Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Man, Isle of - Man, Henrik de - Mana - Manado - Manager - Managua - Manama - Manáos - Manasarowar - Manasse - Manasses bön - Manatus - Manavadharmaśastra - Manbarhet - Manbyggnad - Manceniljträd - Mancha, La - Manche, La - Manche (departement) - Manchester (England)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Man—Manchester
464
parlament, som består av ett Legislative Council,
vari kronans representant, the
Lieutenant-Gower-nor, har säte, och ett folkvalt House of Keys
på 24 medl. För att engelska parlamentets beslut
skola vara giltiga på M., fordras, att de
uttryckligen ange detta.
Man [ma’n], Hendrik de, belgisk sociolog
och politiker (f. 1885). M. gjorde sig före i:a
världskriget bemärkt som ledare för den
socialdemokratiska ungdomsrörelsen i Belgien. Han blev
1933 e. o. prof, i socialpsykologi vid univ. i
Bryssel. M. väckte stort uppseende med sitt arbete
”Zur Psychologie des Sozialismus” (1926; sv.
övers. 1928), där han kritiserade marxismen. I
”Die sozialistische Idee” (1933; sv. övers, s. å.),
också ett kritiskt arbete, framträdde dock åter
hans frändskap med marxismen. M. var 1935—36
arbetsminister i van Zeelands regering och juni
1936—mars 1938 finansminister i olika
koalitions-ministärer. Han blev 1939 socialistpartiets v. ordf,
och var sept.—dec. s. å. minister utan portfölj.
M. stödde 1940 kung Leopolds beslut att
kapitulera. I aug. s. å. förklarade han sig anse
socialiströrelsens uppgift avslutad, och i en 1941
utg. bok, ”Après coup”, tog han positivt
ställning till nazismen. Han var 1941—44 red. för
den av tyskarna kontrollerade tidn. Le
Travail-leur och flydde vid Belgiens befrielse sistn. år
ur landet. M. har därefter vistats i Schweiz. Han
dömdes 1947 av en belgisk militärdomstol in
ab-sentia till 20 års straffarbete för förräderi.
Mana, ett efter R. H. Codrington inom
religionsvetenskapen upptaget ord (av melanesiskt
ursprung) för betecknande av det primitiva
maktbegreppet. Allt, som väcker förvåning,
förskräckelse el. dyl., som skiljer sig från det vanliga, är
m.: en person, t. ex. en trollkarl, med ovanlig
begåvning, ett djur med ovanlig styrka, vissa
vattendrag, en konstigt formad klippa, ett
ovanligt buller.
Mana’do, dets. som Menado.
Manager [mä’nid^a], eng., ledare, direktör,
impressario.
Managua [mana’gcoa], huvudstad i
Nicaragua, på s. stranden av Managuasjön och vid The
Pacific-järnvägen. C:a 107,000 inv. Säte för den
rom.-kat. ärkebiskopen och univ. Flygstation.
Mana’ma, stad på Bahreinöarna.
Manåos [mana’oj], huvudstad i brasil. staten
Amazonas, vid Rio Negro, 16 km ovanför dess
mynning i Amasonfloden; c:a 125,000 inv.
Medelpunkt för statens handel och stapelplats för
dess varor; säte för stora gummi- och
kakao-exportfirmor. Den moderna hamnen besökes även
av oceangående fartyg.
Mänasarowar, sjö i s. v. Tibet, 4,602 m ö. h.,
nära Brahmaputras källor; 558 km2, 82 m djup.
M. spelar en betydande roll i hinduernas mytologi
och diktning och besökes av en mängd pilgrimer,
både hinduer och lamaister. Många kloster längs
stränderna.
Mana’sse. 1) M., Josefs äldste son (1 Mos.
41:51), tänkt såsom ättefader för den äldre
Josef-stammen, som överflyglades av den yngre
stam
men Efraim. Den hade område både ö. och v.
om Jordan. — 2) M., son till konung Hiskia,
reg. över Juda omkr. 650 f. Kr. Han offrade
sin son åt Molok och utgöt mycket oskyldigt blod.
Manasses bön. Enligt 2 Krön. 33:12 ff. skall
konung Manasse i Juda rike ha blivit bortförd
till Babel men där ångrat sina synder och bett
om förlåtelse, varpå Gud skall ha låtit honom
komma åter hem till Jerusalem. Den grekiska
bibeln upptar en bön, som lägges i Manasses mun.
I svenska bibelöversättningen tillhör den G. T:s
apokryfiska böcker.
Manätus, zool., se Lamantinsläktet.
Mänavadharmasästra (”Mänavaskolans
lagbok”), indisk handbok i sedvanerätt, ofta kallad
Manus lagbok (Manusmriti), emedan den
enl. traditionen härstammar från Manu, den
indiske Adam. I sin nuv. form är den knappast
äldre än vår tideräkning men grundar sig på en
äldre s. k. Dharmasästra. Utg. bl. a. av J. Jolly
(1884) och övers, av J. G. Bühler (”Sacred books
of the East”, bd XXV, 1886).
Manbarhet, könsmognad (se d. o.).
Manbyggnad, boningshuset på lantegendom,
huvudbyggnad, corps-de-logi.
Manceni’ljträd, se Hippomane manciella.
Mancha [ma’nt/a], La M. (av arab. Mctanxa,
utan vatten), s. ö. delen av Nya Kastiliens
högslätt, Spanien, omfattande ö. delen av prov.
Ciu-dad Real, n. v. Albacete och s. v. Cuenca; c:a
30,000 km2. M. är torrt, trädlöst och huvudsaki.
bevuxet med ris och dvärgbuskar, här och där
omväxlande med espartostäpp. Den viktigaste
kulturväxten är korn, men även mycket vin odlas.
Manche [mäj], L a M. ("ärmen”), franska
namnet på Engelska kanalen.
Manche [må/], dep. i Frankrike, vid
Engelska kanalen, omfattande v. Normandie med
halvön Cotentin; 6,412 km2: 435,400 inv. M. har
högtstående jordbruk och boskapsskötsel samt fiske;
stora handelsträdgårdar. Talrika badorter.
Huvudstad är Saint-Lö.
Manchester [mä’nt/ista], stad (county borough)
i Lancashire, den med avseende på storleken 4:e
av Englands städer; 704,500 inv. (1950); tills, m.
Salford i v., skilt från M. blott genom floden
Irwell men med egen styrelse, 882,600 inv. M.
ligger vid foten av Penninska bergen, på en
slätt, som norrut övergår i en småkuperad
terräng. Redan på romarnas tid fanns här en liten
plats vid namn Mancu’nium. På 1300-talet
importerades hit ull från Irland och tillverkades och
såldes ylle. På 1500- och 1600-talen erhöll
textil-tillv. ett starkt uppsving genom invandringen av
vävare från Nederländerna. 1641 infördes f. f. g.
bomull. 1770 hade den nästan helt undanträngt
yllefabrikationen, och M. försåg nu nästan hela
Europa och stora delar av Amerika med
bomullstyg. Arkwrights vattendrivna spinnmaskin
omskapade fabrikationen av bomullstråd och -garn
till en mekanisk storindustri. 1801 var M:s
folkmängd blott 75,300, 1901 544,000. Hela s. ö.
Lancashire och delar av Cheshire bilda en
sammanhängande stadsbygd med M. som kärna.
Omfattande skador vållades av tyskarnas flyganfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
