Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madame (Mme) - Madang (Friedrich-Wilhelms-Hafen) - Madapolam - Maddalena, La - Maddox, Richards - Made in Germany - Madeira (ögrupp) - Madeira (flod)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Madang—Madeira
328
Utsikt över Funchal på Madeira.
titel och tilltalsord till gifta kvinnor, nunnor,
äldre damer. — M. var fordom titel för adlig
fru; under Bourbonerna kallades konungens
döttrar M. + dopnamnet, medan M. ensamt
betecknade drottningen, dauphine el. Monsieurs
(konungens äldste brors) gemål. Napoleon I gav
sin mor titeln Madame Mère.
Mada’ng, före 1921 F r i e d r i c h-W i
1-h e 1 m s-H a f e n, hamnplats i austral.
mandatområdet Nya Guinea, vid Astrolabeviken.
Madapoläm, ett tätt, tvåskaftat bomullstyg av
finlek, passande till lakansväv o. dyl., uppkallat
efter tillverkningsorten Madapolam, nära Madras.
Maddale’na, L a, den största ön i it.
Madda-lenaarkipelagen, i Bonifaciosundet, n. ö. om
Sardinien; 20 km2, c:a 12,000 inv. Granitbrott; fiske.
Maddox [mä’daks], Richard Leach,
engelsk läkare (1816—1902), känd som
bromsilver-gelatinplåtens uppfinnare (jfr. Fotografi, sp. 894).
Made in Germany [méi’d in d$ä’m9ni], eng.,
tillverkad i Tyskland; brukades förr i England
föraktfullt om tyska industrialster.
Madeira [sv. utt. madè’ra, port. maÖai’ra],
portugisisk ögrupp i Atlantiska oceanen, n. om
Kanarieöarna och omkr. 60 km utanför
Väst-afrikas kust; 797 km2, 270,000 inv.; huvudstad är
Funchal (se karta vid Franska Västafrika).
ögruppen består av huvudön M. samt Porto
Santo (43 km2) i n. ö. och de obebodda Desertas i
s. ö. M. är av vulkaniskt ursprung och uppbygges
av tertiära el. kvartära basalter, trakyter och
tuffer, de senare ofta vilande på tertiär kalk- el.
sandsten. Bergmassivet genomsättes av talrika
branta raviner och kitteldalar (curral) och når
sin högsta höjd i Pico Ruivo (1,861 m ö. h.).
Klimatet är subtropiskt. Under sommaren blåser
nordöstpassaden; under vintern avlöses den av
nordliga och västliga vindar. Kustlandet har jämn
värme året runt (Funchal har i febr. 15,2, i
aug. 22,s°) och torr luft; nederbörden faller
under nov.—mars (Funchal: 684 mm). De högsta
bergstopparna äro vintertid
ofta snötäckta. — ön var
fordom bevuxen med
präktiga skogar (port, madeira
betyder trä), som sedermera
skövlats. Närmast kusten
förekomma numera blott
tropiska och subtropiska
kulturväxter, längre upp macchia el.
planterade lundar av lager,
ek och barrträd. — Med
hänsyn till djurvärlden
överensstämmer M. nära med den
palearktiska regionens
medi-terrana område. Emellertid
saknas ursprungliga däggdjur.
Fågel- och insektsfaunan
ut-göres till största delen av
europeiska arter, men icke så
få endemiska former finnas.
Kräldjur och groddjur
förekomma sparsamt, men
landsnäckorna räkna många
endemiska arter. ■— Invånarna
äro portugiser med starkt inslag av arab- och
negerblod; alla katoliker. Jordbruket livnär 2/s
av befolkingen. Främst står vinodlingen (jfr
Madeiravin), som återuppblomstrat efter svåra
svamp- och insekthärjningar. Dessutom odlas
sockerrör, bananer, alla slags sydfrukter, vete,
majs, batater o. s. v. Vid s. kusten drives ett
inbringande fiske (hårstjärtfisk, tonfisk);
konservfabriker vid Funchal. Broderier och
korgmöbler tillverkas som hemslöjd. M. (framför allt
Funchal) besökes sedan gammalt mycket som
luftkurort och som konvalescensplats. Funchal
angöres av de flesta fartygslinjerna från Europa
till Sydamerika och Västafrika. M. bildar
provinsen Funchal inom Portugal; eget
bi-skopsstift.
M. upptäcktes 1419 av portugisen Joäo
Gonqal-ves Zarco, som tog ön i besittning för Portugals
räkning. Den var då obebodd. M. koloniserades
raskt, bl. a. genom Henrik Sjöfararen, som
införde vinodling. England höll M. besatt 1801 och
1807—14.
Litt.: M. Vahl, ”Madeiras vegetation” (1904);
O. Ribeiro, ”L’Ile de Madère. Étude
géographi-que” (i ”Congrès International de géographie”,
Lissabon 1949); H. Lautensach, ”M. Eine
länder-kundliche Skizze des Archipels” (i ”Erdkunde”,
s. å.).
Madeira [maöäi’ra], sp. Madera, flod i
Sydamerika, Amasonflodens största tillflöde,
avvattnar n. ö. Bolivia och delar av brasil. staterna
Matto Grosso och Amazonas. Huvudkällan, Rio
Grande, kallas på låglandet Rio Mamoré och
upptar fr. h. den betydliga Rio Guaporé. Efter
inflödet (från vänster) av den ansenliga Rio Beni
antar floden namnet M. och bildar en serie forsar
och fall, de s. k. Madeirafallen. M. är från Rio
Grandes källor omkr. 3,200 km lång (flodområde
c:a 1,150,000 km2) och trafikeras regelbundet av
större farytg till Santo Antonio do Rio Madeira,
varifrån en 364 km lång järnväg (öppnad 1912)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
