- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
459-460

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malå och Norsjö tingslag - Malå revir - Malåträsk - Malör - Malören - Malörtsläktet - Malösundsleden - Mamelucker - Mamertiner - Mamertinska fängelset - Mamey - Mamiani della Rovere, Terenzio - Mamill - Mamillaria - Mamillarlinje - Mamluker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

459

Malå revir—Mamluker

460

sjö och Malå tingslag) i Västerbottens
län omfattar Malå sn i Lappland och Norsjö sn
i Västerbotten; 3,384,80 km2; 12,612 inv. (1953).
M. tillhör Västerbottens n. domsaga (tingsställe
Norsjö) och Norsjö fögderi samt är delat på
Lappmarkens andra (Malå) och Västerbottens n.
(Norsjö) kontrakt i Luleå stift.

Malå revir, adress Malåträsk, tillhör
Skellefteå distrikt och omfattar Malå samt delar av
Sorsele sn inom Västerbottens läns lappmark.

Malåträsk, municipalsamhälle 1941—52 i Malå
kommun i Lappland, 63 km n. om Lycksele stad;
19,12 km2, 894 inv. (1952). M. omfattade främst
Malå kyrkby och ligger vid en sjöliknande
utvidgning av Malån (305 m ö. h.).
Provinsialläkare.

Malör (fr. malheur), förtretlighet, missöde.

Malören, ett kalt skär ytterst i havsbandet, 30
km s. s. ö. om Kalixälvs mynning;
lotsuppass-ning och fyrplats.

Malörtsläktet, Artemisia, hör till de
korgblommiga växterna. De äro örter el. halvbuskar
(sällan buskar) med vanl. djupt parflikiga el. delade
blad och små,
oftast lutande korgar
i klaselika
ställningar i toppen av
stj älk och grenar.
I kanten av
korgen sitta ofta små
rörformiga
honblommor. I
Sverige finnas 6 arter
vilda. Allmännast
äro gråbo (se
d. o.), A. vidgaris,
och malört, A.
absinthium. Den
senare är en
upprätt, bortåt
meterhög, flerårig ört
med täml.
bredflikiga, på båda
sidor gråludna
blad, halvklotfor-

miga korgar och ljusgula blommor; den växer
i s. och mellersta Sverige. — Medicinalväxt är A.
cina (i Turkestan), vars torkade och pulveriserade
blomkorgar brukas mot mask (”maskfrö”).

I trädgårdstäppor och vid gårdar odlades förr
allmänt och anträffas ännu å b r o d d, A.
abro-tanum, en citronluktande halvbuske med
finflikiga blad; den brukades i allmogekvinnornas
”kyrkkvastar”. Föga använd som krydda i
Sverige är dragon (fr. estragon) av A.
dracun-culus, en meterhög, flerårig ört med hela och
smala, glatta blad och skarp, stickande smak.
Nyttjas mest för att ge smak åt ättika,
”dragonättika”. Malört brukas vid framställning av
ab-sint och vermut och inom medicinen, vanl. som
malörtsextrakt, Extractum absinthii, samt
som malörtsdroppar el. beska
droppar, Tinctura absinthii composita.

Malösundsleden, del av n. segelleden till
Uddevalla, mellan Orust och Malön (M a 1 ö

strömmar), färdigställd 1936—43 och
trafi-kabel för fartyg med intill 8,3 m djupgående.

Mamelu’cker, se Mamluker.

Mamertmer (lat. mamertini), ”Mamers’ (d.
v. s. Mars’) män”, d. v. s. lejda krigarskaror.
En trupp m. hos Agathokles, Syrakusas tyrann,
besatte efter hans död (289 f. Kr.) staden
Mes-sana och grundade en rövarstat på Sicilien, vars
politik spelade en roll vid 1 :a puniska krigets
utbrott.

Mamertinska fängelset (lat. Ca’rcer
mamer-tinus), medeltidens namn på det äldsta fängelset
i forntidens Rom, beläget på Capitoliums
sluttning mot Forum och över en urgammal brunn
(Tullianum). I den nedre fängelsehålan
förvarades och avlivades bl. a. Jugurtha, Catilinas
med-brottslingar och Vercingetorix. En legend låter
Petrus ha suttit fången här, och fängelset
invigdes därför på 1400-talet till kyrka (San Pietro
in carcere). Ovanpå denna byggde snickarna
(fa-Legnami) sin skråkyrka, San Giuseppe de’
fa-legnami.

Mamey, bot., se Mammea.

Mamia’ni de’lla Rovere [rå’vere],
Teren-z i o, greve, italiensk politiker, diktare och filosof
(1799—1885). Han deltog i 1831 års revolutionära
rörelser, fängslades och förvisades från
Kyrkostaten, bosatte sig i Paris samt skrev där
filosofiska arbeten och dikter. Återkommen till Rom
1846, var M. maj—juli 1848 inrikesminister och
konseljpresident. Som sardinsk deputerad (från
1856) understödde han Cavours politik, var 1860
—61 sardinsk undervisningsminister samt 1865
—67 sändebud i Bern. Sedermera blev han
italiensk senator. — I sina tidigare filosofiska
arbeten är M. påverkad av den skotska
common-sensefilosofien men anslöt sig efter 1850 till
Rosminis och Giobertis
idealism, vilken han söker
förena med den
platon-ska idéläran. M. uppsatte
1870 och redigerade till
sin död tidskr. Filosofia
delle Scuole Italiane.

Mami’ll, bröstvårta.

Mamilläria, bot., se

Kaktusväxter.

Mamillärlinje, anat.,
den lodräta linje, som
tänkes dragen på
kroppens främre yta genom
bröstvårtan (mamillen).

Mamluker, fordom
genom krig erhållna
vita slavar, mest av
turkisk el. kaukasisk börd,
tjänstgjorde vid persiska
och egyptiska härskares
hov som livvakt. M.
voro från 1250 herrar i
Egypten, även under det
turkiska väldet efter
1517. Deras makt bröts
1811. — M. el.
mame-1 u c k e r kallades vid

Flicka med mamluker.

Gråbo (t. v.) och malört.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free