Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malm, Einar - Malm, Lage - Malma (Skaraborgs län) - Malma (Västmanland) - Malma, Lilla - Malmagen - Malma hed - Malmaison, La - Malmbanan, Riksgränsbanan - Malmberg, Bertil (författaren) - Malmberg, Bertil (språkforskare) - Malmberg, Harald (militär)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Malm—Malmberg
420
En pojkbok på prosa med motiv från Roslagen
är ”Farliga vatten” (1942). 1950 utkom ”1 Kalle
Schevens skärgård”, en saml. hågkomster, och
1952 landskapsboken ”Roslagsluft”. M. är främst
skärgårdens skildrare, men han har också skrivit
subjektiv lyrik samt tidsdikter. Om de
försvinnande indianerna i U.S.A. har han skrivit i
”Siouxindianernas sista strid” (1929) och ”Sitting
Bull och kampen om vilda västern” (1946).
Litterära studier är ”Ack, i Arkadien” (1949), som
handlar om Wennerbergs ”Gluntarna” och deras
förhistoria. ”Upsalaprofiler. Akademiska studier
i ord och bild” (1927) är en saml. studentikosa
karikatyrer och nidvers.
Malm, Lars Viktor Lage, ingenjör (f. 1897
V4), examinerades från Tekniska högsk. 1921,
var driftsingenjör vid Iggesunds bruk 1922—24,
anställd vid Mekaniska prövningsanstalten 1925,
dess chef 1927—28, driftsingenjör vid
Korsnäsverkens anläggningar vid Karskär 1930 och chef
för dess värme- och kraftavd. 1935—39. Sistn.
år blev M. prof, i värmeteknik och maskinlära
vid Tekniska högsk.
Malma, sn i Skaraborgs län, Viste hd, v. om
Vara köping, mellan Kedumsbergen i ö. och
slättbygden kring Nossan i v; 28,69 km2, 552 inv.
(1952). 1,426 har åker. Kyrkan ligger i
Läng-nums sn. M. har kapell sedan 1934. Ingår i
Tengene, Trökörna, Hyringa, M. och Längnums
pastorat i Skara stift, Väne kontrakt. Tillhör
storkommunen Essunga.
Malma, förutv. socken i Västmanland, se
Bro-Malma.
Malma, Lilla, se Lilla Malma.
Malmagen, fjällsjö i v. Härjedalen, invid
vilken Fjällnäs turiststation ligger; 781 m ö. h.
Malma hed, se Malmköping.
Malmaison [malmäzå’], La, lustslott 13 km
v. om Paris, bebott av kejsarinnan Joséphine, nu
statsegendom och museum med många minnen från
Joséphines och Napoleons tid.
Malmbanan, Riksgränsbanan,
benämning på statsbanan
Luleå—Gällivare—Riksgränsen (—Narvik). Namnet härleder sig av banans
betydelse som utfartsled för de lappländska
järnmalmfälten. Se Norrländska tvärbanorna.
Malmberg, Bertil Frans Harald, författare
(f. 1889 13/8), studerade i Uppsala 1907—08,
Berlin 1909 och Lund 1910. 1917—26 var han bosatt
i München, där han tillhörde den s. k.
”Simpli-cissimus”-kretsen. Hans första diktsaml.,
”Bränder” (1908), ”Uppgörelse och löfte” (1911) och
”Dåd och dröm” (1912), voro retoriskt praktfulla
men präglades av osjälvständighet. I ”Atlantis”
(1916) förhärskade den romantiskt platonska
livssyn, som M. året dessförinnan givit uttryck åt
i inledningsessän till det urval av Schillers
este-tisk-filosofiska dikter, som han då utgav i
kongenial översättning. De första krigsåren gåvo
stoffet åt patriotismen i ”En blödande jord”
(1917). I ”Orfika” (1923) var platonismen ännu
förhärskande men utgjorde nu diktarens
försvarsmur mot den förtvivlan och skräck, som grep
honom inför världsskeendet, och i ”Slöjan” (1927)
och ”Vinden” (1929) dukade den under för en
djup melankoli. Dödens ständiga närhet ger livet
dess storhet och skönhet. Ytterligare ett steg mot
mörk och obotlig pessimism tog diktaren i
”Illusionernas träd” (1932). I ”Dikter vid gränsen”
(1935) gav han visionen av nutidskulturens
oåterkalleliga väg mot krig och förintelse. Mötet med
grupprörelsens religiositet kom honom att några
år senare acceptera det kristna budskapet; ”Sång
erna om samvetet och
ödet” (1938)
avspeglade hans gripande
omvändelsekris. Emellertid återvände han i
”Flöjter ur
ödsligheten” (1941) till sin
tidigare ensamhet och
isolering, och i sina
följande diktsaml.,
”Under månens
fallande båge” (1947), ”Men
bortom marterpålarna”
(1948) och ”Med
cy-klopöga” (1950), söker
han skapa ett slags
teologisk demonlära, en syntes av underjordiskt
mörker och överjordiskt ljus. Den tidigare
monumentala, stränga språkformen ersättes av en
fri vers, som någon gång får en nästan
surrealistisk karaktär. 1953 utkom ”Lek med
belysningar”. — Bland M:s övriga arbeten kunna nämnas
romanen ”Fiskebyn” (1919), barnskildringen ”Åke
och hans värld” (1924) med motiv från skaldens
egen uppväxttid, essäsaml. ”Värderingar” (1937)
och ”Utan resolution” (1949) samt skådespelen
”Excellensen” (1942) och ”Staden i regnet”
(1949). ”Ett stycke väg” (1950) och ”Ett
författarliv” (1952) innehålla hågkomster. Hans
”Samlade dikter” (trots titeln ett restriktivt urval)
utkommo 1946 (2:a uppl. 1949). M. invaldes i
Svenska akad. 1953. — Litt.: A. Ahlberg, ”B.
M. En studie” (1939).
Malmberg, Bertil, språkforskare (f. 1913
22/4), fil. dr och doc. i romanska språk vid Lunds
univ. 1940, adjunkt vid Katedralskolan i Lund
1948, prof, i fonetik i Lund 1950. M. har i ett
flertal arbeten behandlat frågor rörande särsk.
franska och spanska språken men även arbetat
inom allmän språkvetenskap, efter såväl
fonolo-giska som fonetiska linjer. Tills, m. S. Wikander
startade han 1947 den allmänt lingvistiska tidskr.
Studia linguistica.
Malmberg, Erik Emil Harald, militär (1879
—1948), underlöjtnant vid Gotlands inf.-reg. 1901,
löjtnant vid Generalstaben 1911, överste 1929,
generalmajor 1937. M. var lärare vid Krigshögsk.
1915—19, tjänstgjorde i franska armén 1922 och
i belgiska och holländska arméerna 1932, var
lärare vid Finlands krigshögsk. 1924—27, chef
för Svenska krigshögsk. 1926—30,
försvarsminister i Lindmans ministär 2/io 1928-—7/e 1930, chef
för Bohusläns reg. 1930—36, brigadchef vid V.
arméfördelningen 1936—37,
militärområdesbefäl-havare vid 3:e arméfördelningen 1937—42 och
inspektör för lokal försvaret i 3:e militärområdet
1942—44. Han har utg. bl. a. ”Vår härordnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
