Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maria Kristina (drottning av Spanien, 1806—78) - Maria Kristina (drottning av Spanien, 1858—1929) - Maria (drottning av Ungern, 1370—95) - Maria (drottning av Ungern, 1505—58) - Maria Teresia (tysk-romersk kejsarinna, österrikisk-ungersk drottning) - Maria (församling i Hälsingborg) - Maria (församling i Stockholm) - Mariabilder, madonnabilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
Maria—Mariabilder
554
Bägge Sicilierna, 1829 g. m. Ferdinand VII av
Spanien. M., som ägde både skönhet och
intelligens, påverkade konungen att genomföra den s. k.
pragmatiska sanktionen av 1830 om kognatisk
tronföljd, varigenom hon ådrog sig sin svåger
Don Carlos’ hat. Vid Ferdinands död 1833
utropade M. sin dotter Isabella till drottning och
regerade sedan som förmyndare till 1840. Om
carlistupproret se Spanien, historia. M. måste
1840 lämna landet men återvände 1844 och
utövade därefter alltjämt ett betydande inflytande
på politiken. — Hon ingick — tre månader efter
sin makes död —- hemligt äktenskap med
livgardisten Don Fernando Munoz.
3) Maria Kristina, drottning (1858—
1929), dotter till ärkehertig Karl Ferdinand av
Österrike, 1879 g. m. Alfons XII (hans 2:a
gifte). Vid konungens död 1885 förordnades M.
till regentinna och kvarstod som sådan, tills sonen
Alfons XIII 1902 blev myndig.
Ungern. 1) Maria, drottning (1370—95),
äldsta dotter till Ludvig I av Ungern och Polen.
Hon efterträdde sin fader 1382 under
förmyn-derskap av sin moder, Elisabet. Polen hyllade
emellertid M:s syster Hedvig, och Ungerns
stormän inkallade Karl III av Neapel. Karl mördades
1386, men s. å. föllo M. och Elisabet i händerna
på hans kroatiska anhängare. M., som 1385 äktat
sedermera kejsar Sigmund, befriades, och
hennes make övertog regeringen i Ungern.
2) Maria, drottning (1505—58), dotter till
Filip den sköne av Habsburg och Burgund samt
Johanna av Spanien, förmäldes tidigt med
konung Ludvig II av Ungern. Denne stupade 1526
vid Mohacs. Själv förde hon sedan 1531—36 åt
sin broder Karl V regeringen i Nederländerna
och var härvid ett betydande stöd för honom och
hans planer.
Österrike. Maria Teresia, tysk-romersk
kejsarinna, österrikisk-ungersk drottning (1717
—80), dotter till kejsar Karl VI. M. var den
sista ättlingen av dynastien Habsburg.
Nittonårig förmäldes hon med hertig Frans Stefan
av Lothringen, och genom den pragmatiska
sanktionen sökte kejsar Karl trygga dotterns
övertagande av arvet. Vid M:s trontillträde 1740
restes arvsanspråk o. a. krav på monarkien från
skilda håll, vilka ledde till österrikiska
tronföljds-kriget. Härunder utvecklades M. snabbt till en
viljestark och målmedveten regent, som i sitt
betryck och sin förtröstan på sin saks rättvisa
vann allmänna sympatier. Väl slutade kriget med
Schlesiens förlust, men hotet mot den
habs-burgska monarkiens bestånd avvärjdes, och
genom valet av Frans Stefan till kejsare (1745)
tryggades kejsardömets fortsatta anknytning till
familjen och monarkien. M:s strävan — med
biträde främst av statskanslern Kaunitz — att
återvinna Schlesien var ett av de inslag i
1750-talets kabinettspolitik, vilka sammanflöto till
sjuåriga kriget, en ny stor prövning utan positivt
resultat för M. och hennes folk. Därefter var
M. mer passivt inställd till utrikespolitiken, som
alltmer kom under ledning av sonen och
medre-genten (från 1765), Josef II. Förslaget om Polens
delning hade sålunda inte hennes gillande. —
Mest satte M. sin personliga prägel på det inre
politiska arbetet. Utan att besjälas av tidens
anti-religiösa och mest radikala strömningar, liksom
ej heller av dess böjelse för furstedespotism,
tillägnade hon sig den frambrytande
upplysningsan-dan. Denna omsatte hon i energiskt reformarbete:
en begynnande centralisering och uniformering
av ländernas författning, förvaltning och
jurisdiktion, varvid, den provinsiella självstyrelsen på
sina håll med varsam
hand inskränktes,
upphävande av inre
tullgränser, tortyrens
avskaffande, stark
begränsning av
böndernas ofrihet m. m.
Främst genom denna
inre gärning men även
genom sitt storslagna
uppträdande i den
yttre kampen och genom
sitt rika och varmt
mänskliga väsen
framstår M. som en av sin
tids och sitt lands
främsta härskargestalter. — Litt.: G. P. Gooch,
”M. T. and other studies” (1951); ”Kaiserin M.
T:s politisches Testament”, utg. av J.
Kallbrun-ner (1952).
Maria, församling i Hälsingborg; 31,721 inv.
(1952).
Maria, församling i Stockholm, se Maria
Magdalena.
Mariabilder, madonnabilder, i allm.
bildframställningar av Jesu moder, i vanlig
bemärkelse sådana, i vilka den späde Jesus framställes
buren el. stödd av modern. Några i de romerska
katakomberna påträffade bilder av en kvinna med
ett spätt barn, målade tidigast på 100-talet e. Kr.,
ha tolkats som M. De viktigaste typerna av M.
äro urspr. utbildade i den kristna Orienten. De
vanligaste betecknas med de grek, namnen B 1
a-cherniotissa (Maria stående i
orantställ-ning med barnet svävande framför bröstet),
Gly-k o p h i 1 u s a (den ”smeksamma” madonnan, ömt
lutad över barnet på hennes arm),
Hodege-t r i a (den ”vägvisande” gudsmodem, som med
ena handen pekar på den späde Kristus),
Ky-riotissa och Platytera (Maria, i den förra
typen stående, i den senare tronande, håller barnet
upprätt framför sig).
Den västerländska kyrkans äldre M. visa
intimt beroende av de traditionella orientaliska
typerna. De friplastiska M. (fr. o. m. 1000-talet)
bibehöllo länge det frontala platyteramotivet; i
fransk skulptur började på 1100-talet en rask
utveckling av rörligare kompositionsmotiv, även
stående, vilka från 1300-talet blevo mycket
vanliga. Under 1300-talet slog den realistiska
madonnabilden igenom. I äldre M. framställes såväl
Maria som barnet i majestätisk höghet, försedda
med gloria el. (i Västerlandet) krönta. Barnets
gestalt förändras raskare än moderns i realistisk
riktning; i yngre medeltida M. är Maria i regel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
