Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lös ammuniktion, löst skott - Lösbladssystem - Lösdriveri - Lös egendom - Lösen - Lösen (socken) - Lösenförsändelse - Lösenmärken - Löse- och bindenyckel, nyckelmakten - Löseskilling - Löseth, Eilert - Löshund el. lös hund - Lösings härad - Lösk el. löskerkarl - Lösköl - Löslighet - Lösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Lös ammunition—Lösning
284
Lös ammunition, löst skott, skiljer sig
från skarp ammunition främst därigenom, att
metallprojektilen är ersatt av en träprojektil, Som
vid skottlossning splittras vid vapnets mynning.
Lösbladssystem, se Kortsystem.
Lösdriveri, jur. Som lösdrivare behandlas den,
som fyllt 2i år och utan att söka arbete
sysslolös stryker kring från ort till annan utan medel
till sitt uppehälle el. underlåter att efter förmåga
söka ärligen försörja sig och dessutom för ett
levnadssätt, varigenom våda kan uppstå för
allmän säkerhet, ordning el. sedlighet. Samhället
reagerar mot lösdrivare i lindriga fall genom
varning, eljest genom tvångsarbete, som ådömes av
länsstyrelse el. poliskammare. Personer under 21
år ävensom icke arbetsföra åldringar, kropps- el.
sinnessjuka personer, vilka gjort sig skyldiga till
1., ådömas icke tvångsarbete utan överlämnas i
stället till barnavårdsnämnd, resp, länsstyrelse för
omhändertagande och vård. Gällande lagstiftning
ang. 1. (från 1885) är helt föråldrad, och de flesta
ur l.-klientelet kunna numera omhändertagas, om
den moderna social-, sinnessjuk- och
kriminalvården fullt anlitas.
Lös egendom, jur., all egendom, som ej är att
hänföra till fast egendom. Regelmässigt ingå
bland tillgångarna vida mer 1. än fast, liksom ock
den förras arter äro flera: 1) lösöre; 2) andra
saker (kroppsliga föremål) utom jorden med dess
beståndsdelar och tillbehör, sålunda hus å ofri
grund, stängsel, träd å rot m. m., såframt
desamma tillhöra annan ägare än jorden; 3)
fordringar och övriga förmögenhetsrättigheter, med
några få undantag (vissa rättigheter skola näml,
”anses som fast egendom”); 4) andel i dödsbo.
Lösen. 1) (Jur.) L. betyder dels utövande av
lösningsrätt (se d. o.), dels det belopp den
lös-ningsberättigade har att erlägga (1 ö s e s k i
1-lingen, lösesumman), dels slutligen vad
som måste betalas till offentlig myndighet för
vissa därifrån utskrivna handlingar
(”expeditioner”; se Expeditionslösen).
2) (Krigsv.) a) Se Fältrop, b) Vid flottan
begagnas under mörker och tjocka lösenord el.
lösensignal av båtar, som närma sig fartyg el.
bevakning, c) L. med kanonskott gavs förr på
örlogsfartyg dels för igenkänning, dels som
hedersbetygelse, varvid varje nation hade sitt
bestämda skottantal; Svensk lösen var två
skott; dubbel svensk lösen förekom vid högtidliga
tillfällen. Som hedersbetygelse är 1. nu ersatt av
salut.
Lösen, sn i Blekinge län, östra hd, strax ö.
om Karlskrona; 39,97 km2, 2,601 inv. (1952).
Småbergig och örik; i s. bördig slättbygd. 1,078
har åker. Huvudsaki. i L. ligger Lyckeby (se
d. o.). Nuv. kyrkan uppf. 1860, varvid en kyrka,
trol. från 1200-talet, revs. Ingår i L:s, Augerums
och Flymens kapells pastorat i Lunds stift, östra
kontrakt. Tillhör storkommunen Lyckeby.
