Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariaviter - Mariazell - Marib - Maribo - Maribo amt - Maribor - Marica - Maridalen - Marie, Pierre - Marie, André - Marie Antoinette - Marie bebådelsedag, Jungfru Marie bebådelsedag - Marieberg (Bjärtrå) - Marieberg (Stockholm) - Marieberg (Kristinehamn) - Mariebergs fajansfabrik - Marieby - Marie Byrds land - Mariedal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Mariazell—Mariedal
560
skulle leva i stillhet enl. Marias liv (Mariæ vita),
upplöstes 1904 av påven, erkändes 1906 av ryska
staten som gammalkatolskt kyrkosamfund men
bannlystes s. å. av påven. M. vunno flera hundra
tusen medlemmar och ägnade sig särskilt åt
socialt och religiöst arbete i industricentra. Med
gammalkatolikerna gjorde de gemensam sak till
1924 och ha sedan hemfallit åt en svärmisk
nationalism.
Mariazell [-tsä’l], Österrikes mest berömda
vallfartsort, i Steiermark, 90 km s. v. om Wien;
c:a 2,500 inv. Kyrka (från 1300-talet) med en
undergörande Mariabild (c:a 200,000 besökande
årl.).
Märib, stad i Jemen, s. v. Arabien, omkr. 100
km n. ö. om Sana; var fordom sabéernas
huvudstad.
Märibo, stad i Danmark, vackert belägen
mellan två sjöar, mitt på Lolland; c:a 5,000 inv.
(1925). Stor sockerfabrik. Hamnplats är
Band-holm i n. M:s stiftskyrka (se bild 2 å pl. vid
Dansk konst) är den enda återstoden av det 1416
uppf. Maribo kloster, ett birgittinkloster,
gr. av munkar och nunnor från Vadstena. I M.
stiftsmuseum och stiftsbibliotek. Staden M.
anla-des i början av 1400-talet invid M. kloster.
Maribo amt, Danmark, omfattar Lolland,
Fal-ster och kringliggande småöar; 1,795 km2,
135,132 inv. (1945).
Ma’ribor, ty. Marburg, stad i Slovenien,
Jugoslavien, vid Drava, 10 km från österrikiska
gränsen; c:a 66,000 inv. M. är centrum i ett rikt
frukt- och vinodlingsdistrikt. Stora kvarnar och
j ärnvägsverkstäder.
Marica [-i’tsa] (bulg.), grek. Maritsa, flod på
Balkanhalvön, upprinner på Musala i Bulgarien,
60 km s. s. ö. om Sofia, flyter åt ö. genom det
bördiga svartj ordsområdet förbi Plovdiv,
därefter åt s. ö. och s., blir vid Adrianopel
nödtorftigt segelbar och mynnar med sumpigt delta
i Egeiska havet. Längd c:a 500 km. I sitt nedre
lopp utgör M. gräns mellan Grekland och
Turkiet.
Märidalen, vacker skogsdal strax n. om Oslo,
s. Norge, omkring Maridalsvannet (3,67
km2, 149 m ö. h.), som är uppdämd av en
morän; avflyter genom Akerselva till Oslofjorden
och är Oslos huvudvattenreservoar.
Marie [mari’], Pierre, fransk läkare (1853
—1940), med. dr 1883, prof, i patologisk anatomi
vid Paris univ. 1907. M. är näst J. M. Charcot
Frankrikes främste neurolog. Hans gradualavh.
över Basedows sjukdom är grundläggande liksom
också hans arbeten inom neurologien.
Marie [mari’], André, fransk jurist och
politiker (f. 1897), radikalsocialist, deputerad sedan
1928. M. deltog aktivt i den franska
motståndsrörelsen under 2:a världskriget och var 1943—45
fånge i koncentrationslägren Buchenwald och
Dachau, där hans hälsa tog allvarlig skada. Han
var justitieminister 1947—48, konseljpresident i en
koalitionsministär med P. Reynaud som
finansminister juli—aug. 1948, blev v. konseljpresident
och justitieminister i Queuilles ministär i sept.
s. å. men avgick i febr. 1949 av hälsoskäl. M. har
även varit verksam som lustspelsförfattare och
teaterkritiker.
