Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmö - Stadsbeskrivning - Näringliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437 Malmö 438
fen ”Arbetarrörelsens utveckling” av R. Nilsson,
fresk av B. Landelius) samt nya skolor, ss.
Ri-bersborgs-, Sofielunds- och Dammfriskolorna
samt Slottsstadens samrealskola. Bland
skulpturer i det fria märkas A. Ebbes ”Solrosen”
(1911) i Kungsparken samt ”Arbetets ära” (1931)
på Möllevångstorg, Sven Anderssons byster av
Anders Caspar Holm (1916) och Gustaf
Rydberg (1934) i Kungsparken, Otto Strandmans
”Konstkritik” (1914), Anders Olssons
”Anna-Lisa” (s. å.) och C. Milles ”Människan och
Pe-gasus” (1950) i Slottsparken, den senares
”Skridskoåkande änglar” (1951) på Länsstyrelsens gård,
Ivar Johnssons ”Tidens genius” (1929) och Nils
Möllerbergs ”Galathea” (1938) i Pildammsparken,
Ivar Johnssons ”Skörd” (1948) i
Magistratsparken, Jonas Frödings ”Flora” (1936) vid
Länsstyrelsen och Anders Jönssons byst av Per
Henrik Ling vid Idrottsplatsen (1914). 1950
invigdes B. Marklunds flyktingmonument vid Sibbarp.
Framför stadsteatern uppställdes 1953 N.
Sjögrens skulptur ”Tragos”.
Näringsliv. Industri. Flera av stadens nuv.
större industrier, främst Kockums mekaniska
verkstad, grundades på 1830- och 1840-talen. M:s
stora textilindustri grundlädes emellertid först
vid tiden för M :s och Skånes första
järnvägsbygge, den 1856 invigda bandelen M.—Lund av
S. stambanan. Redan i mitten av 1860-talet, då
järnvägarna började nå övriga skånestäder, var
M. med sina 1,400 industriarbetare (dubbelt så
många som Landskrona) Skånes obestritt främsta
och landets 4:e industristad. Efter en kraftig
utveckling under 1870- och 1890-talen med
tillfällig tillbakagång under 1880-talet uppnådde M.
1900 sin alltsedan dess bibehållna ställning som
landets 3 :e industristad. — M. hade 1950 28,042
arbetare vid 539 industriella anläggningar. M :s
industri är mera mångsidig än storstädernas i
allmänhet, och antalet utpräglade storföretag är
icke stort, medan de medelstora företagen äro
mycket talrika. Mest betydande äro givetvis
metallindustrien och textilindustrien, men dessutom
äro icke blott de typiska storstadsindustrierna
grafisk industri med pappersindustri och
kemiskteknisk industri utan även livsmedelsindustrien,
lädervaruindustrien samt jord- och stenindustrien
starkt utvecklade, och ej ens trävaruindustrien
företag äro de främsta nu Kockums mekaniska
är helt obetydlig. — Av metallindustriens 200
verkstads ab. (grundat 1840, 4,000 arb.), ab.
Addo (1918, 600 arb.), Statens järnvägars
verkstäder (400 arb.), ab. Plåtmanufaktur (1898
i Lund, flyttat till M. 1909, 330 arb.),
ab. Kvarnmaskiner (1867, 250 arb.), ab. A. W.
Nilssons fabriker (1855, 150 arb.) och Guldvaru
ab. G. Dahlgren & co. (1845, 130 arb.) ävensom
de tre stora Limhamns-företagen ab. Ljungmans
verkstädei- (340 arb.), ab. Limhamns
aducerings-verk (275 arb.) och ab. Järnmontering (200 arb.)
och koncernen ab. E. Fleron—ab. Motorslip—ab.
Clioverken (150 arb.). Bland textilindustrierna
märkas främst Manufaktur ab. i Malmö (1855,
900 arb.), Malmö yllefabriks ab. (1866, 850 arb.),
Kürzels fabriker ab. (1896, 750 arb.), ab. Malmö
strumpfabrik (1926, 560 arb.), ab. Svenska
bind-garnsfabriken (1899, 400 arb.; jfr Limhamn), ab.
