Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmö - Näringliv - Administration, myndigheter m. m. - Kyrklig indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Malmö
440
7 järnvägar: Malmö—Ystad 1874, förstatligad
1941, Malmö—Trelleborg över Vellinge 1886,
förstatligad 1943, Västkustbanan 1886, förstatligad
1896, Malmö—Limhamn 1889,
Malmö—Simrishamn 1893, förstatligad 1943, Malmö—Genarp
1894, nedlagd 1948, och Malmö—Trelleborg över
Arrie 1898, förstatligad 1909. Flertalet järnvägar
anslutna till Centralstationen; Malmö—Vellinge—
Trelleborg, Malmö—Ystad och
Malmö—Limhamn ha dock sin ändpunkt vid Malmö västra
station. Efter ombyggnaden 1922—24 är
Centralstationen en av de största och modernaste i
Sverige. Malmö—Bulltofta flygplats har reguljära
förbindelser med Stockholm, Köpenhamn,
Mellan- och Västeuropa.
Hamnar och sjöfart. Före 1775—78
års hamnutbyggnad måste alla varor överföras
från fartygen medelst roddbåtar el. vagnar med
höga hjul till en enkel pålbrygga ung. vid nuv.
Suellshamnen (se kartan vid sp. 432). Redan den
första, ganska primitiva hamnutbyggnaden blev
ett effektivt medel för utnyttjandet av M :s
gynnsamma handels- och trafikläge, och den fortsatta
utvecklingen gick snabbt. 1806 var vattendjupet i
hamnen 2,1 m, 1844 c:a 4,3 m. 1903 invigdes den
7,25 m djupa Nyhamnen, och 1922 öppnades
Frihamnen med 9,25 m vattendjup. Sedan 1915 har
utbyggandet av den stora Industrihamnen i ö.
med 7,25 m vattendjup pågått; den första delen
fullbordades 1922, och f. n. pågå mycket stora
utbyggnader, som avse att nå fram ända till
Se-geåns mynning. Sedan 1930-talet utbygges
dessutom den betydande Oljehamnen (med 9,25 m
vattendjup) längst i n. v. (första utbyggnaden
färdig 1935) utanför det likaledes genom
utfyllnader nu starkt utökade kockumska varvs- och
verkstadsområdet. Den sammanlagda kaj längden
i M. hamn är nu över 10,000 m, varav 1,470 med
ett vattendjup på 9,25 och 4,530 med ett sådant
på 7,25. M. hamn har 3 torrdockor, L :a
torrdockan (1857), St. torrdockan (1912, 160 m lång)
och Nya torrdockan (1948, 190 m lång). Utöver
den av staden ägda hamnen finnes i M. ytterligare
en betydande hamn, den privata, av Limhamns
hamn-ab. (Skånska cement-ab.) ägda hamnen i
Limhamn. — Antalet ankomna och avgångna
nettoton utgjorde 1951 i M. stads hamn 8,399,417,
därav frihamnen 1,656,184 ton. — Varutrafiken
i M. hamn har under de senaste 90—100 åren ung.
15-dublats, från c:a 120,000 ton 1860 till 633,000
ton 1900 och 2,44 mill. ton 1951. M. hamn är,
numera även värdemässigt, en mycket utpräglad
importhamn. 1951 uppgingo de lossade varorna
till 1,940,475 ton, medan de lastade varorna blott
uppgingo till 495,582 ton. De viktigaste lossade
varorna äro stenkol och koks, oljor och bensin,
metaller, spannmål och kraftfoder, asfalt o. leror,
kem.-tekniska varor, kolonialvaror,
gödningsämnen och spånadsämnen, medan de viktigaste
lastade varorna äro oljor och bensin, spannmål och
fodervaror, socker och kolonialvaror samt asfalt
och cementvaror. — M:s bristande naturliga
hamnförutsättningar torde fortfarande ha sin
andel i att M. som rederistad intar en ganska
blygsam plats långt efter Hälsingborg och Trelleborg.
Administration, myndigheter m. m. M
a-gistraten består av 1 borgmästare, 10
rådmän och 1 magistratssekr. samt biträdes av 1
exekutionsnotarie, 1 aktuarie och 1 polisnotarie.
Rådhusrätten, som utgöres av
borgmästaren och rådmännen samt 12 assessorer, är
fördelad på 4 avd. Under poliskammaren
sortera kriminalpolisavd., centralpolisavd.,
di-striktspolisen och statspolisen för länet.
Stadsfullmäktige består av 54 i 3 valkretsar på
4 år valda led. Drätselkammaren (på 3
avd.) består av 17 led., och till densamma äro
knutna en mängd styrelser för de särskilda
verken och inrättningarna. M. är indelat i 18
stadsdelar: Gamla staden, Ö. förstaden,
Mellersta förstaden, Rörsjöstaden, S. Förstaden,
Södervärn, Möllevången, Pildammsstaden, S
lottsstaden, V. förstaden, Ö. och V. hamnområdena,
Sofielund, Rosengård, Bulltofta, Limhamn,
Hu-sie och Fosie. — I kyrkligt avseende indelas M.
i 10 territoriella församlingar, alla
tillhörande Oxie kontrakt, Lunds stift. Förs, utgöra
sedan 1925 för vården av sina ekonomiska
angelägenheter en kyrklig samfällighet men äro i
övrigt oberoende av varandra. Beslutanderätten
rörande samfällighetens angelägenheter utövas
av samfällighetens kyrkofullmäktige.
Kyrkofullmäktiges förberedande och
verkställande organ är samfällda kyrkorådet, som
utgöres av representanter från territorialförs :s
kyrkoråd. De icke territoriella Slotts-,
Hospitals-och Garnisonsförs. upphörde resp. 1889, 1910 och
1927. Den katolska förs, har egen kyrka sedan
1872, den mosaiska synagoga sedan 1903 och den
tysk-evangeliska egen kyrka sedan 1931. Vid val
till F. K. väljer M. tills, m. länet i övrigt, men
vid val till A. K. bildar det tills, m.
Hälsingborg, Landskrona och Lund en särskild
valkrets. — M. är säte för Hovrätten över Skåne
och Blekinge och för länsstyrelsen i Malmöhus
län samt förläggningsort för Skånska
luftvärnskåren (Lv4).
Kyrklig indelning. Fram till 1949 var egentliga
M. indelat i 4 (före 1883 i 2 och före 1904 i 3)
territoriella församlingar, vartill kommo de 4
inkorporerade församlingarna, V. Skrävlinge
1911, Limhamn 1915, Fosie 1931 och Husie 1935.
Sedan folkökningen, särsk. i ytterområdena, gjort
vissa församlingar orimligt stora, skedde 1949 en
genomgripande nyindelning, varvid 1 församling
(Caroli) försvann och 3 nya (Slottsstadens,
Kir-sebergs och Möllevångens) bildades, så att M.
nu omfattar 10 församlingar. S : t P e t r i förs.
(19,818 inv. 1952) omfattar nu Gamla staden,
huvuddelen av hamnområdena och delar av
Slotts-staden och S. förstaden, Slottsstadens
förs. (20,821 inv.) huvuddelen av Slottsstaden och
V. förstaden, Kirsebergs förs. (19,762 inv.)
Bulltofta och större delen av ö. förstaden, S : t
Pauli förs. (27,114 inv.) Rörsjöstaden, större
delen av Mellersta förstaden och delar av S. och
ö. förstaden, S:t Johannes förs. (21,229
inv.) Pildammsstaden med delar av S. förstaden,
V. Skrävlinge förs. (32,543 inv.)
Sofielund, Rosengård och mindre delar av Södervärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
