Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Málaga (stad) - Malagassisk - Malagassiska språket - Málaháttr - Malaita - Malaj - Malajer - Malajiska arkipelagen - Malajiska federationen - Malajiska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Malagassisk—Malajiska språket och litteraturen
404
M :s odlingar av sockerrör och bomull, apelsiner
och fikon. M. är bekant för sina russin och
framför allt för sina förträffliga, redan av morerna
prisade viner. Sockerraffinaderier och
bomullsspinnerier, järnverk m. m. Hamnen, som är väl
skyddad av vågbrytare, är en av Spaniens
viktigaste. Exporten utgöres av den omgivande
landsbygdens produkter, delvis förädlade i staden: vin,
druvor och russin, olja, mandel, citroner och
fikon samt bomullsvaror, bly och läder. Staden är
tack vare sitt osedvanligt milda klimat en
besökt vinterkurort.
Malaga’ssisk, som härstammar från el.
avser Madagaskar.
Malagassiska språket, det på Madagaskar av
de olika folkelementen, malagasserna, talade
språket. M. är av indonesiskt ursprung och tillhör
den malaj o-polynesiska språkstammen. Den
förnämsta dial. är h o v a-dial., på vilken även
föreligger en, dock obetydlig, skriven litteratur.
Utomordentligt rikhaltig är den malagassiska
folkdiktningen, bekant främst genom den norske
missionären L. N. Dahle.
Målahåttr, se Fornyrdislag.
Maläi’ta, en av Salomonöarna (se d. o.).
Mala’j, se Malajer; även skämtsam
benämning på värnpliktig, som utbildas och användes
i handräckningstjänst.
Malajer, i egentlig mening, ett kulturfolk i
Sydostasien, tillhörande den malajida grenen av
mongoliska rasen; språket räknas till den
indo-nesiska gruppen inom den austronesiska
språkfamiljen; kulturen är huvudsaki. av indisk och
islamisk karaktär. — Enl. egna historiska
skildringar härstamma m. från Sumatras v.
högländer, varifrån de via Palembang på östkusten
anlade kolonier på Malackahalvön. Centrum blev
först Singapore (grundlagt omkr. 1200), därefter
Malacka. Redan före utvandringen från Sumatra
var kulturen påverkad av hinduiska och
buddistiska element, men först efter m:s övergång till
islam omkr. 1400 fingo de en särställning inom det
indonesiska kulturområdet. Islam och malajkultur
spreds genom omfattande kustkolonisation över
stora delar av Indonesien och även i Bortre
Indien. Språket, som är en verklig provkarta på
främmande inflytande under de senaste 2,000
åren, blev genom européernas förmedling lingua
franca i Indonesien. Skriften är härledd ur den
arabiska. Sjöfart, fiske och risodling äro de
viktigaste näringarna. M. uppgå till c:a 5 mill.,
varav större delen förekommer på
Malackahalvön och Sumatra.
Termen m. fick tidigt en mera vidsträckt
innebörd och användes inom ras- och
språkterminologien i sammansättningar. Sålunda förekommer
i Sydostasien en ”m a 1 a j i d” rastyp, även
kallad malajisk el. palemongolid, som kännetecknas
av en genomsnittslängd av c:a 160 cm, ljusbrun
hudfärg, svartbrunt hår, brett ansikte med
”infantila” drag. Man räknar med att malaj iderna
uppkommit dels genom rasblandning mellan
invandrande fastlandsmongolider och folk av
kau-kasoid, negrid och papuansk rastyp, dels genom
invandrarnas anpassning till förändrade miljö-
och dietförhållanden. Denna process har
sannolikt börjat i Bortre Indien, där särsk.
bergsfolken naga i Assam och moi-stammarna i Franska
Indokina ha malaj ida drag. Invandringarna torde
i stort sett ha varit avslutade i början på vår
tidräkning. En för malaj iderna gemensam kultur
kan ännu spåras hos mera primitiva stammar
mellan Assam i v. och Filippinerna i ö. Typiska
element äro bl. a. svedjebruk, pålbyggnader,
mans- el. kvinnohus med tillhörande former av
försöksäktenskap, samt huvudjakt. Denna
kul-turgrund har helt el. delvis försvunnit hos
kulturfolk som m., javaneser och balineser, som en
följd av hinduisk, buddistisk, islamisk, kinesisk
och västerländsk kulturpåverkan.
Mala’jiska arkipelagen, se Ostindiska öarna.
Mala’jiska federationen, eng. The Federation
of Malaya, på Malackahalvön konstituerades
1948. M. omfattar de under brittiskt protektorat
stående 9 malaj staterna samt de 2 brittiska
sett-lements Penang och Malacka (se tab.); 131,261
km2; 4,906,000 inv. (1947). Härav äro 49%
malajer, 38% kineser, 11 °/o indier och 20/o övriga;
knappt 3 % äro kristna. Federationens huvudstad
är Kuala Lumpur.
Stater Areal km! Folkmängd 1947 (census)
Johore 18,985 738,251
Kedah 9,479 554,441
Kelantan 14,892 448,572
Malacka 1,658 239,356
Negri Sembilan .... 6,682 267,668
Pahang 35,794 250,178
Penang i ,036 446,321
Perak 20,668 953,938
Perlis 803 70,490
Selangor 8,184 710,788
T renggann 13,080 225,996
M. bildades V2 1948 efter överenskommelse
mellan de britt, myndigheterna, sultanerna i
malaj staterna och representanter för United Malays
National Organisation (UMNO). Den
efterträdde den 1946 upprättade Malajiska unionen.
Federationen består av samma territorium som den
förutv. unionen, näml, de 9 staterna på
Malackahalvön etc. (se ovan). — I jämförelse med den
upphävda Malajiska unionen innebär M. större
befogenheter för de infödda furstarna under
pro-tektoratsmakten och ökade garantier för de
malajiska inv:s ställning gentemot de andra
befolkningselementen. M:s centralregering består av ett
federativt exekutivråd och en federativ
lagstiftande församling, i vilken indierna och kineserna
äro i minoritet. Britterna, främst representerade
av en High Commissioner, äga fullständig
kontroll över försvar och utrikespolitik. I var och en
av de 9 staterna finns ett exekutivråd; fursten
har liksom tidigare vid sin sida en brittisk
rådgivare (adviser).
Mala’jiska språket och litteraturen. De
egentliga malajernas språk, urspr. hemmahörande på
Sumatra och delar av Malackahalvön, har sedan
1200-talet spritt sig över stora delar av den ö.
arkipelagen och blivit ett ytterst viktigt handels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
