Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margareta (Margaret, svensk kronprinsessa) - Margareta (svensk prinsessa, f. 1899) - Margaretha (svensk prinsessa, f. 1934) - Margareta Fredkulla (drottning av Danmark) - Margareta Sambiria (Spränghäst, drottning av Danmark) - Margareta (dansk, svensk och norsk drottning) - Margareta (Märta, dansk prinsessa) - Margareta (dansk prinsessa) - Margaretha (dansk prinsessa, f. 1899) - Margareta (dansk prinsessa, f. 1940) - Margareta av Anjou (drottning av England)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Margareta
538
svensk kronprins, med
vilken hon hade
sönerna Gustav Adolf,
Sigvard, Bertil och Carl
Johan samt dottern
Ingrid. M. utgav
”Vår trädgård på
So-fiero” (1915) och
”Från blomstergården”
(1917). Hon var även
konstnärligt
intresserad och själv
verksam som målarinna.
— Litt.: ”M. Sveriges
kronprinsessa”, utg.
av Lotten Dahlgren och Julia Svedelius
(1921).
7) Margareta, prinsessa (f. 1899 2oIg), se
nedan Danmark 6).
8) Margaretha Desirée Victoria,
prinsessa (f. 1934 31/io), äldsta barn till prins Gustav
Adolf och prinsessan Sibylla.
Danmark. 1) Margareta (da. Margrethe)
F redkulla, drottning (d. efter 1135?), dotter
till Inge d. ä. av Sverige, omkr. 1100 g. m.
Norges konung Magnus Barfot och efter dennes död
1103 med konung Nils av Danmark. Honom födde
hon sönerna Inge (död ung) och Magnus
Nilsson. De danska medeltidshistorikerna prisa
henne och omtala, att hon sökt stämma sin son
Magnus mildare mot Knut Lavard, under det att
Hel-mold berättar motsatsen och låter M. hetsa
Magnus mot Knut.
2) Margareta Sambiria, kallad M.
Spränghäst, drottning (d. 1282). Hon var
dotter till hertig Sambor av Pommern, äktade
1248 kung Kristofer I, blev efter hans död 1259
förmyndare för sin omyndige son Erik Klipping.
Under inbördesstriderna visade hon kraft och
klokhet; efter nederlaget på Lohede 1261 satt hon
en tid fången i Hamburg men återupprättade
kungamakten med hjälp av hertig Albrekt av
Braunschweig.
3) Margareta, dansk, svensk och norsk
drottning (1353—1412), dotter till konung
Valdemar Atterdag av Danmark och Helvig av
Sönder-j ylland. Vid 6 års ålder trolovades hon med
konung Håkan Magnusson av Norge och ingick
äktenskap med honom 1363. 1370 födde M. sonen
Olof Håkansson. Då Valdemar Atterdag dog
1375, sökte M. göra sina ärftliga krav på
Danmark gällande men övergick snart till att med
konstitutionella eftergifter trygga sonen Olofs
val i riket. Med Olofs hyllning i Danmark 1376
hade hon vunnit en första framgång över sin
familjs rivaler om Nordens konungariken, den
mecklenburgska dynastien. 1380 dog Håkan
Magnusson, varefter M. regerade även detta rike åt
sin son. 1385 vann hon tillbaka de skånska
slotten från hansestäderna. Äret därpå gav hon för
att undvika strid Sönderj ylland som ärftligt län
till greve Gerhard av Holstein. Danmarks
förhållande till två tyska grannmakter var därmed
reglerat. Mecklenburgarnas huvudman, konung
Albrekt av Sverige, återstod som fiende. 1386
höjde Olof folkungarnas ärftliga krav på
Sverige, men han dog redan följ. år. M. lyckades
trots sonens död hävda sin position. Hon valdes
till riksföreståndare i Danmark, adopterade sin
unge systerdotterson, Erik av Pommern, och fick
honom 1388 hyllad som norsk tronarvinge. S. å.
trädde M. i förbindelse med den svenska
aristokratien, som genom en tvist om arvet efter
drot-sen Bo Jonsson kommit i strid med kung Albrekt.
Genom den s. k. Dalaborgsöverenskommelsen
tillskansade sig M. lejonparten av Bo Jonssons län
mot att garantera dennes testamentarier några
slott och landområden. M. hyllades av
aristokratien som Sveriges fullmäktiga fru och husbonde
och måste i gengäld garantera landslagen och
landets friheter. Följ, år besegrade hon Albrekt,
som togs till fånga. M. var nu herre i Nordens
tre riken, ehuru kampen mot Albrekts anhängare,
vitalianerna, fortsatte under 1390-talet. Formellt
avslutades den med fördraget på Lindholmen
1395. Gotland inlöste M. först 1408 från Tyska
orden. Under sina sista levnadsår inriktade sig
M. på att återvinna Sönderj ylland från
holstei-narna men hade ej hunnit med mera än
förberedande åtgärder, då hon 1412 dog av pesten i
Flensburg.
Samtidigt med att M. vidgade sitt välde utåt,
bemödade hon sig om att centralisera
regeringsmakten i rikena och lägga den i konungens
händer. I Danmark och Sverige besatte hon slotten
med sina handgångna män. 1396 måste den
svenska adeln lämna ifrån sig sina pantlän och
tilllåta en omfattande godsreduktion, samtidigt som
Erik av Pommern valdes till konung i Sverige
och Danmark. Vid Eriks kröning i Kalmar 1397
förmåddes de tre rikenas riksråd att svärja
honom trohet i former, som tryggade ärftligt
envälde inom den nordiska monarkien. Härmed
grundades rättsligt sett den s. k. Kalmarunionen.
Hon behöll i realiteten regeringsmakten även
efter Eriks trontillträde. Vid sin död hade M.
grundat ett centraliserat välde, som kunde hålla
de kapitalstarka tyska Östersjömakterna stången.
— Litt.: G. Carlsson i ”Sveriges historia till våra
dagar”, 3 : 1 (1941).
4) Margareta (M ärta), prinsessa (d.
1341), se ovan Sverige 1).
5) Margareta, prinsessa (d. 1487), se
nedan Skottland 2).
6) Margaretha Sofia Lovisa Ingeborg,
prinsessa (f. 1899), äldsta barn till prins Carl
av Sverige, förmäld 22/s 1919 med prins Axel av
Danmark.
7) Margareta Alexandrine Thorhildur
Ingrid, prinsessa (f. 1940), äldsta dotter till konung
Fredrik IX av Danmark och drottning Ingrid.
Genom en grundlagsändring, företagen efter
folkomröstning 1953, har M. förklarats för
tronföljare.
England. 1) Margareta (eng. Margaret) a v
A n j o u, drottning (1430—82). M. var dotter
till René av Anjou och äktade 1445 konung
Henrik VI av England. Hon började tidigt öva
politiskt inflytande, sökte 1453, då hennes gemål
drabbats av sinnessjukdom, bli regentinna men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
