- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
401-402

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malacka - Malackasundet - Malacostraca - Maladetta, Maladeta - Mala fide - Málaga, malagavin - Málaga (stad)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

401

Malackasundet—Malaga

402

siska sjön; den når på flera
ställen över 2,000 m höjd.
Berggrunden utgöres
huvudsaki. av kvartsit, lerskiffrar
och tennmalmsförande
me-sozoiska graniter. Dessa sistn.
ha varit upphovet till de rika
förekomster av tennmalm,
som finnas i de alluviala
flod-avlagringarna i de inre
dalarna. De största slätterna
finnas i v., och här är landet
väl uppodlat i motsats till
östsidan, där skogklädda berg
uppta större delen av arealen.
— Klimatet är tropiskt, varmt
och fuktigt året runt. Under
inflytande av s. ö.-monsunen
är på v. kusten sommaren
den regnrikaste tiden, medan
n. ö.-passaden medför regn
till östsidan under vintern. —
Den naturliga vegetationen
är regnskogen, som
sträc

ker sig nästan ända upp till bergens toppar; vid
den flacka kusten i v. växer mangroveskog. Stora
delar av landet äro dock uppodlade. Den
viktigaste kulturväxten är kautschukträdet Hevea
bra-siliensis, vilket på M. täcker en areal av 1,4
mill. har (se bild 13 å pl. vid Asien). Längs
den låga kusten i v. finnas stora plantager
med’ kokospalmer, och M:s till betydelsen
3:e kulturväxt, riset, täcker en areal av över
300,000 har. Skogen lämnar värdefullt virke, teak,
salträ m. m. — Den infödda befolkningen utgöres
huvudsaki. av malajer. Härtill kommer ett stort
inslag av invandrade kineser och indiska tamiler.
— Politiskt tillhör M:s n. del Siam, medan den
s. är delad i ett stort antal malaj stater, förenade
i Malajiska federationen. Singapore är brittisk
kronkoloni. Upprorsförsök av ganska allvarlig
natur nedslogos av engelsmännen 1948—49.

Sjöstriden utanför Malacka (el. Kuantan) 10/i2

Regeringspalatset i Kuala Lumpur, Malacka.

Utsikt över arenan och hamnen i Malaga.

1941 utkämpades mellan japanska och brittiska
stridskrafter. Härvid sänktes genom japanska
flyganfall de brittiska slagskeppen ”Prince of
Wales” och ”Repulse”. Det strategiska resultatet
blev, att japanerna fingo praktiskt taget obestritt
herravälde i Sydkinesiska sjön och kunde efter
behov landsätta trupper på M. och Sumatra.

2) M., eng. Malacca, stat i Malajiska
federationen, vid Malackasundet; 1,658 km2, 239,000 inv.
Till 1946 var M. ett av Straits Settlements.
Huvudstad: Malacka (c:a 45,000 inv.) på
kusten 200 km n. v. om Singapore.

Malackasundet, sund mellan Malacka och
Sumatra, har vid staden Malacka en minsta bredd
av 50 km; vid den n. armen ligger Singapore.

Malaco’straca, zool., se Kräftdjur.

Malade’tta, M a I a d e’t a, fr. Monts Maudits,
sp. Montes Malditos, högsta berggruppen i
Pyrenéerna, Spanien. Högsta topparna äro Pic de
Néthou el. Pico de Aneto (3,404 m ö. h.).

Ma’la fi’de, lat., mot bättre vetande, trolöst.

Malaga, malagavin, spanskt starkvin,
som framställes i staden Malaga i Andalusien,
huvudsaki. av Pedro Ximénes- men även av
Mos-cateldruvan. Jfr Spanska viner.

Målaga, huvudstad i prov. Malaga (7,285 km2,
750,000 inv.) i Andalusien i s. Spanien; 276,000
inv. M. ligger vid Guadalmedinas mynning i
Medelhavet, på randen av en gravsänka, i n. och ö.
omgivet av berg. M. grundades av fenicierna och
blev under antiken en viktig handelsstad, Malaca.
571 erövrades det av västgöterna och 711 av
araberna. 1487 förenades det med Spanien
(Kasti-lien). Längs Målagabukten leder Paseo del Parque
med ståtliga platan- och palmalléer. Nedanför
det 170 m höga Gibralfaro, som krönes av ett
gammalt citadell, ligga ruinerna av den moriska
borgen Alcazaba. Bland stadens äldre byggnader
märkas den i renässans 1522 påbörjade
katedralen, 8 kloster och ett biskopspalats. V. om floden
ligga fabrikskvarteren och bortom dessa Vega de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free