Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lövland, Jörgen - Lövmossor - Lövskogsnunnan el. trädgårdsnunnan - Lövskär - Lävsmyg - Lövsta (socknar) - Lövsta (samhälle i Almunge socken) - Lövsta (samhälle i Österlövsta socken) - Lövsta bruk, Leufsta - Lövstad (Östergötland) - Löwstädt-Chadwick, Emma - Lövsund - Lövsåg - Lövsångarsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Lövmossor—Lövsångarsläktet
296
Lövskogsnunnan.
återvann han sitt partis förtroende och var åter
stortingsman och stortingspresident 1913—15.
1915—20 var han kyrkominister i G. Knudsens
andra ministär och genomförde som sådan
rätt-skrivningsreformen av 1917 och omdöpningen av
Norges administrativa distrikt 1918. L:s son
Torkell L. har utgivit ”Menn og minner fra 1905
av statsminister J. Lövlands papirer” (1929).
Lövmossor, bot., se Bladmossor.
Lövskogsnunnan el. trädgårdsnunnan,
Lyma’ntria di’spar, en till gruppen spinnare
hörande fjäril. Hannen har bruna, vid roten
gråaktiga framvingar med mörkbruna, tandade
tvärband och tvärstrimmor samt gulbruna bakvingar
med mörkare kant. Honan har vita vingar,
framvingarna svagt gulaktiga med tandade, svarta
tvärstrimmor. Spännvidden är 3,5—8 cm. De
gråaktiga, omkr. 1,5 mm breda äggen avläggas i
stort antal i låga,
utbredda hopar,
oftast på
undersidan av lösa stenar
i murar, stenrös
etc., där de
övervintra. Larverna,
vilka tidigt på
våren framkomma ur
äggen, livnära sig
huvudsaki. av blad
av olika lövträd,
helst ek. De äro
brungula med
gulaktigt huvud och
ha på ryggen en
mörkbrun
mittstrimma och några
gula längslinjer samt sex rader blå el. röda
hårbärande vårtor. De behöva vanl. omkr. 7—10
veckor för sin utveckling. De leva på allehanda
lövträd, bl. a. fruktträd. I Nordamerika är 1. ett
svårt skadedjur. Den uppträdde massvis 1898—•
1902 i Blekinge och Kalmar län, där stora
skogsarealer angrepos. Jfr Nunnefjärilar.
Lövskär, se Lavansaari.
Lövsmyg, zool., se Lövsångarsläktet.
Lövsta, socknar, se Österlövsta och
Väster-lövsta.
Lövsta, samhälle i Almunge sn i Uppland.
Lövsta, samhälle i österlövsta sn i Uppland.
Lövsta bruk, L e u f s t a, gods i österlövsta
sn i n. Uppland, omfattar 1,850 har, därav 220
åker. Sedan en äldre huvudbyggnad 1719 bränts
av ryssarna, uppfördes på 1720-talet det nuv.
slottet, ett av n. Upplands förnämligaste, i två
våningar med brutet tak och med två flyglar.
Kyrka jämnårig med slottet. Huvudbyggnaden
innehåller en saml. familjeporträtt, den ena
flygeln naturvetenskapliga saml., den andra det
dyrbara De Geerska fideikommissbibi. Lövsta
järnbruk anlades av Kronan 1596 och tillhörde från
1643 Louis De Geer; vid slutet av 1600-talet var
det Sveriges största järnbruk. För friherrliga
ätten De Geer af Leufsta blev L. 1730
fideikommiss. 1917 frånsåldes bruket och största delen
av underlydande vidsträckta skogs- och jordegen-
Lövsta bruk.
domar till Gimo-österby bruks ab., driften
arrenderades av Fagersta bruks ab. men har
sedermera nedlagts. Fideikommisset innehades sedan
1925 av överceremonimästaren friherre L. De
Geer (d. 1953).
Lövstad, egendom i Kimstads sn i
Östergötland, vid den lilla Lövstadssjön 9 km s. v. om
Norrköping, omfattar c:a 130 har odlad jord.
Slottet av sten i tre våningar med två rymliga
flyglar uppfördes från 1637—38 av
fältmarskalken Axel Lillie och ombyggdes bl. a. efter en
eldsvåda 1750. Det har dyrbara inventarier, särsk.
möbler, samt en stor porträttsaml. Fröken E.
Piper (d. 1926) och hennes syster S.
Nordenfalk, f. Piper (d. 1940) testamenterade L. m. fl.
gårdar till Riddarhuset. Dock skall Östergötlands
museum disponera slottet och bevara det som ett
monument över svensk slottskultur. Som museum
invigdes det 1942.
Löwstädt-Chadwick [-t/ä’dwik], Emma,
målarinna (1855—1932). Efter studier vid
Konst-akad. reste L. till Frankrike och tillhörde från
1882 de svenska målarkolonierna i Grèz och
Paris, där hon deltog i oppositionen mot
Konst-akad. 1885. L. debuterade med porträtt och
genrebilder, och hennes konst utmärkte sig
redan från början för kunnande och ur formell
synpunkt för en gedigen realism.
Lövsund, gods i Runtuna sn, Södermanlands
län, vid sjön Runnviken, 14 km n. om Nyköping;
700 har. På en ö i Runnviken låg det urgamla
säteriet Ön. Sedan 1600-talet har L. ägts inom
släkterna Dureel, Rosenhane, Stackelberg,
Fahl-stedt, Trolle-Löwen m. fl.
Lövsåg, såg med trådliknande, ehuru på
vanligt sätt tandat sågblad. Användes för
åstadkommande av genombrutna arbeten i tunt trä,
mässingsplåt (t. ex. dekupör-arbeten) o. s. v.
Lövsångarsläktet, Phyllo’scopus, tillhör fam.
sångare av fågelordn. tättingar och omfattar
små, livliga fåglar, med tunn, syllik näbb,
bredare mot roten. Av de talrika arterna, som leva
av insekter, häcka i Sverige tre, som alla äro
flyttfåglar. Lövsångaren el.
lövsmygen, Ph. trochilus, är ovan grågrön med ett
vitgult streck över ögat, under gulvit och blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
