Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löwenströmska lasarettet - Lövestad - Lövetand - Lövfoder - Lövgren, Nils - Lövgren, Oscar - Lövgrodor - Lövholmens sågverk - Lövhyddohögtiden - Lövjerska - Lövkoja, levkoja - Lövland, Jörgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Löwenströmska lasarettet—Lövland
294
Löwenströmska lasarettet, Upplands-Väsby,
upprättat 1809 av ryttmästare G. A. Löwenström
(1764—1813), tillhör sedan 1876 Stockholms läns
landsting och rymmer 78 sjuksängar jämte 14
barnbördsplatser förutom särskild tuberkulosavd.
om 78 vårdplatser (Väsby sanatorium). 1950 års
landsting har i princip godkänt ritningar till en
ansluten medicinsk avd. om c:a 90 platser.
Lövestad. 1) Sn i Malmöhus län, Färs hd,
vid länsgränsén på Linderödsåsens sluttningar;
55,21 km2, 2,069 inv. (1952). I v. de skogiga
L:s åsar. 4,051 har åker. Egendom: Bärtofta.
Kyrkan nybyggdes 1856. Ingår i L:s och
Fågel-tofta pastorat i Lunds stift, Färs kontr. Tillhör
storkommunen östra Färs.
2) Municipalsamhälle (sedan 1936) i L.i), i ö.
Färs kommun, vid statsbanelinjen Ystad—Eslöv;
0,77 km2, 495 inv. (1953). Provinsialläkare.
Lövetand, ett av maskrosen (da. lövet and)
rötter framställt kaffesurrogat.
Lövfoder, se Lövtäkt.
Lövgren, Nils, präst (1852—1920), fil. lic.
i Uppsala 1881; efter dispens från teol. examina
prästvigd 1886, kyrkoherde i Gävle 1889, teol. dr
i Uppsala 1897, biskop i Västerås 1900.
Framstående organisatör ooh en föregångsman för det
frivilliga kyrkliga arbetet i församlingarna,
genomförde han i sitt stift en synodalorganisation
samt tog initiativ till Svenska diakonsällskapet
och Svenska kyrkans diakonistyrelse.
Lövgren, Oscar Wilhelm, politiker (1888—
1952), urspr. fabriksarbetare och sjöman, deltog
i fackföreningsrörelsen och det
socialdemokratiska partiets arbete, invaldes 1917 i A. K. av
Norrbottens läns vänstersocialister, var 1920 v.
ordf, och 1921 ordf, i socialdemokratiska
vänstergruppen och återinträdde 1923 i det
socialdemokratiska partiet. L. specialiserade sig särsk. på
frågor rörande förhållandena i övre Norrland,
ivrade för reformer, som skulle skapa
gynnsammare levnadsbetingelser i denna landsända och
hade säte i olika kommittéer för utredande
av dyl. spörsmål. 1930 blev han chefred, för
Norrländska Socialdemokraten och 1947
landshövding i Norrbottens län.
Lövgrodor, zool., se Hylidae.
Lövholmens sågverk, se Piteå.
Lövhyddohögtiden (hebr. chag ha-sukkoth),
den tredje av de judiska vallfartshögtiderna och
liksom de båda andra, påskfesten och veckofesten,
till sitt ursprung en skördefest, firas under sju
dagar i månaden tisjri (15—21), som infaller i
sept. el. okt. Festen karakteriserades av två
symboliska handlingar; vistelsen i för tillfället
uppförda lövhyddor samt kringbärandet av kvistar
och frukt av för Palestinas växtlighet
karakteristiska trädslag, över vilka tacksägelseböner
lästes. Det senare bruket förekommer än i dag i
alla världens synagogor, vistelsen i lövhyddor
dock endast i Östeuropa; i stället uppför man
till festen vid synagogan en hydda (sukka), där
bön förrättas. På 1. följer den 22 tisjri
slutfesten (sch’mini azereth) och följ, dag
tora-glädjefesten (simchat tora).
Lövjerska, eg. kvinna, som tillreder läkemedel
Sommarlövkoja.
(fsv. löf): besvärjerska, trollkvinna. Ordet har
även tolkats som ett kvinnligt övernaturligt
väsen, boende i lövträd, även kallat 1 ö v i s k a,
vilket dock har föga rot i verklig folktro.
Lövkoja, 1 e v k o j a (en förvrängning av
Leucojum, som är namnet på en narcissväxt),
Matthi’ola incäna, tillhör fam. korsblommiga.
Sommarlövkoja, var. annua, finnes i ett
hundratal annuella
trädgårdsraser med
enkla el. dubbla
blommor i alla
färger. En flerårig
form,
vinterlövkoja, flyttas på hösten in i
växthus och
boningsrum och
blommar under vintern.
Höstlövkoja
är en tvåårig,
hy-bridogen form
mellan för eg. former.
Grekisk 1., M.
bicornis, odlas även
och har ljust lila
—rosa mot
aftonen starkt
doftande blommor.
Lövland [-lan],
Jörgen
Gunnar-son, norsk
statsman (1848—1922),
lärare och seminarieföreståndare och en tid
red. för Christianssands Stiftsavis. L. var
stortingsman (vänster) för Kristiansand 1886
—88 och 1892—98, från 1892 som
odels-tingspresident. 1897—98 var han medl. av den
tredje unionskommittén och tillhörde här den
extrema norska minoritetsfraktionen. 1898—1903
var han medl. av ministärerna Steen och Blehr,
största delen av tiden som arbetsminister, 1899—
1900 som statsråd i Stockholm. Då Chr.
Michel-sen 11 mars 1905 bildade sin regering med
unions-stridens lösning som program, blev L.
statsminister i Stockholm. Som sådan nekade han 27 maj.
att kontrasignera Oskar II :s vägran av sanktion
åt den norska konsulatlagen och ingav samtidigt
regeringens avskedsansökan, som konungen avslog.
L. och hans kolleger reste 29 maj till Oslo. Då
stortinget 7 juni beslöt att anse unionen upplöst;
blev L. chef för det nya utrikesdep. Hösten
1905 var han en av Norges delegerade vid
förhandlingarna i Karlstad. Som utrikesminister
arbetade L. särskilt på att trygga Norges ställning
genom traktater; viktigast var
”integritetstrakta-ten” av 2 nov. 1907. 28 okt. 1907 avgick Michel
-sen, och L. blev statsminister men behöll sin
portfölj. Han störtades emellertid snart därefter
av en radikal grupp, ”konsoliderte venstre”, un-1
der G. Knudsens ledning. Han avgick 18 mars
1908, blev ”toldskriver” (tulldirektör), från 1912
"töldkasserer” i Oslo och tog avsked 1921.
Genom sitt ivriga arbete för vänsterns program,
särskilt ”målsaken”’, vars politiske ledare L. var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