Malmö mekaniska tricotfabrik (1892, 350 arb.),
Madrass-fabriken Dux ab. (1926, 400 arb.), ab.
Sveriges förenade trikåfabrikers Malmö-fabrik
(1913, 300 arb.), ab. Moresco (1892, 250 arb.), ab.
Cewo-kappor (1936, 250 arb.), ab. Thure B.
Wi-berg (1933, 250 arb.), Fougstedts klädes- &
konfektions ab. (1857, 220 arb.), Masterhand ab.
(1924, 200 arb.) samt bland specialföretagen
band- och spetsfabriken Fabriks ab. Skandinavien
(1894, 200 arb.), korsettfabriken Spirella ab.
(1916, 155 arb.) samt ab. Malmö stråhattfabrik
(1874, no arb.). — Inom den grafiska industrien
(c:a 30 företag) märkas de fyra dagliga tidn:s
tre officiner (Skånska Dagbladets, Sydsvenska
Dagbladets och Tryckeri ab. Framtidens) med
vardera 250—100 arb., ab. Allhems tryckerier
(225 arb.), Förlagshuset Norden ab. (200 arb.)
och Hemmets Journal (130 arb.). — Bland
pap-persvaruindustriens 20 företag märkas främst
Skånska litografiska ab. (1881, 200 arb.) och
Beyronds ab. (1916, 130 arb.). — Den
kemisktekniska industrien räknar c:a 50 fabriker och
bland dessa, som vanl. sysselsätta lika stor
förvaltnings- som arbetarpersonal, märkas främst
ab. Malmö oljeslageri & Happachs såpfabrik
(1904, 130 arb.), ab. Tripasins konsttarmfabrik
(1937, 130 arb.) och ab. Ferrosans
läkemedels-fabrik (1919, no arb.). — Bland
livsmedelsindustriens c:a 80 fabriker märkas ab. Svenska
tobaksmonopolets cigarrfabrik (1914, 350 arb.),
chokladfabrikerna Mazetti ab. (1888, 300 arb.),
Ljungs choklad- & cacaofabrik ab. och ab. Carl
P. Påhlssons choklad- & konfektfabrik (1917,
no arb.), bröd- och småbrödsbageriet ab. A.
Påhlssons bageri (1878, 270 arb.), ab. Malmö
stora Valskvarn (1875, 130 arb.), ab. Malmö
förenade bryggerier (1912 på grundval av redan
1848 startade företag, no arb.) samt Margarin
ab. Zenith (1898, 100 arb.). —
Lädervaruindustrien omfattar 40 företag, bland vilka främst
märkas Malmö läder fabriks ab. (1897, 220 arb. i
garveriet och 400 i skofabriken), ab. Tretorns
gummifabrik (1899, 350 arb.), Malmö skofabriks
ab. (1893, 150 arb.), ab. Svenska skinnkläder
(1917, no arb.), ab. Skandinaviska etuifabriken
(1894, 100 arb.) samt ab. Jacsonhandskar (1867,
100 arb.). — Jord- och stenindustrien domineras
helt av Skånska cement-ab:s cementfabrik och
kalkbruk. — Av träindustriens 40 företag är ab.
Larsson & Nilssons möbel- och resår fabrik (1908,
120 arb.) det största, och inom kraft- och
belys-ningsindustrien märkas utöver de kommunala
verken betydande ångkraftverk, tillhörande
Sydsvenska kraft ab.
Kommunikationer. M. har goda
förbindelser såväl med svenska som med ett antal
större utländska hamnar, med Köpenhamn medelst
tågfärja (sedan 1895) och ångbåtar flera gånger
dagl. M. har utmärkta järnvägsförbindelser och
är en knutpunkt för den internationella trafiken
mellan Sverige å ena sidan samt Danmark och
kontinenten å den andra. Sin första järnväg
fick M., när bandelen M.—Lund av S.
stambanan öppnades 1856. Sedan har M. fått ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
