läroanstalt. Vissa högre
skolor benämnas i 1820 års skolordning
elementarläroverk, vilken beteckning bibehölls till 1878, då
en ny lärov.-stadga utkom. Enl. denna skiljer
man mellan högre allmänt 1., innefattande
9-klassig skola, ledande till studentexamen och
lägre 1. med 3—5 klasser utan avgångsexamen.
Den senare benämningen bortföll med 1905 års
lärov.-stadga, enl. vilken 1. omfattar realskola och
gymnasium. Enl. 1928 års lärov.-stadga kan 1.
även omfatta lyceum. — Om högre privata
skolor användes ofta benämningen enskilda 1.
Läroverksbibliotek,. bibi., som skall finnas vid
NF XIV — 9
varje allm. lärov., vårdas av en bibliotekarie,
vilken på högst 6 år förordnas av
Skolöverstyrelsen på förslag av rektor.
Läroverksbyrån, Ecklesiastikdepartementets
byrå för lärov.-ärenden.
Läroverkskollegium, myndighet vid högre
allm. lärov., vars led. äro rektor och varje vid
lärov. tjänstgörande ord. lärare, ävensom icke
ord. lärare med full tjänstgöring; dock kunna i
vissa fall även andra lärare deltaga, och
skolläkaren adjungeras för vissa frågor. L. åligger
att överlägga och besluta i frågor, som angå
undervisning, uppflyttning, disciplin m. m., samt
att avge yttranden i vissa pedagogiska frågor.
Läroverkslärarnas riksförbund, bildat 1913
genom omorganisation av Svenska
läraresällskapet, avser att utgöra ett föreningsband mellan
lärare, anställda inom det högre skolväsendet. Det
vill verka för undervisningens, läroanstalternas
och lärarnas bästa. 1950 ägde en omorganisation
rum, så att L. vidgades att omsluta tidigare
självständiga organisationer, vilka nu ingå som
sektioner i L. Dessa sektioner utgöras av Lektorernas
förening, Allmänna adjunktsföreningen, Sveriges
yngre läroverkslärares förening (SYL), Sveriges
högre flickskolors lärarförb. (SHF), Praktiska
realskolors och högre folkskolors lärarförb.
(PRHF) samt övningslärarsektionen. L. utger
bl. a. en ”Årsbok” (sedan 1927) samt Tidn. för
Sveriges läroverk, (sedan 1901).
Läroverksråd, titel på ledamot i
Läroverks-överstyrelsen.
Läroverksöverstyrelsen, se Skolöverstyrelsen.
Läsare, en specifikt svensk, stundom hånfull
benämning på allvarliga kristna inom el. utom
kyrkan, vilka genom flitig läsning av bibeln o. a.
uppbyggelseskrifter, ofta också genom rigorism
i fråga om adiafora stuckit av från mängden.
Historiskt sett möter man termen första gången
på 1750-talet om en i Västergötland framträdande
religiös rörelse med rötter i pietismen och
herrn-hutismen. Sedan kom ordet 1 ä s e r i snart att
bli gemensam beteckning för religiösa företeelser
av ganska mångskiftande art. 1 Härjedalen växte
på 1760-talet fram en väckelserörelse, i vilken
epileptiska anfall (”drifter”) o. a. patologiska
fenomen tillmättes en stor betydelse. 1
Hälsingland, dit läseriet fortplantades på 1770-talet, fick
det mera karaktären av en innerlig,
pietistisk-herrnhutiskt färgad luterdom. Även i Norrbotten
och Västerbotten vann läseriet samtidigt insteg.
1790 fingo dessa Norrlands s. k. gamla 1 ä s
a-r e kungl. skyddsbrev. Kyrkovänliga och
stillsamma, fortlevde de långt in på 1800-talet och
finnas i viss mening kvar än i dag. Från dem
avsöndrades vid 1800-talets början de s. k. nya
läsarna, vilka 1805 framträdde i Piteå
lands-förs. och sedan fingo stor spridning i Lulebygden.
Under påverkan från Luther och herrnhutismen
hävdade nyläsarna den kristnes frihet från lagen.
Alla av gammalläsarna brukade andaktsböcker
utom bibeln och Luthers skrifter (bl. a. Arndt,
Nohrborg och framför allt Tollesson)
förkastades såsom uppfyllda av en falsk gärningslära.
Äh skarpare blev kritiken av Lindbloms katekes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
