Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - McKinley, William - MacKinnon Road - Mackintosh, Charles - Mackintosh, Charles Rennie - Mackmyra - McLaglen, Victor - Maclaurin, Colin - Maclean, Rutger - MacLeish, Archibald - Macleod, Fiona - Macleod, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
MacKinnon Road—Macleod
318
tillträdde sitt ämbete 4 mars 1897 samt omvaldes
1900. M:s ämbetstid är märklig genom U.S.A:s
utrikespolitiska aktivitet därunder; kriget mot
Spanien 1898 och ockupationen av Hawaii s. å.
äro betecknande för tidens imperialistiska
politik. M. mördades 1901 av en polsk anarkist och
efterträddes av T. Roosevelt. — Litt: Biogr. av
J. E. Snow (1908) och J. G. Butler (1924).
MacKinnon Road [maki’nan råu’d],
brittisk militär flygbas i Kenya i Afrika, vid
Uganda-banan 75 km från Mombasa. M. anlades 1947
-48.
Mackintosh [mä’kintåj], Charles, engelsk
industrikemist (1766—1843). M. förbättrade
framställningsmetoderna för blysocker och berlinerblått
och uppfann 1823 en metod att tillverka
vattentäta tyger genom impregnering med kautschuk.
Mackintosh [mä’kintåj], Charles R e
n-n i e, skotsk arkitekt (1868—1928), var kring
sekelskiftet den ledande inom den s. k.
Glasgow-gruppen. M:s arkitektur kännetecknas av en
rättfram och kärv exteriörbehandling, som förebådar
funktionalismen, samtidigt som den har nära
samband med skotska medeltida borgar. M:s
huvudarbeten äro Glasgow Art School (1897) med dess
bibi. (1909) samt några tesalonger i Glasgow. —
Litt.: N. Pevsner, ”C. R. M.” (1950).
Mackmyra, industrisamhälle i Valbo sn i
Gästrikland, vid statsbanelinjen Gävle—Sala och vid
utbyggt fall i Gavleån, 10 km v. s. v. om Gävle;
1,116 inv. (1951). Mackmyra sulfit-a b.,
bildat 1890 (190 arb.), äger här såg och
kraftverk, sulfit- och sulfitspritfabrik. Industrispår
leder till statsbanan Gävle-Storvik. Mackmyra
järnbruk, anlagt 1658, nedlades i slutet av
1800-talet.
McLaglen [maklä’glan], Victor,
engelskamerikansk filmskådespelare (f. 1886). M.
föddes i London, växte upp i Sydafrika och har
haft ett växlingsrikt liv i olika världsdelar. Han
har varit militär, boxare, guldgrävare och
skådespelare, innan han kom till filmen, där han gjort
en mängd roller i både England och U.S.A.
”Rivalerna”, ”Angivaren” och ”Under skilda
fanor” äro några av hans mest kända filmer. M.
har utgivit ”Express to Hollywood” (1934).
Maclaurin [maklå’rin], Co lin, skotsk
matematiker (1698—1746), prof, i Aberdeen och
Edinburgh. Han utförde viktiga undersökningar
inom geometrien, kartproj ektionsläran,
infinite-simalräkning m. m. M : s serie är ett av M.
uppfunnet specialfall av Taylors serie.
Maclean [makli’n], Rutger, frih., politiker,
lanthushållare (1742—1816). Han härstammade
från en gammal skotsk stormansätt, av vilken
en medlem, Hans Makeleir (d. 1666), blev
köpman i Göteborg och 1649 adlad med namnet
Makeléer. Ätten blev 1708 friherrlig men
introducerades som sådan först 1784, varvid
namnformen Maclean (Macklean) antogs.
M. var en tid officer men lämnade den militära
banan med majors avsked. Vid riksdagarna 1786
och 1789 tillhörde han ”lantpartiet”
(”patrioterna”). Han var en av de 19 adliga oppositions-
män, som arresterades 20 febr. 1789. Vid 1809
års riksdag var M. en av det gustavianska
partiets huvudmän. Sedan han 1782 ärvt det stora
skånska godset Svaneholm, satte han
hoverisyste-met på avskrivning; godsets ägor, 3,400 har
underkastades enskifte,
och växelbruk
föreskrevs. Det nya
systemet visade efter hand
de bästa verkningar.
Åt sina underhavandes
intellektuella och
moraliska uppfostran
ägnade M. stor omsorg.
M:s reformer vunno
omsider efterföljd och
hade sin andel i
tillkomsten av de
allmänna författningarna om
enskifte. M. var den
siste av sin ätt. —
Litt.: Hist. Tidskr. för Skåneland, bd 7, h. 2—4
(1918).
MacLeish [makli7], Archibald,
amerikansk författare (f. 1892). Han deltog i i:a
världskriget, var advokat i Boston 1920—23,
verkade senare som journalist, blev chef för
Kongressbibi. i Washington 1939, bitr, statssekr. 1944
—45, hade skilda uppdrag i olika ministerier och
ämbetsverk, var bl. a. bitr, chef för Office of
War Information 1942—43, amerikansk delegat
vid olika internationella kulturkonferenser under
och efter 2:a världskriget, en av de ledande vid
upprättandet av UNESCO i London 1945,
amerikanskt ombud där 1946. M. har gjort en viktig
insats i modern amerikansk lyrik. Han tog från
början avgörande intryck av fransk poesi och
sina landsmän T. S. Eliot och E Pound. Omkr.
1930 engagerade han sig i kampen mot de
framväxande diktaturrörelserna i Gamla och Nya
världen, införde socialekonomiska och politiska
synpunkter i sin diktning och uppträdde under
2:a världskriget till stöd för Roosevelt i hans
kamp mot den amerikanska isolationismen; M.
blev en av de inflytelserikaste personerna i
kretsen kring presidenten. M. debuterade med
diktsaml. ”Tower of ivory” (1917) och har
sedan bl. a. utg. ”Conquistador” (1932), ett epos
om Cortés i Mexico, belönat med Pulitzerpriset,
”Frescoes for Mr Rockefeller’s city” (1933),
”Panic” (1935), ett versskådespel, och ”Åctfive
and other poems” (1948); ”Poems 1924—33”
utkom 1933. Sin antifacistiska inställning
framförde M. i ett flertal ,prosaböcker. I ”Poetry and
opinion” (1950) hävdade M., närmast i
anknytning till en debatt om E. Pound som skald, att
dikten skall värderas ur estetisk, icke ideologisk
synpunkt.
Macleod [maklau’d], Fiona, se Sharp
William.
Macleod [maklauM], John James Richard,
skotsk fysiolog (1876—1935), 1903 prof, i
Cle-veland, Ohio, 1918 i Toronto, från 1928 i
Aberdeen. M. bedrev uppmärksammade undersökningar
ang. kolhydratömsättningen, ang. andningscent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
