Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lön - Lönborg, Sven - Löneavdrag - Löneboställe - Lönefondsteorin - Lönegrad - Lönegren, Ernst - Löneklass - Lönenämnd - Lönereglemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Lönborg—Lönereglemente
274
sonligt tjänsteavtal,
genom ett kollektivavtal
el. (för statens och
kommunens tjänstemän) genom ett
lönereglemente. Ju
mera arbetare och tjänstemän
organiserat sig, desto mindre
betydelse ha de personliga
tjänsteavtalen fått. Även om
lönereglementen formellt
utfärdas ensidigt av staten och
kommunen, ha dock de
anställdas organisationer fått
ökat inflytande på deras
ut
formning. Jämte anställda med lön enl.
reglemente, vanl. benämnda tjänstemän, ha staten och
kommunen även arvodestagare samt anställda med
lön enl. kollektivavtal. Avtal el. reglementen om
1. bruka ej blott innefatta bestämmelser om själva
grundlönen, d. v. s. den under ordinära
förhållanden utgående 1., utan även om d y r t i d
s-tillägg, dyrortsreglering, sjuklön
etc. Även om 1. främst bestämmes av arten av
det utförda arbetet, kan man i någon mån ta
hänsyn även till behovsprincipen. Främst kan
detta ske genom barntillägg och ålderstillägg.
L. för statsanställda utgick tidigare huvudsaki.
i form av naturaförmåner, vilka numera ersatts
av penninglön. Alltjämt ingå dock i vissa 1.
naturaförmåner, ss. bostad, för en del
befattningshavare vid SJ. Ofta låter man emellertid även
här naturaförmånen omräknas till en motsv.
penningersättning. Det första försöket att skapa
enhetliga linjer för de statsanställdas
löneförhållanden gjordes genom J. A. Gripenstedts
förvaltnings- och lönereform 1856—60, då flertalet ord.
civila tjänstemän fördelades på 4 lönegrader.
Sedan på 1870-talet den lägsta av dessa lönegrader
borttagits, bibehölls indelningen i 3 lönegrader
ända fram till löneregleringarna på 1920-talet.
Den alltmer ökade statliga verksamheten och de
i samband därmed nyinrättade
tjänstebefattningarna gjorde emellertid, att lönevillkoren för de
statsanställda alltmer kommo att präglas av en
mängd olikartade principer. Stora ansträngningar
nedlades på att skapa större enhetlighet, och ett
omfattande utredningsarbete utfördes framför allt
av 1902 års lönekommitté. På senare tid ha
också avlöningsreglementen utfärdats, präglade av
mera enhetliga principer.
Lönborg, Sven Erik, pedagog och
skriftställare (f. 1871 16/s), fil. dr och doc. i geografi
i Uppsala 1897, t. f. prof. 1903—05 och doc.
1905—23 i geografi vid Göteborgs högsk.,
rektor vid Göteborgs högre samskola 1904—13,
lektor i historia och geografi vid högre latinlärov.
i Göteborg 1911—36. L. har utg. en mängd
skrifter i geografi, etnografi, historia,
religions-och litteraturhistoria samt pedagogik, bl. a.
”Sveriges karta, tiden till omkring 1850” (1903),
ett standardverk på sitt område, ”Swedish maps”,
1 (1907), ”Jesu från Nazara” (1911, 2:a uppl.
1931), ”Religion och vetenskap” (1914), ”Dike
och Eros, människor och makter i forntidens
Aten” (3 bd, 1937), ”Ekkehart” (Olaus Petri-
Syltlök (t. v.), schalottenlök och purjolök.
föreläsningar 1931), ”Från Viktor Rydbergs
Gö-teborgstid” (1934), ”Platons Eros” (1939),
”Mellan påsk och pingst” (1945), ”Viktor Rydbergs
kärlekssaga” (1950) och ”Fostran till demokrati”
(1951). — Till L:s 50-årsdag utgavs en
minnes-skr. ”Till S. L.” (1921).
Löneavdrag, avseende preliminär skatt, se
Debitering.
Löneboställe, se Boställe och Prästlön.
Lönefondsteorien, se Arbetslön.
Lönegrad, se Lönereglemente.
Lönegren, Ernst Fritiof, präst (1862—1937),
teoretisk teol. examen i Lund 1886,
föreståndare för diakonissanstalten å Ersta 1888, biskop
i Härnösand 1909, emeritus 1934; teol. hedersdr
i Uppsala 1917. L. utgav bl. a. ”Minnesskrift
till Svenska diakonissanstaltens 50-årsjubileum”
(1901) samt ”Johan Christoffer Bring” (1926).
Löneklass, se Lönereglemente.
Lönenämnd, nämnd med uppgift att bereda
löneärenden. I 1. kunna ingå representanter
antingen för både arbetsgivare och anställda el.
också, som fallet i regel är i kommunala 1., blott
för de förra.
Lönereglemente. De flesta statliga och
kommunala tjänstemäns löner regleras genom 1.,
medan flertalet arbetare i allmän tjänst ha sina
lönevillkor bestämda i kollektivavtal. Då
tjänstemännens organisationer i regel ha
förhandlingsrätt, tillkomma numera även 1. efter
förhandlingar med vederbörande organisationer, även om
de i sista hand fastställas av riksdagen, resp, de
kommunala beslutande organen. — Tidigare gällde
ett flertal olika författningar för olika grupper
av statstjänstemän, men sedan M? 1947
gäller Statens allmänna avlöning
s-reglemente (Saar) för praktiskt taget alla
statliga tjänster, såväl civila som militära, samt
för vissa lärare vid de kommunala högre skolorna.
Bestämmelserna i Saar ha reviderats, senast
1952. Särskilda 1. med i huvudsak likartade
bestämmelser som i Saar finnas för de anställda
vid riksdagens verk, präster, för kyrkomusiker
och för övningslärare (de båda sistn. av 1950).
För statsråd m. fl. gälla särskilda bestämmelser.
Till Saar ansluter sig Statens 1
öneplans-för o r d n i n g, som innehåller
grundlönebeloppen och reglerna för deras höjning (el. sänkning)
med hänsyn till ändringar i levnadskostnaderna
samt förteckning över lönegrader och löheklas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
