- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
361-362

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnificat - Magnificens - Magnifik - Magnisa - Magnitogorsk - Magnituder - Magnolia - Magnoliaceae - Magnor - Magnum bonum - Magnumbutelj - Magnus - Magnus Henriksson (konung av Sverige) - Magnus Ladulås (konung av Sverige)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

361

Magnificens—Magnus

362

till de tre cantica maiora. Många kompositörer
ha satt flerstämmig musik till orden, bl. a.
Handel, Bach och Mendelssohn.

Magnifice’ns (fr. magnificence), höghet;
hederstitel för universitetsrektor, som även betitlas
rèctor magni’ficus (lat.).

Magnifik [manjifi’k el. magni-] (av lat.
magni’ficus), präktig, storartad.

Magnisa, se Manisa.

Magnitogorsk [magnjitagå’rsk], stad i
Sovjetunionen i Tjeljabinskområdet, vid övre loppet
av Uralfloden, 240 km s. v. om Tjeljabinsk;
145,870 inv. (1939). M. har anlagts efter 1928
som ett centrum för Uralbergens järnindustri.
Stora järn- och stålverk samt masugnar, som
bearbeta den rika malmen från det närbelägna
Gora Magnitnaja (Magnetberget); stenkol
erhål-les från Kuznetsk- och Karagandafälten. Elektrisk
kraftcentral, stor handelsgödselfabrik.

Magnitüder, mått på himlakroppars ljusstyrka.
Då vårt öga enligt Fechners psyko-fysiska lag
tillföres ett synintryck, som är proportionellt
mot logaritmen för intensiteten hos ljuskällan,
har man av gammalt (P t o 1 e m a i o s) indelat
stjärnorna i m. el. storleksklasser: de
ljusstarkaste stjärnorna sägas tillhöra första (im), de
nätt och jämnt för blotta ögat synliga sjätte
magnituden (6m). Denna indelning sammanfaller
nära med den moderna magnitudskalan, vilken
definieras så, att magnituden sättes lika med
—2,5 X logaritmen för intensiteten, vilket innebär,
att en skillnad av fem m. svarar mot ett
intensitets förhållande av 100:1.

Magno’lia, tropiskt el. subtropiskt växtsläkte
av fam.
Magnolia-ceae. Omkr. 25
arter, träd el. buskar
med helbräddade,
vanl. läderartade
blad och ensamma,
stora blommor.
Hyllet består av
tre ofta färgade
foderblad och 6—
12 kronblad.
Ståndarna och
pistillerna äro talrika,
spi-ralställda, frukterna tvåfröiga
kapslar med
porslins-glänsande frö. I s.
Sverige odlas bl. a.

den lövfällande M. conspicua (från Japan), i
Medelhavsländerna bl. a. den vintergröna M.
grandiflora.

Magnoliäceae, växtfam. bland koripetalerna.
I tropiska och tempererade länder (dock ej i
Afrika el. Europa) växande träd el. buskar med
spiralställda blad och vanl. stora blommor.
Frukterna äro kapslar el. bär, sällan nötter. M. äro
ofta rika på aromatiska ämnen, varför några
användas i likör- och parfymfabrikationen.
Lirio-dendron och Magnolia-arter odlas som
prydnadsväxter.

Magnor, norsk gränsstation, tull och mindre

Magnolia.

stationssamhälle i Eidskog 10 km från
Charlotten-berg. Nära M. byggde norrmännen 1644
Magnor skans samt en mindre skans vid
Magnor bro, där Eda glasbruk nu ligger. Vid G.
O. Stenbocks framryckning 1645 raserades båda
skansarna, vilka därpå iståndsattes av svenskarna.
Dessa anlade 1808 befästningar vid bron.

Mägnum bo’num, bot., se Potatissläktet.

Magnumbutelj motsvarar innehållet i två
vanliga buteljer (alltså = 1 1/s 1). M. är en relativt
vanlig flasktyp för champagnevin, men även
andra viner, ss. bordeaux- och portvin, tappas
på m.

Magnus, lat., stor, den store.

Magnus, furstar.

Sverige. 1) Magnus Henriksson,
konung (död omkr. 1161), son till den danske
prinsen Henrik Skadelår och Ingrid av Stenkils ätt,
stod enl. uppgift hos Saxo bakom mordet på
konung Sverker av Sverige och togs av daga
kort därefter. Västgötalagens kungakrönika
omtalar, att han dödades av Sverkers son Karl vid
Örebro, och uppför honom — liksom övriga
svenska primärkällor — som svensk kung
närmast efter Erik den helige. Det är först i sena
källor, han nämnes som dennes mördare. Under
sin säkerligen korta kungatid i Sverige var hans
bror Ragnvald jarl.

2) Magnus Ladulås, konung (d. 1290),
andre son till Birger Jarl och Ingeborg, konung
Erik Knutssons dotter. Redan under faderns
livstid blev han Sveahertig med de ö. Svealandskapen
som hertigdöme. Ett spänt förhållande inträdde
snart mellan M:s äldre bror konung Valdemar å
ena sidan samt M. och hans yngre bror
Erik å den andra. Understödda av en dansk här,
inträngde M. och Erik i Västergötland, slogo
Valdemar vid Hova (1275) och tvungo honom
att fly till Norge. M. hyllades därefter som
konung och kröntes 1276 i Uppsala. Han råkade
sedermera i oenighet med konung Erik Klipping i
Danmark, som understödde Valdemar. 1277
måste M. avstå s.
delen av riket
till Valdemar,
men redan 1279
återtog han
denna del. Han
äktade 1276 den
holsteinska
grevedottern Hedvig. Med
undantag för
förvecklingarna i slutet
av 1270-talet
byggde M. sitt
utrikespolitiska
system på
förbundet med Erik
Klipping och
dennes
bundsförvanter. Ett
utslag härav
var
trolovningarna mellan den

Magnus Ladulås. Muralmålning i
Riddarholmskyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free