Marie Antoinette [mari’ ätcoanä’t], drottning,
se Maria, Frankrike 5).
Marie bebådelsedag, Jungfru Marie b
e-bådelsedag, firad till åminnelse av
bebådel-sen (Luk. 1:26 ff.), som räknades 9 mån. före
Jesu födelse. I Sverige firades M. t. o. m. 1952
25 mars. Därefter firas M. den söndag, som
infaller under tiden 22—28 mars, el. om denna
är palmsöndag el. påskdag, söndagen före
palmsöndagen. Den folkliga benämningen på M. är
Vårfrudag. Under medeltiden räknades stundom
årets början från M. (Mariaår).
Marieberg, industrisamhälle i Bjärtrå sn.
Marieberg. 1) Stadsdel i Stockholm, på s.
Kungsholmen.
2) Kronoegendom på s. Kungsholmen i
Stockholm. Till M. var 1818—84 förlagt det av
general v. Cardell grundade Högre art.-lärov.,
sedermera Krigshögsk. samt Art.- och
ingenjör-högsk. 1885—1907 var Trängbataljonen, senare
Svea trängkår, och 1907—40 Fälttelegraf kåren,
senare Signalregementet, förlagd till M., som nu
användes av Arméns signalskola. Vid M. fanns
1876—1950 en staten tillhörig ammunitionsfabrik.
Delar av M. ha under senare år försålts till
tomtmark.
Marieberg, (sinnes-)sjukhus Kristinehamn.
Mariebergs fajansfabrik, i Stockholm, anlades
på kronoegendomen Marieberg på Kungsholmen
av hovtandläkaren Johan Ehrenreich, som 1758
fått privilegier på en porslinsfabrik. Innan
fabrikationen kommit i gång, nedbrann emellertid
anläggningen men återuppfördes för tillverkning
av fajans och började i april 1760 en
verksamhet, som upphörde 1788, sedan företaget 1782
förvärvats av innehavarna till den konkurrerande
fabriken vid Rörstrand. Ehrenreich ledde
tillverkningen till 1766, då han efterträddes av
fransmannen Pierre Berthevin, vilken följdes av
Henrik Sten. Fabrikationen karakteriseras av försök
att efterbilda porslinsdekoren. Dock gjordes även
många självständiga insatser med t. ex. de vita,
odekorerade pjäserna. Den skulpturala
utsmyckningen av föremålen var en av de viktigaste
dekorativa insatserna i mariebergstillverkningen.
Mot slutet experimenterades med
porslinstillverkning, och man fick fram ett gulaktigt flintpors»
lin, som icke dekorerades i färg. — Litt.: G. H.
Stråle, ”M:s historia och tillverkningar” (1880);
C. Hernmarck, ”Marieberg” (1946). — Se färgpl.
och bild 17 vid Fajans.
Marieby, sn i Jämtlands ö. domsaga vid
Storsjön s. om Östersund; 46,50 km2, 553 inv. (1952).
Jordbruksbygd närmast sjön, i det inre skog och
myrar. 713 har åker. Kyrka av trä från 1890.
Ruin av medeltida kyrka. Ingår i Brunflo, M.
och Lockne pastorat i Härnösands stift,
Östersunds kontrakt. Tillhör storkommunen Brunflo.
Marie Byrds land [mä’ri el. mä’ri bä’ds], del
av Västantarktis, ö. om Rosshavet.
Mariedal, gods i Ova och Skälvums socknar
(Husaby kommun) i Västergötland, 10 km n. om
Skara, omfattar med underlydande 1,060 har,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
