- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
467-468

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manchesterskolan - Manchestertyg, manchester - Manchuer - Manchukuo - Manchuli, Lupin - Manchuriet, Mandschuriet - Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

467

Manchesterskolan—Manchuriet

468

Durrafält i Manchuriet.

Manchesterskolan har inom nationalekonomien
och politiken blivit en sammanfattande benämning
på riktningar, som hävda, att näringslivet bör i
största utsträckning befrias från statsingripanden.
Namnet uppkom därigenom, att frihandelns
principer med särskild styrka hävdades av den 1820
grundade handelskammaren i Manchester. M:s
ledande representanter voro R. Cobden och J.
Bright. Deras verksamhet, från början riktad
mot tullar, vidgades snart till att omfatta kamp
även mot andra statsingripanden, och
benämningen m. kom att beteckna laissez faire-systemets
anhängare. Politiskt sammanföll m:s uppfattning
med liberalismens grundåskådning, och en
liberalism, som framträder i renodlad form, brukar
benämnas manchesterliberalism.

Manchestertyg, manchester, stark och
billig räfflad bomullssammet för sportdräkter,
barn- och arbetskläder.

Manchuer [-t/o-], de från tungusiska grenen
av altaiska folk härstammande grundläggarna av
Kinas sista kej sardynasti, Tsingdynastien.

Manchukuo [-t/okoå], se Manchuriet.

Manchuli [-tjoli], Lupin, stad i n. v.
Manchuriet, vid floden Argun och sibiriska gränsen;
c:a 20,000 inv. övergångsstation mellan Sibiriska
och östkinesiska banan.

Manchuriet, Mandschuriet, den del av
Kina, som ligger n. och ö. om prov. Jehol och
som 1931—45 var japanskt protektorat under
namnet Manchukuo (se karta vid Japan);
1,110,700 km2, 41 mill. inv. (1940). M:s inre
ut-göres av ett lågland, som i ö. och v. begränsas
av bergskedjor, vilka konvergera i s. och här
tränga ihop slätten. I s. avvattnas slätten av
Liao-ho och Hun-ho, medan den breda, n. delen
awattnas av Sungari, biflod till Amur, och dess
bifloder. Till skillnad från det nordkinesiska
låglandet är den manchuriska slätten icke ett flackt,
alluvialt område utan en svagt vågig slätt,

i stor utsträckning täckt av
vulkanisk tuff. I v.
begränsas slätten av en
kraftig förkastningsbrant,
som utgör den
centralasiatiska högplatåns
brottlinje. Den kallas Stora
Ching-an (se Chingan). —
Klimatet är ett tempererat
fastlandsklimat med långa,
stränga vintrar och korta,
varma somrar. Harbin
(Pin-kiang) har en jan.-temp. av
—i8°7 och en julitemp. av
22% Mukden (Shenyang)
—13% resp. 24^4. Våren
inträffar 1 mån. senare i M.
än i de delar av Europa, som
ligga på samma breddgrader.
Vintern i Port Arthur på
38^5 n. br. är lika kall som
i Helsingfors på 6o° n. br.
Klimatet i M. påverkas av de
östasiatiska monsunskiftena,
och större delen av
nederbörden faller under de 3—4 sommarmån. Totala
ne-derbördsmängden på slätten är 500—600 mm. Den
naturliga vegetationen där är grässtäppen.
I de östmanchuriska bergen, liksom i Stora
Chingan, finnas skogar med trädslag av
europeisk typ, ss. ek, ask, kastanj, poppel, ädel gran,
gran, tall och björk. Sedan sekelskiftet har
befolkningen växt från c:a 18 mill. till 41 mill.
(1940). Denna kraftiga ökning är en följd av
stor immigration från Kina och delvis även från
Korea. De manchuriska städerna präglas helt och
hållet av immigranterna, antingen dessa äro
kineser el. japaner, el. (som i Harbin) ryssar.

Jordbruket är huvudnäring, men endast
c:a V4 av arealen är uppodlad. De viktigaste
jordbruksprodukterna äro sojabönor, durra, hirs,
majs och vete. I s. M. inriktas odlingen
huvudsaki. på majs och durra, i n. på hirs och vete.
Till de viktigaste mineralfyndigheterna
höra kolgruvorna vid Fu-shun samt
järnmalmsfälten vid Anshan och de nära gränsen till Korea
belägna. Olja utvinnes ur oljeskiffer. Den
japanska ockupationen befrämjade industrien.
Störst betydelse ha olje-, kvarn- och
tobaksin-dustrierna. Vid Anshan och Fu-shun finns
stålindustri. M. har ett väl utvecklat j
ärnvägs-n ä t. Till huvudlinj erna höra s. delen av den
transsibiriska järnvägen, samt den
östmanchuriska järnvägen, genom vilken Mukden har
förbindelse med såväl Peking som Korea. M :s
export består huvudsaki. av sojabönor,
foderkakor och kol samt går över hamnarna Dairen och
Ying-kou. — Administrativt är M. sedan
1950 indelat i prov. Liaotung, Liaosi, Kirin,
Hei-lung-kiang och Sung-kiang, vilka tills, m.
Jehol styres som en integrerande del av Kinas
folkrepublik.

Historia. M. har varit urhemmet för en rad
tungusiska stammar, som spelat en stor roll i
Östasiens historia. Redan i förkristen tid oroades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free