Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madhva - Madhya Bharat - Madhya Pradesh - Madia - Madigan, Elvira - Madison - Madison, James - Madison Square Garden - Madoera, Madura - Madonna - Madras - Madrass - Madrazo, José Madrazo y Agudo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Madhya Bharat—Madrazo
332
antingen förlossning el. evig bundenhet vid
materien, äro underkastade metempsychosens lagar.
Anhängare av M. förekomma talrikt, särskilt i
Kanara och Mysore. — Litt.: H. v. Glasenapp,
”M:s Philosophie des Vichnu-Glaubens” (1923).
Madhya Bharat, stat i Indiska unionen, bildad
1948 genom förening av 25 förutv. mindre
stater, bl. a. Gwalior och Indore. Tills. 7,9 mill.
inv. Huvudstad: Gwalior.
Madhya Pradesh, stat i Indiska unionen,
bildad 1950 enl. den nya konstitutionen, av förutv.
C e n t r a 1 p r o v i n s e r n a och Berar; 21,3
mill. inv. Huvudstad: Nagpur.
Mädia, amerikanskt växtsläkte av fam.
korgblommiga. Den ettåriga M. sativa odlas i varmare
länder. Ur frukterna erhålles genom pressning
en fet olja (madiaolja), som brukas som
matolja och för tekniska ändamål.
Ma’digan, Elvira, cirkusartist (1867—89).
M. och löjtnant B. E. Sixten Sparre (1854—89)
hade förälskat sig i varandra, men hinder av olika
slag ställdes för deras förening, vilket drev dem
till gemensamt självmord under ett besök i
Danmark. Händelsen väckte stort uppseende och
besjöngs av J. Lindström Saxon i en visa med
början ”Sorgeliga saker hända”, som vann stor
popularitet. — Litt.: J. L. Saxon, ”E. M:s
kärlekssaga och hur visan om henne kom till” (1932).
Madison [mä’disn], namn på flera städer i
U.S.A., uppkallade efter presidenten J. Madison.
Störst är huvudstaden i Wisconsin, mellan
sjöarna Mendo ta och Monona, 125 km v. om
Mil-waukee; 96,000 inv. Statsuniv., gr. 1848 (1,900
lärare och 20,200 stud. 1951).
Madison [mä’disn], James, amerikansk
president (1751—1836). Han valdes 1776 till
medlem av det konvent, som gav staten Virginia dess
författning. Han var 1787 delegerad vid
Phila-delphiakonventet för uppgörande av en
förbunds-författning. I dennas utarbetande fick han en
ledande del. Som led. av kongressens
representanthus (1789—97) övertog M. småningom
ledningen av det republikanska (sedermera
demokratiska) partiets opposition i huset. Han
biträdde nu Jeffersons strävan att åt staterna på
centralmaktens bekostnad bevara så stor
självständighet som möjligt. M. var sålunda författare
till Virginiaresolutionerna i detta ämne (1798).
Då Jeff erson 1801 blev U.S.A:s president,
utnämndes M. till statssekr. 1809 efterträdde han
Jefferson som president och omvaldes 1812 för
perioden 1813—17. Under hans ämbetstid inföll
kriget mot England 1812—14. M:s skrifter,
värdefulla för tidens historia, ha utgivits av G. Hunt
(9 bd, 1900—10). — Biogr. av G. Hunt (1902).
Madison Square Garden [mä’disn skcoäG
gä’dn], lokal för inomhussport, utställningar
m. m., belägen vid Eighth Avenue och 49th Street
i New York. Uppf. 1925—26, rymmer 20,000
åskådare. En lokal med samma namn fanns förr
vid Madison Square.
Madoera [madö’ra], M a d u r a, en av Små
Sundaöarna i Indonesien, ligger vid ö. delen av
Javas nordkust, skild från denna genom det 2—
65 km breda Madoerasundet; 4,474, km2,
c:a 2 mill. inv. M., som är 160 km lång i ö.—v.,
består av tertiära, petroleumförande bergarter;
största höjden, 477 m, är i ö. delen. En ö.—v.
järnväg finns samt färjförbindelse med Java.
Madonna [madå’na], (av it. ma, min, och
do’tina, fru), it., numera även i Italien uteslutande
om jungfru Maria; bild av henne.
Madras [eng. utt. madrä’s]. 1) Stat i Indiska
unionen; 354,650 km2; 56,9 mill. inv. Huvudstad
är M.2). M. omfattar s. delen av Främre-indiska
halvön och består av 3 naturliga områden:
Mala-barkusten från Kap Comorin till 140 n. br., det
inre 300—1,000 m höga tafellandet till floderna
Tungabhadra och Kistna i n. samt hela den breda
Koromandelkusten. Även ögruppen Lackadiverna
utanför Malabarkusten hör till M. Av
befolkningen tala 78 «/o tamil- och teluguspråken. 1941 voro
90 °/o av befolkningen hinduer, 7,9 %
muhammedaner och 4 °/o kristna. Största folktätheten ha
den av s. v.-monsunen bevattnade Malabarkusten
och de stora deltaländerna på Koromandelkusten.
I större delen av det inre tafellandet är
konstbevattning omöjlig, och nederbörden är dessutom
otillräcklig för att göra jordbruket givande. På
Koromandelkusten har man däremot anlagt
spärrdammar över de stora floderna Godavari, Kistna
och Cauvery-Coleroon omedelbart ovanför deras
deltan och genom storartade kanalsystem lagt det
omgivande slättlandet under hög kultur. 1947
voro 3,9 mill. har konstbevattnade. De viktigaste
sädesslagen äro ris vid kusterna och hirs i det
inre. Den förnämsta oljeväxten är jordnöten.
De viktigaste industrierna äro bomullsspinnerier,
riskvarnar, oljeslagerier, socker- och tegelbruk
samt garvämnesfabriker och garverier.
Järnvägsnätet är väl utvecklat med M.2) som centrum.
2) Huvudstad i M.i), vid Bengaliska viken;
till folkmängden Indiens tredje stad, c:a 800,000
inv., därav 80% hinduer, 14%
muhammedaner och 5 % kristna. Stadsområdet är
mycket vidsträckt och når 6,5 km in i landet samt
intar en areal av 75 km2. Genom staden flyter
den lilla Cooum River. N. om denna ligger
George Town, en dåligt bebyggd och tätt
befolkad stadsdel. Här äro af färskvarteren med
bankerna, justitiepalatset och tullhuset belägna. Här
ligga också gamla och nya hamnen. Båda äro
helt och hållet konsthamnar och försedda med
vågbrytare samt ha en vattenyta om 80 har.
Största djupet är 9,2 m. V. om George Town
är förstaden Vepery belägen, befolkad huvudsaki.
av eurasier, samt de av européer bebodda
förstäderna Egmore och Perambur. I s. ligger den
likaledes europeiska stadsdelen Mylapore (Adyar).
M:s industri är icke särdeles omfattande. Dock
finnas stora bomullsspinnerier och färgerier,
cementfabriker och masugnar. Tobaksfabrikerna
äro de största i s. Indien. M. har en av Indiens
viktigaste hamnar och är sedan 1700-talet den
dominerande staden i s. Indien. Univ., gr. 1857.
Madra’ss, underlag i en säng; består vanl. av
bolstervar (el. säckväv), stoppat med tagel,
kroll-splint, vadd, halm el. hö.
Madrazo [maÖra’t>å], spansk konstnärs familj.
José M. y A gud o, målare och grafiker (1781
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
