Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malajiska språket och litteraturen - Malajiska unionen - Malajiska öarna - Malajo-polynesiska språkstammen - Malajstaterna - Malaki - Malakias’ profetia - Malakit - Malakitgrönt - Malakolit - Malakon - Malakov - Malaks, Malax - Malan, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Malajiska unionen—Malan
406
och samfärdsspråk i Östasien. Malajiskan, varav
verkligt gamla texter ej finnas, har från början
utbildats till litteraturspråk under indiskt
inflytande och har upptagit en stor mängd väl
bevarade sanskritiska lånord. Under islams
påverkan har det senare antagit arabiskt alfabet.
— Den malajiska litteraturen är
kvantitativt betydande men föga originell. Från den
förislamiska tiden finns icke någon litterär
tradition kvar. De äldsta malajiska handskrifterna
datera sig från slutet av 1500-talet. Den
malajiska prosalitteraturen utgöres till allra största
delen av efterbildningar av indiska och
arabiskpersiska alster, bortsett från de många inhemska
krönikorna och uppteckningarna av lagar och
sedvänjor. Den malajiska poetiska litteraturen är
mera betydande och uppvisar självständiga
omdiktningar av indisk och arabisk-persisk poesi.
— Litt.: W. E. Maxwell, ”A manual of the
Malay language” (1882); R. J. Wilkinson, ”A
Malay-English dictionary” (3 bd, 1901—03); R.
O. Winstedt, ”Malay grammar” (2:a uppl. 1927).
Mala’jiska unionen, se Malajiska federationen.
Mala’jiska öarna, se Ostindiska öarna.
Mala’jo-polynésiska språkstammen omfattar
Indiska oceanens och Stilla havets övärld fr. o. m.
Madagaskar i v. till Påskön i ö. och från
Ma-lackahalvön, Formosa och Hawaii i n. till Nya
Zeeland i s., dock med uteslutande av det
australiska fastlandets språk och papuaspråken på Nya
Guinea och angränsande öar. Denna språkstam
delas i tre stora grupper: 1) den polynesiska
från Nya Zeeland och Hawaii till Påskön, av
vilka de mest kända språken äro maori på Nya
Zeeland, Samoa-, Tonga-, Tokelau-,
Marquesas-och Hawaiiöarnas språk samt Tahitidialekten på
Sällskapsöarna; vidare de rarotongaiska och
mangeaiska, mangarevaiska, paumataiska och
ra-puaniska (på Påskön) språken. Dessa språk
karakteriseras av konsonantfattigdom och
vokalanhopning, ytterst utsträckt användning av
redupli-kation o. s. v.; 2) den m e 1 a n e s i s k-m i k
rott e s i s k a, omfattande språken på de s. och n.
Salomonöarna, Fidjiöarna och Rotuma, Nya
Ka-ledonien, Loyaltyöarna, s. Nya Hebriderna, hela
mikronesiska ögruppen utom Marianerna och
Palauöarna, Bismarckarkipelagen och Nya
Guinea; 3) den malajiska (enl. nyare beteckning
indonesiska) med dess två underavd., den
malajo-javanska och den tagaliska.
Malaj stat erna, se Malajiska federationen.
Ma’laki skulle enl. Mal. 1: 1 vara namnet på
den siste av de tolv mindre profeterna. Men
eftersom ordet betyder ”min ängel” och väl
knappast någon fått ett sådant namn, torde det vara
troligare, att ordet är en från 3:1 hämtad
beteckning på bokens författare, vars verkliga namn i
så fall är okänt. Profeten har levat någon tid
kort före Esras och Nehemjas uppträdande på
400-talet f. Kr. Hans bok innehåller en
bestraffning av folkets och särskilt prästernas
försumlighet och likgiltighet samt en förkunnelse, att
Jahve, föregången av sitt sändebud (Elia), skall
komma till dom över alla syndare men till
frälsning för alla, som älska honom.
Slipad malakit.
Malakias’ profetia, föregiven profetia,
falske-ligen tillskriven ärkebiskop Malakias av Armagh
(1094 el. 1095—1148), i verkligheten sannolikt
tillkommen i samband med påvevalet 1590. M.
innehåller 112 korta sentenser om påvarna från
Celestin t. o. m. den förmente siste påven.
Malakit, ett ärg-, smaragd- till svartgrönt
mineral av ett basiskt kopparkarbonat, CuCOs. Cu
(OH)’ med 57,4% Cu, vilket på många ställen
i utlandet är ett viktigt kopparmalmsmineral. M.,
som till sammansättningen motsvarar ärg, är ofta
jordformig, delvis bildar den täta el.
radialstrå-liga, ibland koncentriskt bandade, njur- el.
druv-formiga el. droppstensartade massor. Dessa ha på
grund av sin vackra färg, sin förmåga att antaga
polityr och sitt praktfulla utseende brukats som
smycke- och prydnadssten alltsedan antikens
dagar, oaktat hårdheten är ganska ringa (3,5—4).
De förnämsta fyndorterna för till sådant ändamål
lämplig m. ligga i Ural. M. har dessutom brukats
som färg (berggrönt).
Malakitgrönt, ett basiskt (amino-)
trifenylme-tan färgämne, som bildar gröna, glänsande
kristaller. Nyttjas inom färgindustrien.
Malakolit, miner., se Pyroxenmineral.
Malakon [-å’n], miner., se Zirkon.
Malakov [mala’kaf], Sevastopols (s. ö.)
huvudbastion under Krimkriget; stormades 8/a 1855
av fransmännen.
Ma’laks, Mal ax, kommun i Vasa län,
Finland; 268 km2, 4,065 inv., svensktalande.
Malan [malä’n], Daniel Frangois,
sydafrikansk politiker (f. 1874). M. blev teol. dr vid
Utrechts univ. men slog 1915 om och ägnade
sig åt journalistyrket. 1919 blev han
parlaments-led. 1924—33 var han inrikes-, hälso- och
undervisningsminister i general Hertzogs
regering och efter 1933 nationalistpartiets och
oppositionens ledare i parlamentet. Som
sådan företrädde M., framför allt i
motsättning mot Smuts, en ytterligtgående
själv-ständighetspolitik mot England liksom en sträng
raspolitik. Hans program för behandlingen av de
infödda och i mindre mån av övriga färgade i
unionen uttrycktes 1948 genom slagordet apart-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
