Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmeström, Elis - Malmfors, Karl Gustav - Malmfors, Nils - Malmgeologi - Malmgren, Berndt - Malmgren, Finn - Malmgren, Robert - Malmgång - Malmgård - Malmgård (Nylands län) - Malmköping - Malmletning, prospektering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Malmfors—Malmletning
424
i Uppsala 1927, kyrkoherde i N. Råda, Karlstads
stift, 1928, domprost i Strängnäs 1938, i Göteborg
1943, biskop i Växjö 1950. M., som i kyrkligt
och teologiskt hänseende stått under påverkan av
J. A. Eklund, har bl. a. utg. ”Carl von Linnés
religiösa åskådning” (dr-avh., 1926), ”Ur det
andliga livets historia i Norra Rådabygden under
1800-talet” (1935) och ”J. A. Eklund” (1950).
Malmfors, Karl Gustav, geofysiker (f.
1919 n/io), anställdes vid Forskningsinst. för
fysik i Stockholm 1940, fil. dr vid Stockholms högsk.
1944 på en avh. rörande bestämning av
partikelbanorna i tvåpoligt magnetfält. Om
norrskens-problemet, den kosmiska strålningen och problem
inom elektroniken har M. publicerat ett 15-tal
värdefulla avh. Han har beretts möjlighet att i
ett för honom specialbyggt laboratorium vid det
geofysiska observatoriet i Kiruna, sålunda inom
norrskenszonen, fortsätta forskningarna av den
kosmiska strålningen och norrskenet. Sedan 1945
är M. doc. i elektronik vid Tekniska högsk.
Malmfors, Nils Anton Eugen, ämbetsman (f.
1899 4/g), fil. kand. 1919, examinerad från
Tekniska högsk. 1921, jur. kand. 1926, anställd i
Kommerskollegium 1922, byrådir. i
Lantbrukssty-relsen 1933, kanslichef i Statens lantbruksnämnd,
statssekr. i Folkhushållningsdep. 1939, generaldir.
och chef för Riksnämnden för ekonomisk
för-svarsberedskap 1947. Sedan 1950 är M. ordf, och
chef för Statens handels- och industrikommission.
Malmgeologi, den vetenskap, som sysslar med
malmernas o. a. mineral fyndigheters geologiska
förhållanden.
Malmgren, Berndt Rudolf, läkare (f. 1906
5/io), med. lic. 1933, med. dr 1942, doc. i
bak-teriologi vid Karolinska inst. 1942, t. f. laborator
i bakteriologi där 1941, t. f. prof. 1946, laborator
vid Karolinska sjukhusets kliniskt-bakteriologiska
centrallaboratorium 1948, prof, i bakteriologi vid
Karolinska inst. s. å. M. har bl. a. utg. arbeten
i bakteriologisk diagnostik och om bakteriers
tillväxt och omsättning.
Malmgren, Finn Adolf Erik Johan,
geofysiker och polarforskare (1895—1928), fil. dr och
doc. i meteorologi i
Uppsala 1927. 1922—
25 deltog M. som
me-teorolog, oceanograf
och geofysiker i Roald
Amundsens
expeditioner med ”Maud” och
1926 i flygningen med
”Norge” från
Spetsbergen över nordpolen
till Teller i Alaska.
Hans insats var så
betydande, att han
1928 anställdes i
samma egenskaper
av Nobile vid dennes
polarexpedition med ”Italia”, som under
återfärden förliste n. om Spetsbergen. Under
isvandringen mot land omkom M. — Som utmärkt
praktisk-teoretisk meteorolog och ishavskännare
bidrog M. under mycket svåra förhållanden i
av
görande grad till den lyckliga utgången av
"Norge’^ och ’Ttalia”s (första) polarflygningar. För
den sistn:s katastrof bär han intet ansvar. —
M. har skrivit ”Studies of humidity and
hoar-frost over the Arctic Ocean” (1926), ”On the
properties of sea-ice” (akad. avh., 1927) och
(jämte F. Bèhounek) ”Mesures de la
conducti-bilité électrique de 1’atmosphère dans la région
du Pöle nord” (s. å.). — Litt.: P. Wetterfors,
”F. M.” (1928).
Malmgren, Gustaf Robert, jurist (1875—
1947), fil. kand. 1898, jur. kand. 1903, jur. dr
1909, doc. i Lund 1910, prof, där i statsrätt,
förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt 1911—41. M.
var 1922—44 red. för Statsvetenskaplig tidskr.
Bland hans skrifter märkas ”Om särskilda
utskott” (1909), ”Stadsbildningen från rättslig
synpunkt” (1910), ”Sveriges grundlagar” (1921, 5:e
uppl. 1947) och ”Sveriges författning” (1929—
41). M. redigerade avd. ”Förvaltningsrätt och
finansrätt” i ”Lärobok i rättskunskap” (1919, 2:a
uppl. 1927).
Malmgång, se Gång 1) och Malm.
Malmgård, se Malm.
Malmgård, gods i Perno kommun, Nylands län,
Finland. M. tillhör sedan 1600-talet ätten Creutz.
Det nuv. slottet uppfördes 1882—85 i nederl.
renässans efter ritningar av F. A. Sjöström.
Malmköping, köping i Oppunda och
Villåt-tinge domsaga i Södermanland, på
Malmköpings-åsen och vid statsbanelinj en
Skebokvarn—Stål-boga. 203,66 km2; 3,819 inv. (1953). Vi 1952
införlivades Lilla Malma och Dunker med M.
Samhället uppväxte i närmaste anslutning till
Mal ma hed, som 1774—1921 var mötes- och
lägerplats för Södermanlands reg. 1785 blev M.
s. k. friköping; redan efter några år hade den
tingshus, postkontor, gästgivargård m. m. Ett
småskoleseminarium fanns här 1881—1931. M. är
ett handelscentrum med stadsliknande bebyggelse.
Den forna officersmässen är nu stadshus,
under-officersmässen poststation. Utom tingshus har M.
samrealskola, apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär. Mångsidig industri. Kyrkans
långhus torde härstamma från 1200-talet. ■— Litt.:
”M. 1785—1935” (1935)-
Malmletning, prospektering,
systematiskt uppsökande av malmfyndigheter. De tidigast
bearbetade malmerna hade utgående i dagen och
uppmärksammades genom hög glans och vikt
(t. ex. guldmalm, kopparkis, blyglans). Då dessa
fyndigheter småningom sinade, blev det redan
tidigt nödvändigt att utveckla speciella metoder för
m. De viktigaste metoderna, som i många fall
användas jämsides, äro: geologiska, magnetiska,
elektriska, gravimetriska, seismiska och
geoke-miska metoder.
Malmer följa i allm. vissa speciella bergarter.
Genom studium av berggrundskartor kan man
avgöra, inom vilka områden m. har utsikt att
lyckas. En geologisk metod för m. är
blockletningen, som grundar sig på att
inlandsis vid sin vandring medfört lösgjorda
malmblock utefter riktningar, som äro kända. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
