Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löss - Löss, lössjord - Lössjord - Lös sträng - Löständer - Lösväska - Lösöreköp - Lösören - Löt - Löt (socken på Öland) - Löt (socken i Uppsala län) - Lötschbergbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Löss—Lötschbergbanan
288
Klädlus (t. v.), huvudlus och flatlus.
kläckningen med ett lock i ena kortändan.
Larverna nå efter några få hudömsningar full
storlek. — L. parasitera uteslutande på däggdjur och
människor, av vilkas blod de livnära sig. De olika
arterna äro i regel strängt bundna vid ett och
samma värddjur. Hos människan förekomma tre
arter: huvudlusen, Pediculus capitis,
klädlusen, P. corporis (vestimenti), samt
flatlu-s e n, Phthirius pubis. Den sistnämnda, som
nästan uteslutande anträffas i ljumsktrakten och
stundom även i armhålorna, är kort och bred och
har jämförelsevis svaga framben. De båda
Pedi-culus-arterna ha däremot långsträckt oval kropp
och alla benpar ung. lika starkt utvecklade. De
likna varandra men ha olika levnadssätt. Medan
huvudlusen, den mindre av dem, vanl. blott lever
på huvudet, i synnerhet hos barn, uppehåller sig
klädlusen, som kan nå en längd av 3,5 mm, mest
i kläderna, helst i underkläder av ylle, och suger
blod företrädesvis från hårlösa kroppspartier, ss.
bröst och rygg. De äro farliga som spridare av
fläckfeber (se d. o.) och ha även gjort sig kända
såsom överförare av den från 1 :a världskriget
bekanta sky ttegr avs febern (se d. o.) — Bland
övriga 1. må nämnas s v i n 1 u s e n, Haematopinus
suis, som med en längd av omkr. 5 mm är den
största av alla kända 1. Den lever på vildsvin och
tamsvin. Elef antlusen, Haematomyzus
ele-phantis, är en jämförelsevis liten lus, knappt 2
mm lång, med täml. långa och slanka ben och
snabelformigt förlängt huvud. Fågellössen
m. fl. äro ej 1. i egentlig mening utan tillhöra
en annan insektordning, Mallophaga (se d. o.).
Löss, löss jord, geol., en gulgrå till
ljus-brun, vanl. oskiktad, homogen finkornig jordart,
närmast lerig, något kalkhaltig sand, av kvartär
ålder, bildad som ett luftsediment. L. förekommer
på sluttningar, dal- och bergsidor, där det från
ökenområden av vindarna bortförda stoftet
fast-hålles av ett grästäcke. Genom sin kalkhalt, sin
fina beskaffenhet och genomsläpplighet bildar den
en god och bördig jordmån. De vidsträcktaste och
mäktigaste avlagringar av 1. förekomma i n. Kina,
där den ända till hundratals m djupa s. k. gula
jorden upptar vidsträckta områden. I 1.
förekomma ofta skelettrester av stäppdjur. — I
Europa finns 1. i n. och mellersta Tyskland samt
i Ryssland; den tillhör här interglaciala och
post-glaciala perioder samt avlagrades nära en gammal
isrand.
Lössjord, se Löss.
Lös sträng, mus., sträng, som får ljuda i hela
sin längd, utan att förkortas genom att
nedtryckas med något finger.
Löständer, se Proteser.
Lösväska, postv., av korrespondent anskaffad
och underhållen, med låsanordning och, vid behov,
med skylt försedd väska för befordran av
ägarens post till och från viss närbelägen postanstalt.
Till postverket utgår särskild lösväskavgift.
Lösöreköp, eg. varje köp av lösören, vanl.
dock blott sådant köp, varvid de köpta lösörena
förbli i säljarens vård och köparens rätt skyddas
medelst vissa publicitetsåtgärder. Sv. lag tillåter
ej (utom i enstaka undantagsfall)
pantförskrivning av lösören utan deras överlämnande till
pant-havaren; därför har i stället försäljning enbart
för att trygga köparen och utan att överlämna
lösörena till honom kommit i bruk. För att råda
bot på de därmed förenade olägenheterna har
lagstiftningen ingripit genom k. f. 20 nov. 1845.
Denna föreskriver, att 1) köpeavtalet upprättas
skriftligen med vittnen, 2) kungörelse därom
anslås i vapenhus el. dyl. till kyrkan i säljarens
församling, 3) köpehandlingen ingives till vederbörlig
myndighet (i stad rådhusrätten, på landet
landsfiskalen och häradsrätten) för inprotokollering.
Om därefter 30 dagar förflutit, innan säljarens
borgenärer utverkat utmätning, sökt säljaren i
konkurs el. offentlig ackordsförhandling inletts, är
köparen tryggad i sin rätt till lösörena. Men ett
1., som ingåtts för skens skull el. i sviklig
avsikt, hindrar ej säljarens borgenärer att komma
åt det sålda. Domaren äger efter
omständigheterna pröva avhandlingens giltighet, oavsett om
därmed förfarits på sätt ovan sagts. Att ett 1.
ingåtts i rent säkerhetssyfte för att trygga en
säljares (aktuella el. även blott eventuella) fordran
mot köparen, anses numera ej otillbörligt.
Lösören, i allm. sådana föremål, som äro
flyttbara (res mobiles i rom. rätt), d. v. s. ej marken
och vad därmed är fast förbundet; i mera
inskränkt mening omfattar begreppet 1. ej
penningar (mynt, sedlar) el. värdepapper (aktier,
obligationer, bankmotböcker, vanliga skuldebrev),
för vilka delvis avvikande rättsregler gälla.
Löt. 1) Del av en hjulring (av trä), se Hjul.
— 2) Betesmark, utmark.
Löt, sn på Ölands östkust, Runstens hd,
Kalmar län, n. ö. om Borgholm; 33,68 km2, 471 inv.
(1952). Slättbygd med smärre skogsdungar. 1,097
har åker. Kyrkan ombyggdes 1842; med
försvars-torn från föreg. romansk kyrka. Ingår i L:s och
Alböke pastorat i Växjö stift, Ölands n. kontr.
Tillhör storkommunen Köpingsvik. ö. om
prästgården bygdeborgen Lötsborg.
Löt, sn i Uppsala län, Trögds hd, v. om
Ekol-sundsviken av Mälaren, på ett öppet och
små-kulligt parti av Mälarslätten; 21,98 km2, 350 inv.
(1952). 1,337 har åker. Egendom: Fånö. Kyrka
från 1200-talets slut, förlängd i v. under
1800-talet. Ingår i Villberga, Hacksta och L:s pastorat
i Ärkestiftet, Tfögds och Åsunda kontrakt.
Tillhör storkommunen Norra Trögd.
Lö’tschbergbanan [-bärk-], elektrisk järnväg
i Schwgiz, mellan Spiez vid Thuner See och Brig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