Lösenförsändelse, försändelse, å vilken vilar
ogulden postavgift. För utbekommande av 1. har
adressaten att erlägga dels ev. assurans-,
rekommendations- m, P. dylika avgifter, dels ock dubbla
beloppet av felande befordringsavgift.
Lösenmärken, se Frimärke, sp. 216.
Löse- och bindenyckel, nyckelmakten
(lat. cläves Säncti Pe’tri el. pote’stas clävium),
enl. kyrkligt språkbruk kyrkans maktbefogenhet
att lösa el. binda, d. v. s. att ge el. neka
syndernas förlåtelse. Som stöd åberopas Kristi ord till
Petrus om himmelrikets nycklar (Matt. 16:19).
Enl. rom.-kat. uppfattning tillkom denna makt
Petrus såsom Guds ståthållare på jorden och
påvarna som hans efterträdare, övriga biskopar
och präster endast i kraft av påvlig fullmakt.
Mot Rom betonade Luther, att nyckelmakten blott
rör syndarens förhållande till Gud samt ej
överlåtits till påven eller klerus utan till kyrkan som
sådan. Han framställer den i Schmalkaldiska
artiklarna som en form av evangelium bredvid
andra sådana (det muntliga ordet, sakramenten
och broderliga samtal).
Löseskilling, jur., se Lösen 1).
Löseth, Oluf E i 1 e r t, norsk romanist (1858
—1945), prof, i romansk filologi vid univ. i Oslo
1913—29. L. sysslade huvudsaki. med fornfransk
litteratur och litteraturhistoria. Bland hans
skrifter märkas flera arbeten om Tristan romanens
historia samt förtjänstfulla texteditioner, ss.
”Gautier dArras” (1890) och ”Robert le Diable”
(1903).
Löshund el. lös hund, se Jakt, sp. 317.
Lösings härad i Östergötlands län, n. och s.
om Bråviken, närmast ö. om Norrköping;
Omfattar socknarna Krokek, Tingstad, Furingstad,
Styrstad och Dagsberg. L. ingår i Norrköpings
och Finspångs fögderier, Bråbygdens och
Fin-spånga läns domsaga (tingsställe: Norrköping)
samt Norrköpings kontrakt i Linköpings stift.
Lösk el. 1 ö s k e r k a r 1, lösdrivare.
Lösköl. 1) Se Köl. — 2) En på ubåtar
anbringad, losskastbar ballastköl av bly el. järn.
Losskastning av denna avser att vid fara hastigt
bringa ubåten till ytan.
Löslighet, kem., se Lösning.
Lösning, fys.-kem. Lägges socker i vatten,
upplöses det ganska snart, under det att vattnet
kommer att smaka sött. Får den sött
smakande lösningen stå tillräckligt länge, erhålles
en fullkomligt homogen blandning. En sådan
blandning kallas lösning. En 1. skiljer sig från
en kemisk förening därigenom, att den förra
genom ändring av aggregationstillstånd kan
uppdelas i två el. flera komponenter. L. uppkomma,
dels då fasta, flytande el. gasformiga ämnen lösas
i en vätska (flytande 1.), dels då gaser lösas
i gaser (gasformiga 1.) el. fasta ämnen i
fasta (fasta 1.). Ex. på flytande 1. äro
sockerlösning, brännvin och saltsyra, på gasformiga
1. luft samt på fasta 1. glas el. metallegeringar.
Om det lösta ämnet är fördelat i lösningsmedlet
i molekyl- el. jonform, talar man om äkta 1.;
om det är fördelat i form av större, ehuru för
ögat osynliga partiklar, om k o 11 o i d a 1. I äkta
1. kan en bestämd mängd av ett lösningsmedel
vid bestämd temp. lösa endast en viss mängd
av ett ämne. Då detta gränsvärde uppnåtts, säges
lösningen vara mättad. En 1., som är mindre
koncentrerad än den mättade, kallas omättad;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
