Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmö - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Malmö
436
Flensburgska huset vid Södergatan.
det stora, centrala torget, Stortorget, varvid
Södergatan övertog rollen av stadens huvudled. 1545
—46 uppfördes vid torgets ö. sida ett nytt
rådhus, som efter flera ombyggnader, erhöll sitt
nuv. renässansmässiga utseende genom H.
Zetter-valls ombyggnad 1864—69. I rådhusets inre
märkas Knutssalen samt Landstingssalen med en svit
gamla kungaporträtt och G. Cederströms
väggmålning ”Magnus Stenbock i Malmö 1709”.
Märkliga äro de rester av borgerlig
privatarkitektur, som bevarats från 1500- och 1600-talen. Hans
Mikkelsens stora stenhus vid Adelgatan, möjl.
byggt av Adam van Düren, är visserligen
försvunnet, men vid samma gata finns kvar Jacob
Nichelsens (länge felaktigt tolkat Mikkelsens)
trappgavelhus från 1519, vilket ingår i Tunnelns
komplex. Vid Västergatan ligger Jörgen Kocks
hus från 1525 med sin praktgavel med
madonnabilden på hörnet. Vid Södergatan finner man
Flensburgska huset, uppfört trol. 1595, och
restaurerat 1935, och vid Stortorget länsresidenset, som
utgör en sammanbyggnad 1730 av två borgarhus
från omkr. 1600. Byggnaden restaurerades 1850
av F. W. Scholander med bibehållande av den
ursprungliga stilkaraktären. Av de många
kors-virkesgårdarna från 1500- och 1600-talen finnas
endast få i behåll — bäst bibehållna äro Diedenska
gården vid Östergatan och Hedmanska gården
vid Larochegatan. Till det stora skedet i stadens
historia hör vidare ombyggnaden av
Malmöhus genom Kristian III 1537—42. Belägen på
den dåtida stadens v. flygel vänder den
vallgravs-omgivna borgen mot vattnet en barsk tegelfront
av byggnader, porttorn och gevärsgallerier,
medan gården i övrigt omges av vallar. — Av de
väldiga befästningar, som efter Skånes övergång
till Sverige tillkommo kring M., finner man
smärre rester kring Malmöhus samt i
Kungs-och Slottsparkerna, men arkitektoniskt utgjorde
de första 100 svenska åren en nedgångsperiod;
till de vackraste bevarade byggnadsminnena hör
Faxeska gården vid Larochegatan från 1760.
Desto radikalare har stadsbilden förvandlats
under de senaste 150 åren. De många nybyggnaderna
präglas av skiftande stilar; nämnas bör Caroli
kyrka från 1879—80, som ersatte Karl XI :s tyska
kyrka och företräder en vanlig centralkyrkotyp.
Bland skulpturverk inom Gamla staden
observerar man J. Börjesons Karl X Gustav på
Stortorget (1896), Gerhard Hennings ”Öresund” (1934)
och Anders Jönssons ”Lekande barn” (1915), båda
på Gustav Adolfs torg, och Clarence Blums
”Fiskargumma” på Fisktorget (1949).
En helt annan karaktär har hamnområdet i n.
Utanför den lilla Suellshamnen ligga numera
Inre, Centrala och Yttre hamnen och ö. därom
Nyhamnen med färjelägena för
Köpenhamns-fär-jan, Frihamnen och Industrihamnen. Inom detta
område ligga även Centralstationen och Kockums
verkstäder. Bland byggnader märkas Posthuset
(arkitekt F. Boberg, 1906) och
Hamnförvaltningen (H. Boklund, 1908). Vid Suellshamnen
har rests en staty av Frans Suell (E. Trulsson,
1914), vid posthuset ett monument över
krigsför-lista sjömän (I. Älenius-Björk, 1945). —
Mellan och utanför de yttre stadsdelarna finner man,
särsk. i ö. och s., industriområden men även stora
parkbälten och nya stadsdelar med öppen
bostadsbebyggelse av skiftande utformning:
Ribersborgs-området och Mellanheden med deras höghus.
Fri-luftsstaden med dess radhus, Ellstorpsområdet,
Pildammsstaden o. s. v. Förstäderna avlösas i
sin tur av villaområden, som i v. sträcka sig ända
till Limhamn, samt av koloniområdena, bl. a. S.
Sommarstaden. Av parkerna fortsättes
Kungsparken, anlagd 1869—70, direkt av Slottsparken,
anlagd 1889—1900, vilken i sin tur står i
förbindelse med Ribersborgsparken och Limhamnsfältet.
I s. har Pildammsparken anlagts 1924 och 1927
på Baltiska utställningens område. Här ligger
Margaretapavil jongen till minne av
kronprinsessan Margareta. I s. ligger även sjukhusområdet,
vilket sträcker sig från S. Förstadsgatan till
Pildammsparken; strax n. därom ligger
Tandläkar-högsk. N. om Pildammsparken ligger
Idrottsplatsen. Hästsportens centrum, Jägersro, finner man
s. ö. om staden. Invid östra sjukhuset utbreder
sig Beijers park. Bland äldre och yngre
monumentalbyggnader utanför Gamla staden böra nämnas:
S :t Pauli kyrka (1881—82, av den Langletska
centraltypen), S :t Johannes kyrka (A. Anderberg,
1907), Tyska kyrkan (Olander Gröffel, 1923—31),
Krematoriekapellen på ö. kyrkogården (Sigurd
Lewerentz, 1943; med utsmyckning av S. Erixson,
O. Sköld, B. Marklund och R. Nilsson),
Stadsbiblioteket, tidigare Malmö museum (J.
Swedberg, 1901), Hovrättsbyggnaden (I. Callmander,
1917), länsstyrelsens byggnad (N. Blanck, 1931),
Stadsteatern (se Malmö stadsteater), Folkets hus
(H. Westman, 1947; skulpturutsmyckning, relie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
