Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariedal - Mariedam - Marie de France - Mariefred - Marie Galante - Mariehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Mariedam—Mariehamn
562
Mariedal.
därav 485 åker. Slottet av sten i två våningar
med klocktorn samt två flyglar är byggt på
1660-talet av Läckö slottsherre, M. G. De la Gardie,
för hans gemål, prinsessan Maria Eufrosyne av
Pfalz-Zweibrücken, efter ritningar av J. De la
Vallée, restaurerat 1888. M. köptes 1888 av greve
N. G. A. Sparre och tillhör nu kapten I. Virgin.
I slottet, vars inredning är väl bibehållen (tak
med stuckaturer m. m.), finns bl. a.
en stor saml. porträtt, särsk. av
Sparreättens medl.
Mariedam, samhälle i Lerbäcks sn
i Närke.
Marie de France [mari’ da frä’s],
fransk skaldinna (1100-talet). Hon
var född i Frankrike men levde i
England på Henrik II :s tid. Hennes
berömmelse vilar framför allt på de
tolv lais, däribland ”Chèvrefeuille”,
med motiv ur Tristansagan, och ”Les
deux amants” (sv. övers, i H. Schück,
”Världslitteraturen”, II). — Jfr J.
Bédier, ”Lais de Marie de France”
(i Revue des Deux Mondes 1891),
L. Spitzer i Zeitschrift für
Romani-sche Philologie 1930 samt litt. till
art. Lai.
Mariefred, stad i Södermanlands
län, vid inre delen av Gripsholmsviken
av Mälaren; 99,89 km2, 2,597 inv.
(J953; efter inkorporering av
Kärn-bo och Taxinge Vi 1952). På den
plats, där M :s kyrka nu ligger,
grundade Sten Sture d. ä. 1493 Sveriges enda
kartusiankloster, Monastèrium pacis Mariae, till
vilket det strax s. v. om M. belägna
Grips-holms slott med underlydande donerades 1498.
1526 kom Gripsholm i Gustav Vasas händer,
klostret indrogs och nedrevs, men ur dess spillror
växte ett litet samhälle upp, delvis befolkat av
de hemlösa munkarna. De kungliga grannarna på
Gripsholm visade sig alltid angelägna att genom
donationer, stadsprivilegier (1605) m- m- bidraga
till samhällets förkovran. 1761 hade M. endast
263 inv., men under Gustav HI:s tid, då hovet
ofta vistades på Gripsholm, inträdde en viss
upp-blomstring för staden. 1805 hade M. 597, 1850
610, 1900 1,192, 1920 1,402 och 1940 1,542 inv.
— M. har ett vackert läge vid Gripsholmsviken
och är en liten idyllisk stad. Kyrkan är skänkt
av änkedrottning Kristina 1620 och blev färdig
1624; den brann 1682 men iståndsattes 1701, då
Hedvig Eleonora skänkte den rikt skulpterade
predikstolen, vilken jämte den kungl. läktarens
skrank ger en viss prakt åt interiören. Vid s.
sidan av kyrkan finnas några obetydliga,
framgrävda rester av det gamla klostret. Rådhuset vid
Rådhustorget har tillkommit genom Gustav III:s
tillskyndan, är ritat av C. J. Cronstedt och blev
färdigt 1784; restaur. 1907. En stor tillgång för
M. är turisttrafiken till Gripsholm. Staden har
ångbåtsförbindelse med Stockholm och står
genom en bibana till Läggesta i förbindelse med
statsbanelinjen Södertälje—Eskilstuna. — M.
bildar tills, m. Kärnbo och Taxinge ett pastorat i
Domprosteriet av Strängnäs stift. Judiciellt lyder
M. under landsrätt, Livgedingets domsaga. —
Litt.: G. Lindqvist, ”M.” (i ”Sveriges städer”,
2, 1915) ; O. M. Strandberg, ”Bygden kring
Gripsholm och Pax Mariae” (1940).
Marie Galante [mari’ galä’t], ö, tillhörande
franska kolonien Guadeloupe.
Mariehamn, fi. Maarianhamina, stad på Aland,
Godkänd för publicering av rikets allmänna kartverk uha och för
spridning av kartverkskominissionen 16bo 1953.
Bilder se pl. vid nästa sida.
MARIEFRED
Skala 1:15000
7 Buss-sfahon
2 Post
3 Rådhus
4 Stadshotell
5 Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
