Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magsondering, magpumpning - Magspottkörteln - Magsyra - Magsår - Magsäcken - Magsäcksinflammation - Magsäcksoperationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magspottkörteln—Magsäcksoperationer
374
huvudsakl. för att avlägsna och utskölja i
magsäcken inkomna skadliga ämnen (gifter, ss.
sublimat, alkohol) el. på grund av försvårad passage
kvarblivna matrester; 2) i diagnostiskt syfte vid
s. k. sondundersökning, varvid m.
ut-föres antingen på morgonen, innan patienten
förtärt något, för att konstatera, om retention av
föreg. dag förtärd föda är förhanden, el.
kortare tid efter s. k. provmåltid för en kvalitativ
undersökning av magsaft och övriga
digestions-förhållanden. Den s. k. duodenalsonderingen sker
med längre och smalare sond, vilken föres förbi
magsäcken in i tolvfingertarmen.
Magspottkörteln, dets. som bukspottkörteln.
Magsyra, se Magsjukdomar.
Magsår, se Magsjukdomar.
Magsäcken, ventri’ culus, en säckformad
utvidgning på matsmältningskanalen, belägen mellan
matstrupen och tolvfingertarmen. Hos de
lägsta ryggradsdjuren utgör den för
matsmältningen avsedda tarmen ett rakt rör utan
särskilda avd. Redan hos flertalet fiskar finner
man emellertid en m. utbildad i form av en
lokal utvidgning av tarmröret,
skild från den egentliga
tarmen av en cirkulär
förtjock-ning i muskulaturen, pylorus.
I stort sett samma
förhållande påträffas även hos g r o
d-d j u r och kräldjur (se
fig. 1). Hos de sistn. är
dessutom m. tydligt
avgränsad från matstrupen genom
en insnörning, cardia.
Fåglarnas m. är uppdelad i
2 tydligt skilda avd.,
körtelmagen och muskelmagen.
Muskelmagens insida är klädd
med de s. k. horn- el.
rivplattorna, och muskulaturen i
dess vägg är kraftigt
utbildad. Muskelmagen når sin
högsta utveckling hos fåglar,
som leva av korn o. d. Hos
däggdjuren skilj er man
mellan den enkla och den
sammansatta m. Den enkla
m. har formen av en mer el.
mindre tvärställd behållare.
Den skildras närmare nedan i samband med
beskrivningen av människans m. Den sammansatta
m. finner man bl. a. hos idisslarna (se d. o.).
Människans m., som är belägen i övre
delen av bukhålan (se fig. 2), består av en
närmast vertikal, säckformig del, saccus digestorius,
och en åt h. belägen närmast horisontell,
rörfor-mig del, canalis egestorius. Inom saccus
digestorius särskiljer man 3 avsnitt, fornix, corpus och
sinus. Den h., konkava och kortare m.-randen
kallas curvatura minor, den v., konvexa och längre
randen curvatura major. Den av bukhinnan,
peritoneum, överdragna m.-väggen består av glatt
muskulatur, inåt beklädd med slemhinna.
Muskulaturen är ordnad i 3 skikt: ett yttre längsgående,
Fig. i.
Matsmältningsorgan hos
salamander.
Fig. 2. Snitt genom magsäcken hos människa.
A cardia, B fornix, C corpus, D sinus, E canalis
egestorius, F pylorus, G tolvfingertarmen.
ett mellersta ringsgående och ett inre snedgående.
Det mellersta muskelskiktet är det kraftigaste
och är vid nedre magmunnen förstärkt till en
kraftig slutmuskel, pylorus. Slemhinnan är drygt
millimetertjock och består av tätt liggande
körtlar, vilka avsöndra magsaften. I digestionssäcken
finner man i körtlarna 2 slags celler, huvudceller
och beläggningsceller, av vilka de förra bilda
pepsin och löpe, de senare saltsyra (se Magsaft). I
pylorusdelen finnas endast huvudceller.
Körtlarna mynna i små fördjupningar i slemhinneytan,
vilka kunna iakttagas med blotta ögat som små
gropar på slemhinneytan. Väggcellerna i dessa
gropar bilda slem i form av små droppar. I
saccus digestorius kvarhålles födan en längre tid,
varunder den utsättes för magsaftens
digereran-de verkan (jfr Matsmältning). Genom canalis
egestorius drives m.-innehållet ut i
tolvfingertarmen. Genom en speciell anordning av det
snedgående muskelskiktet kan den intill curvatura
minor belägna delan av m. avsnöras till en
ränn-formig passage, genom vilken vätska snabbt kan
passera direkt från cardia till canalis egestorius.
Magsäcksinflammation, se Magsjukdomar.
Magsäcksoperationer. Förutsättningen för
utförandet av varje m. är snittet genom främre
bukväggen, laparotomi (buksnitt). Ett hål
på magsäcken, t. ex. brustet magsår, fordrar
omedelbar slutning; ingreppet benämnes
gast-ro r a f i. Enkelt insnitt i magsäcksväggen för
avlägsnande av en nedsvald kropp el. dyl. kallas
gastrotomi. Gastrostomi är
anläggandet av en magfistel, genom vilken föda kan
tillföras vid sjukdomar, som försvåra el.
omöjliggöra svälj ning. De vanligaste m. äro antingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
