Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lönnrot, Elias - Lönnroth, Erik - Lönnsläktet - Lönnväxter - Löns, Hermann - Lönsboda - Lönskaläge - Lönsparande - Lönsås - Löpa - Löpande band
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Lönnroth—Löpande band
280
Samtidigt verkade L. för allmogens upplysning
med månadsbladet Mehiläinen (Biet) samt flera
övers, och folkskrifter. Efter att 1841—45 ha
gjort flera resor till bl. a. lappmarkerna och
ryska Karelen för att studera finska dialekter
utgav han 1853 ”Om det nordtschudiska
språket” och utnämndes s. å. till prof, i finska
språket och litteraturen.
Han avgick 1862 från
professuren, vistades
sedan huvudsaki. i sin
födelsebygd, städse
träget sysselsatt med
arbete. Han var led.
av kommittén för en
finskspråkig psalmbok
1863—71 och utgav
efter dess upplösning
ett eget förslag (1872;
ny uppl. 1883). Vidare
utgav han en samling
trollsånger (1880) och
en ny, tillökad Kante-
letarupplaga (1887). L:s stora ”Finskt-svenskt
lexikon” (1806—80) är alltjämt den största
tryckta finska ordsamlingen. L:s flesta större
finskspråkiga verk äro utg. i Finska
litteratursällskapets skriftserie; hans sv. skrifter utgåvos i 2 bd
1908—11 (med biogr. och ett urval brev). — Litt.:
A. Anttila, ”E. L.” 1—2 (1931—35).
Lönnroth, Nils Erik Magnus, historiker (f.
1910 Vs), fil. dr och doc. vid Göteborgs högsk.
1934, prof, vid Uppsala univ. 1942, vid Göteborgs
högsk. 1953. L. har i främsta rummet ägnat sig
åt svensk medeltidshistoria och inom detta ämne
bl. a. utg. monografierna ”Sverige och
Kalmarunionen 1397—1457” (1934) samt ”Statsmakt och
statsfinans i det medeltida Sverige” (1940). I
en skrift om ”Lawrence av Arabien” (1943)
ge-nomförde han en källkritisk granskning av
dennes självbiografi och brev samt gav åt det
arabiska fälttåget under
1 :a världskriget en ny
belysning. L. har utg.
en saml. uppsatser och
essäer rörande skilda
historiska ämnen under
titeln ”En annan
uppfattning” (1949), vari
han i populär form
framlägger främst
egna men även andra
kritiskt inriktade
historikers omvärderingar, resultat och
synpunkter. L. har tagit
verksam del i det
stat
liga utredningsarbetet och var bl. a. huvudsekr. i
1945 års univ.-beredning.
Lönnsläktet, Acer, växtsläkte, tillhörande
fam. lönnväxter (se d. o.). Hyllet är vanl.
grön-gult. L. omfattar omkr. 115 arter. I Sverige
finnas 2 arter vilda. Om den vanligaste bland dessa,
allmän lönn, A. platanoides, se Lönn. Den
andra svenska arten, naverlönn, A. campest-
re, med trubbiga bladflikar, finns ytterst sällsynt
i Skåne. Odlade arter äro sykomorlönn el.
tysk lönn, A. pseudoplatanus, med blommor
i hängande klasar och blad undertill grågröna;
rysk lönn, A. tataricum, högre buske med
nästan hela blad; g i n n a 1 a 1 ö n n, A. ginnala,
med små vackra, treflikiga blad med mittfliken
mycket längre än sidof likarna; a s k 1 ö n n, A.
negimdo, med blad, som likna askens. Av den
nordamerikanska sockerlönnen, A.
saccha-rum (och av A. negundo), fås om våren vid
borrning i stammen sockerhaltig sav, varav
framställes socker (1 ö n n s o c k e r). Jfr Lönn och
Lönnväxter.
Lönnväxter, Aceräceae, växtfamilj,
omfattande vedväxter (träd el. buskar) med motsatta, ofta
anisofylla (se Anisofylli) blad, som vanl. äro
handnerviga och flikiga. Blommorna äro
mång-byggare med dubbelt, vanl. femtaligt hylle, 8
ståndare och 2 fruktblad. Frukten är en tvådelad
klyvfrukt med ensidigt vingade delfrukter. Jfr
Lönn och Lönnsläktet.
Löns, Herman n, tysk författare (1866—
1914). Han har främst gjort sig känd som
hembygds- och djurskildrare (”Mein grünes Buch”,
1921, ”Mein braunes Buch”, 1907, ”Aus Wald
und Heide”, 1909, ”Was da kreucht und fleucht”,
s. å.). Han skrev även en historisk bonderoman,
”Der Wehrwolf” (1910) och en psykologisk
roman, ”Das zweite Gesicht” (1911), ”Von Ost
nach West” (1921) är självbiogr.
Lönsboda, municipalsamhälle (sedan 1928) i
örkeneds sn i Skåne, vid statsbanelinjen
Sölvesborg—Älmhult; 1,20 km2; 981 inv. (1952).
Småindustrier, särsk. korgmakeri, samt konfektions-,
armatur- och motor fabrik m. m.; provinsialläkare.
Lönskaläge (fsv. löskalæghi, av lösk, ledig,
ogift) betecknade i äldre rättsspråk
könsumgänge mellan ogifta personer, emellan vilka
äk-tenskapshinder på grund av förvantskap icke
bestod.
Lönsparande, sparform, avsedd för i
förvärvslivet anställd ungdom och organiserad på
initiativ av Folkrörelsernas sparkampanjs
ungdoms-kommitté under medverkan av regeringen. L.,
som startades 1949, kan anordnas efter
överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd
samt bank, varmed förstås affärsbank, sparbank,
Postsparbanken, Kooperativa förbundets
sparkassa och centralkassa för jordbrukskredit.
Nyanmäld sparare får icke ha fyllt 25 år.
Lönsås, sn i Östergötlands län, Bobergs hd,
på östgötaslätten, närmast s. om Boren; 19,32
km2, 540 inv. (1952). 1,085 har åker. Kyrkan är
i huvudsak från 1776 men i äldsta partier trol.
från noo-talet. Ingår i Fornåsa, L., Skeppsås
och Älvestads pastorat i Linköpings stift,
Gull-bergs och Bobergs kontrakt; tillhör
storkommunen Boberg.
Löpa, jaktv. 1) Honorna av hund samt av
varg, räv och en del andra rovdjur sägas löpa,
då de ha sin brunstperiod. — 2) Spåret i snön
av ett drivet djur och den förföljande hunden
kallas d r e v 1 ö p a.
Löpande band, mekanisk anordning att med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
