Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Ma - M. A. - mA - Maalaisliitto - Maanselkä - Maar, mar - Maas - Maass, Joachim - Maastricht - Maatschappij - Mab - MAB - Mabillon, Jean - Mabinogion - Mably, Gabriel Bonnot de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
M—Mably
300
Mär trettonde bokstaven i de flesta
europeiska alfabet; den finnes i samma
form i handskrifter från omkr. 500 år
e. Kr. M är i nästan alla språk tecken blott för
m-ljudet.
Som f o r_n romerkst taltecken är M
= 1,000, M = 1,000,000. I romersk skrift är
M (m) =Mars, Mercurius, Marcus, magister,
magnus, mater, memoria, mille, mortuus o. s. v.
Framför skotska namn är M’ = Mac. I fr. är M.
förk. för Monsieur, i eng. för Master. — I
måttbestämningar betyder m meter (m2 kvadratmeter,
m3 kubikmeter); i grammatiken maskulinum; i
tidsuppgifter är m. middag; inom krigsväsendet
är m förk. för modell (t. ex. W39, modell 1939);
inom fysiken är M beteckning för
magnetomoto-risk kraft. — M. är vidare förk. för
Motormännens riksförbund. På svenska automobiler
betecknar M Malntöhus län.
Ma, gudinna, en form under vilken den
mind-reasiatiska naturgudinnan ”den stora modern”
flerstädes dyrkades. Hennes kult försiggick i
extatiska och orgiastiska former.
M. A. [e’m ei’], förk. för eng. Master of Arts.
mA, förk. för milliampère, 0,001 A (se
Elektriska enheter).
Maalaisliitto [mä’laislitå]
(lantmannaförbundet; något missvisande återgivet med
”agrarpartiet”), politiskt parti i Finland. Bildades 1906 i
syfte att sammanföra den finskspråkiga
lantbefolkningen till ett parti. Partiet har i olika former
verkat för lantbruket. Med styrka har arbetats
på den republikanska statsformens införande och
tryggande 1918—19 samt på förbudslagens
befästande, varjämte den finska nationalismen haft
sina längst gående anhängare inom partiet. Se
vidare Finland, sp. 469 f.
Maanselkä [mä’n-], benämning på
vattende-lare flerstädes i Finland. Den viktigaste av dessa,
i nordligaste Finland, utgör vattendelare mellan
de till Ishavet och de till Bottniska viken
rinnande vattnen.
Maar [mär], mar, ett rör- el. trattformigt
vulkaniskt spränghål (explosionskrater) i
jordskorpan, vanl. upptaget av en rund och djup
sjö. M. uppträda i regel svärmvis, t. ex. i Eifel,
Tyskland. M. saknas i Sverige, möjl. dock med
undantag för sjön Mien i Småland.
Maas [mäs] (ty. och holl.), fr. Meuse, flod
i n. ö. Frankrike, Belgien och Nederländerna,
rinner upp på v. sidan av Monts Faucilles 410
m ö. h.; den förlorar i kalkterrängen ovanför
Neufchåteau en stor del av sin vattenmassa. I
trakten av Toul närmar sig floden starkt Mosel,
vars övre lopp en gång var enavM:s källfloder.
Genom att nedre Mosel har starkare fall, har
den genom bakåtgående erosion avlänkat övre
Mosel från M:s flodområde. Nedanför
Commer-cy, där M. skäres av Marne—Rhen-kanalen, blir
den segelbar medelst en sidokanal för fartyg om
högst 2 m djupgående. Sedan M. passerat belgiska
gränsen, upptar den vid Namur sin största
biflod, Sambre, från v. M. vänder här mot ö. n. ö.
och följer Sambredalens forts, åt detta håll. M.
delar sig vid Heusden i 2 armar; den ena
förenar sig med rhenarmen Waal och mynnar jämte
denna i Nordsjön vid Hoek van Holland (Oude
M.), den andra flyter till mynningsviken
Hol-landsch Diep. Längd (till föreningen med
Waal) 804 km, därav 492 km i Frankrike.
Viktig vattenväg.
Maass [mäs], Joachim, tysk författare (f.
1901). Han emigrerade 1938 till U.S.A. och är
lektor i modern tysk litteratur vid Mount
Ho-lyoke College, South Hadley, Mass. M. har
skrivit lyrik, romaner med motiv ur nyare tyskt
liv, bl. a. ”Die unwiederbringliche Zeit” (1935;
sv. övers. 1937), som ger bilder ur barnliv i
Hamburg under början av 1900-talet, ”Ein
Testament” (1939; sv. övers. 1941), en
utvecklings-och familjeroman ur hamburgmiljö vid
sekelskiftet 1900, och ”Das magische Jahr” (1945),
från livet i Hamburg under Tredje riket,
reseskildringar och litterära studier.
Maastricht [mästri’kt], huvudstad i prov.
Lim-burg i sydligaste Nederländerna; 80,000 inv.
M., romarnas Trajectum ad Mosam, blev stad
omkr. 1230. Staden ligger vid ett sedan
romartiden viktigt övergångsställe över Maas och har
kanalförbindelse med bl. a. Antwerpen och Liége.
Med förstaden Wijk förbindes M. av en
stenbro från 1683. Många medeltida byggnadsverk.
Mångsidig industri. Det intilliggande S:t
Pieters-berg har underjordiska sandstensbrott, som antas
ha begagnats redan av romarna; med sina
tusentals tunnlar av intill 6—15 m höjd
genom-sätta de berget inom ett område på c:a 15—
25 km.
Maatschappij [mäts^apéi’], holl., förening,
samfund, bolag.
Mab [mä’b], Spensers, Shakespeares m. fl.
eng. författares namn på älvdrottningen.
MAB, förk. för Manufaktur-ab. i Malmö.
Mabillon [mabijå’], Jean, fransk hitoriker,
benediktinmunk (1632—1707). Hans huvudverk är
”Annales ordinis S. Benedicti” (6 bd, 1703—39),
benediktinordens historia. Jesuiten Papebrochs
angrepp på nästan alla de äldsta
klosterprivilegiernas äkthet framkallade M:s vederläggning i
den för den moderna urkundsvetenskapen
grund-läggnade skriften ”De re diplomatica libri VI”
(1681; med tillägg 1704), vari han för första
gången uppställde fasta regler för
handskrifts-kritiken. — Litt.: S. Bäumer, ”Johannes M.”
(1892)..
Mabinogion [mabinå’giån], plur. av
mabino-gi, benämning på några fornwalesiska
hjältesagor i den s. k. ”Red book of Hergest” från
1300-talet. M. är i urval övers, till svenska av
H. Heyman (1906).
Mably [mabli’], Gabriel Bonnot de,
abbé, fransk skriftställare (1709—85), äldre bror
till filosofen Condillac. M. var bland
upplysningsfilosoferna den mest övertygade anhängaren av
den republikanska statsformen. Hans idéer blevo
i vissa fall ledande för revolutionens lagstiftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
