Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marées, Hans von - Mareflundra - Marèges - Mareld - Mare liberum - Maremmerna - Marengo - Mare nostrum - Marenzio, Luca - Mareograf - Mareotissjön, Marjut - Maret, Hugues Bernard - Marethlinjen - Marett, Robert - Marey, Jules - Margareta (helgon) - Margareta (Märta, drottning av Sverige) - Margareta Valdemarsdotter (dansk-svensk-norsk drottning) - Margareta Leijonhufvud (drottning av Sverige) - Margareta (Fredkulla, svensk prinsessa) - Margareta (svensk prinsessa, d. 1209) - Margareta (Margaret, svensk kronprinsessa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Mareflundra—Margareta
536
vudsak. M. mötte intet förstående. Han gjorde
massor av studier till verk, som han ej utförde.
Först långt efter sin död blev han tillbörligt
uppskattad. — Litt.: Monogr. av J. Meier-Græfe
(3 bd, 1909—10).
Mareflundra, zool., se Flundrefiskar, sp. 656.
Marèges [marä’$], franskt vattenkraftverk i
floden Dordogne, färdigbyggt 1935.
Vattenmagasinet har en effektiv volym av 35 mill. m3 och
spärras med en 90 m hög valvdamm.
Mareld (av fsv. mar, hav), havets fosforescens
el. lysande, är ett fosforescerande ljus, som visar
sig om natten i havsvattnet. M. åstadkommes av
oerhörda mängder av vissa självlysande
planktonorganismer, huvudsaki. flagellater (urdjur),
men även ibland av större, självlysande djur, ss.
maneter, vilka vid mörkrets inbrott närma sig
vattenytan, där en yttre retning framkallar eller
höjer ljuseffekten. Fenomenet framträder
praktfullast i de tropiska haven. Vid Sveriges västkust
härleder sig havets fosforescens oftast från den
1 mm stora, klotrunda Noctiluca miliaris.
Ma’re liberum, se Mare clausum.
Mare’mmerna, it. Maremma, sumpmarker på
Italiens västkust, huvudsaki. i Toscana, mellan
Cecinas och Mignones flodmynningar. M. ha
uppstått genom att kustdyner bildats och
uppdämt floderna, så att dessas vatten steg upp på
omgivande slättmarker. M. ha en längd av 160
km och en bredd av 10—30 km. De ha länge
varit illa beryktade malariahärdar, men under de
senaste decennierna har man genom utfyllningar
och dränering gjort stora arealer odlingsbara.
Marengo [marä’i)gå], by i it. prov.
Alessan-dria (Piemonte), 5 km s. ö. om Alessandria. Där
besegrade fransmännen under general Bonaparte
österrikarna under Melas 14 juni 1800.
Ma’re no’strum, lat., vårt hav, en hos romerska
förf., t. ex. Sallustius, förekommande
benämning på Medelhavet, vilken i italiensk form (it.
mare nostro) återupplivades av fascismen och
gjordes till slagord.
Marenzio [marä’ntsiå], L u c a, italiensk
tonsättare (1560—99). Han verkade huvudsaki. i
Rom (en tid i Polen hos konung Sigismund III).
M. ansågs som madrigalstilens främste
representant, och hans tonsats utmärkes av harmonisk
djärvhet och tonmålande drag.
Mareogräf, registrerande pegel.
Mareötissjön, M a r j u t, lagun i Nildeltat (2,5
m u. h.). Under forntiden segelbar och genom
kanaler förbunden med Nilen, var M. under
1700-talet nästan igenslammad. 1801 genombröto
engelsmännen vid belägringen av Alexandria sjöns
fördämning, varigenom omkr. 250 km2 land
översvämmades.
Maret [marä’], Hugues Bernard,
hertig av B a s s a n o, fransk ämbetsman (1763—
1839). Han blev 1792 republikens sändebud i
England, 1793 i Neapel, efter brumairekuppen
konsulernas generalsekr. och 1804 statssekr. 1809
blev M. hertig av Bassano och 1811
utrikesminister. Han gjorde sig särskilt känd som Napoleons
propagandachef inom pressen. Under de ”hundra
dagarna” var han inrikesminister. Efter
restau
rationen 1815 vistades M. i landsflykt till 1820.
Han blev 1831 pär av Frankrike. — Litt.: A. A.
Ernouf, ”M., duc de Bassano” (2:a uppl. 1884).
Mare’thlinjen, befästningslinje i s. Tunisien,
anlagd under 1930-talet av fransmännen. Efter
reträtten från el-Alamein (se d. o.) hade den
tysk-italienska pansararmén besatt M. men tvangs
i mars 1943 utrymma ställningen efter ett anfall
av de allierade under Montgomery.
Marett [mä’rit], Robert Ranulph, engelsk
folklorist och religionshistoriker (1866—1943).
från 1928 rektor för Exeter College, Oxford,
framstående representant för den engelska s. k.
antropologiska skolan inom religionsforskningen.
M. var den förste, som 1899 i ett föredrag ställde
de av R. H. Codrington beskrivna
wana-föreställ-ningarna i medelpunkten för all primitiv religion.
Bland hans skrifter märkas ”The threshold of
religion” (1909, 2:a uppl. 1914), ”Sacraments of
simple folks” (1933) ; självbiogr.: ”A Jerseyman
at Oxford” (1941).
Marey [marä’], Étienne J u 1 e s, fransk
fysiolog (1830—1904), ledare av det efter honom
sedermera uppkallade Institut Marey,
Bou-logne-sur-Seine, nära Paris. M :s viktigaste insats
består i utvecklingen av metoderna för den
mekaniska registreringen av fysiologiska
rörelseförlopp. Han konstruerade sfygmografen,
kardio-grafen och Mareys kapsel. M. kan även
betraktas som en av kinematografiens föregångare; han
var näml, en av de första, som på fotografisk
väg registrerade djurens rörelser.
Margareta, helgon, enl. legenden från Antiokia
i Pisidien, martyr under den diocletianska
förföljelsen. Sedan 700-talet äras hon i
Västerlandet, särskilt i Italien och Frankrike, som helgon.
Hennes dag är 20 juli.
Margareta, furstinnor.
Sverige. 1) Margareta (Märta),
drottning (d. 1341), dotter till Erik Klipping av
Danmark, 1298 g. m. konung Birger av Sverige, födde
honom sonen Magnus, delade sin makes öden,
tillfångatogs vid Håtuna 1306 och måste 1318 el.
1319 fly till Danmark, där hon avled.
2) Margareta Valdemarsdotter,
dansk-svensk-norsk drottning (1353—1412), se
nedan Danmark 3).
3) Margareta Leijonhufvud, Gustav
I :s andra gemål (1516—51), dotter till riksrådet
Erik Abrahamsson (Leijonhufvud). Förmäld med
konung Gustav 1536, blev hon moder till tio barn,
av vilka åtta nådde mogen ålder. Samtiden
prisade enstämmigt hennes ädla och milda karaktär.
Hon begrovs i Uppsala domkyrka.
4) Margareta (M argareta F r e d k u
1-1a), prinsessa (d. efter 1135?), se nedan
Danmark 1).
5) Margareta, prinsessa (d. 1209), se
nedan Norge 2).
6) Margareta (M a r g a r e t Victoria
Augusta Charlotte Norah), kronprinsessa (1882
—1920), dotter till Arthur, hertig av Connaught,
och prinsessan Luise Margarethe av Preussen,
förmäld 15/e 1905 med Gustav Adolf, sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
