Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margaux - Margelan - Marggraf, Andreas Sigismund - Marginal - Marginalplåtar - Marginalskatt - Margot - Margrethelund - Margräs - Margueritte, Paul och Victor - Marholm, Laura - Mari, Marijska ASSR - Maria (Jesu moder) - Maria (kvinnor i N. T.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
M argelan—M aria
544
de, omkr. 25 km n. om Bordeaux. Från
Chåteau-Margaux kommer vinet med samma namn.
Margela’n. 1) Gamla M., stad i Uzbekiska
SSR, vid järnvägen Kokand—Andizjan; 44,000
inv. (1926); bomulls- och sidenindustri. — 2)
Nya M., stad, heter numera Fergana (se d. o.).
Marggraf [ma’rkgräf ], Andreas
Sigismund, tysk kemist (1709—82), dir. för den
fysikaliska klassen av Berlins vet.-akad. 1760. M.
var en framstående kemist, och av stor praktisk
betydelse blev hans upptäckt av rörsockerhalten
i sockerbetan.
Marginal (av lat. ma’rgo, kant), den oskrivna
kanten av en skriv- el. trycksida (i denna bet.
även m a r g) ; utrymme för handlingsfrihet,
spelrum; skillnaden mellan inköps- och
försäljningspris el. mellan inlånings- och utlåningsräntefot,
vilken innebär en säkerhet mot förlust. Som
börsterm betecknar m. (eng. margin) den del av
köpesumman, som i vissa fall deponeras i bank som
säkerhet för fullgörande av terminsavtal. — Som
adj. (av nylat. marginälis): som befinner sig el.
bildas vid kanten av något.
Marginalplåtar, plåtar, som i sidled begränsa
ett fartygs dubbelbotten.
Marginalskatt, den skatt, som vid progressiva
skatter, ss. inkomst-, förmögenhets- och
arvsskatter, träffar en mindre, marginell, ökning av
skatteobj ektet. På en skattepliktig inkomst av
20,000 utgör den genomsnittliga
skattesatsen 19,4 °/o. (Olika delar av beloppet 20,000
beskattas emellertid med olika procentsatser från
12 °/o i botten till 30 °/o). Stiger inkomsten med
10.000 kr. beskattas ökningen med 35 °/o, och det
är denna skattesats på ökningen som benämnes
m. Den genomsnittliga skattesatsen på 30,000 är
endast 24,6 °/o.
Margot [margå’], fr., förk. av Margareta;
jfr Margareta, Frankrike 2).
Margrethelund, slott i österåkers sn i Uppland,
vackert beläget vid Trälhavet 6 km n. om
Vaxholm. Slottet av sten i två våningar torde
härstamma från 1630-talet men ombyggdes 1658 och
utökades i mitten på 1700-talet och slutet på
1890-talet. På 1920-talet avstyckades stora delar
av egendomen till villatomter m. m. Sedan 1718
har M., utom 1840—64, tillhört ätten Åkerhielm.
Margräs, bot., se Rörsläktet.
Margrethelund.
Margueritte [margari’t], Paul (1860—1918)
och Victor (1867—1942), franska författare,
söner till den vid Sedan fallne generalen
August e M. Paul M. skrev först ensam, starkt
påverkad av Zola, en rad sociala romaner. Sitt
samarbete med brodern inledde han 1897. Zolas
för den militära äran nedsättande skildringar
från fransk-tyska kriget uppkallade bröderna till
ett vältaligt gensvar i form av en stor
roman-tetralogi, ”Une époque” (1898—1904), ägnad
faderns minne. Bäst äro de första delarna, ”Le
dés-astre” (1898; ”Kamp och nederlag”, s. å.) och
”Les tronqons du glaive” (1901; ”Med brusten
klinga”, s. å.). I tio år fortsattes detta samarbete.
En herostratisk ryktbarhet fick Victor M. genom
sina tendentiösa skildringar av en erotiskt
fördomsfri kvinnlig ungdoms lössläppta liv i ”La
gar<;onne” (1922; ”Ungkarlsflickan”, 1923), som
följdes av flera romaner i samma stil. — Monogr.
av E. Pilon (1905).
Marholm, Laura, se Hansson, Ola.
Mari, Mari j ska ASSR, autonom
socialistisk sovjetrepublik inom RSFSR, vid Volga, n.
om Tjuvasjernas och Tatarernas ASSR, bildad
1936; 23,300 km2, c:a 600,000 inv. Huvudstad
Joksjar-Ola.
Maria (hebr. mirjam) heter enl. evangelierna
Jesu moder. Den fortbildning betraktelsen av
hennes historiska gestalt fått inom den kristna
församlingen reflekteras redan i de traditioner
om Jesu födelse, vilka återgivas av Matt, och
Luk. Bekant är den framställning, vilken i
Je-susbarnets avlelse ser verkan av helig Ande och
kraft från den Högste, som överskyggar
Herrens tjänarinna. Utom det faktum, att M. var
Jesu moder och hustru till timmermannen Josef
i Nasaret, hör till den historiska kärnan i den
nytestamentliga traditionen om M., den uppgift
i Mark. (3: 21, 31 ff.; jfr Matt. 12: 46 ff., Luk.
8: 19 ff.), som berättar om huru Jesu moder och
bröder söka Jesus. Enl. Mark. 6: 3 (jfr Matt.
13: 55 ff., Joh. 6: 42) bodde M. vid tiden för
Jesu offentliga uppträdande i Nasaret; mannen
synes redan vara död. Jesus uppgives ha
”systrar”, och fyra bröder till honom nämnas vid
namn. I Joh. evang. uppträder M. i samband med
berättelsen om bröllopet i Kana (kap. 2). Hon
står vid korset, och den Korsfäste anförtror
henne åt sin älsklingslärjunge (19: 25 ff.). Enl.
Apg. 1: 14 har M. i likhet med Jesu bröder
hört till den första församling, som bildades
kring tron på den uppståndne. Den
nytestamentliga Mariabilden omhändertogs redan tidigt av
legendbildningen (varom den apokryfiska
litteraturen rikligen vittnar). Åt ”Guds moder” har
inom den romerska kyrkan ända in i vår egen
tid ägnats en rikt utgestaltad kult. — Jfr
Maria-bilder, Mariafester och Mariakult.
Maria, namn på flera kvinnor i N. T. Utom
Jesu moder förekomma: 1) M., Jakob den yngres
och Joses’ moder, jämte M. från Magdala nämnd
bland kvinnor, som på avstånd åsågo
korsfästelsen (Mark. 15: 40). Hon var också vittne till
begravningen (15: 47) och mottog uppenbarelse
av den uppståndne (Mark. 16: 1). — 2) M.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
