Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariehamn - Marieholm (storkommun) - Marieholm (municipalsamhälle) - Marieholm (residens) - Mariehäll - Marie-José - Marie kyrkogång - Marie Louise - Marielund (Blekinge) - Marielund (Uppsala län) - Marienbad - Marienburg - Marienglas - Marienlyst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Marieholm—Marienlyst
564
Flygbild över Mariehamn.
Finland; 3,1 km2, 3,556 inv. (1950), svensktalande.
M. är beläget på fasta Ålands s. kust. Staden
grundades 1861. Den är landskapets enda stad
och dess huvudort med säte för länsstyrelsen och
landskapsnämnden. Till sin bebyggelse är M. en
villastad med låga trähus, rymliga trädgårdar
och talrika planteringar. Två lummiga esplanader
dominera stadsbilden. Bland större byggnader
märkas kyrkan och stadshuset, lyceet, Ålands
aktiebank, Nautical Club med sjöfartshistoriskt
museum samt ”Böndernas hus”. I staden finnes
en staty av ålandspatrioten Julius Sundblom (av
Viktor Jansson). Livligt frekventerad bad- och
sommarort. M. har två hamnar, den ö. med en
kaj-längd av 85 m och ett vattendjup av 3 m; den v.
hamnen har en kaj längd av no m och ett
vattendjup av 6 m. Tack vare ålänningarnas intresse för
rederinäringen är M. en betydande sjöfartsstad.
Staden har regelbunden ångbåtsförbindelse med
Åbo och Stockholm samt flygförbindelse med det
finländska fastlandet och med Sverige. I M. finns
en högre navigationsskola. — Litt.: W. Sjöblom,
”M:s stads historia 1861—1911” (1911).
Marieholm, storkommun i Malmöhus län,
Rön-nebergs, Onsjö och Har jagers domsaga,
omfattande Reslöv, ö. Karaby och Torrlösa; 82,94 km2,
3,337 inv. (1953). Huvudort: Marieholm (nedan).
Marieholm, municipalsamhälle (sedan 1915) i
Reslövs sn i Skåne, 9 km v. om Eslöv vid
stats-banelinjen Eslöv—Teckomatorp; 2,66 km2; 1,073
inv. (1953). M. är tingsställe (Äkarp).
Marieholm s yllefabriks a b. äger här
ullspinneri, ylleväveri, färgeri och beredningsverk (275
arb.); firman etabl. 1898 och blev bolag 1919.
Marieholm, landshövdingsresidens (sedan 1660)
i Skaraborgs län, vackert beläget på en holme
i Tidan, i Mariestad. Förr kungsgård, före
Mariestads grundläggning kallad Tuna el.
Tuna-holm. Residenset uppf. 1708 av trä. I två av
flyglarna är Vadsbo hembygds- och
fornminnesförenings museum inrymt.
Mariehäll, stadsdel i Bromma förs, i
Stockholm, närmast v. om Sundbyberg.
Marie-José [mari^åze’], exdrottning av
Italien (f. 1906), dotter till konung Albert av
Belgien, förmäld 1930 med kronprins Umberto av
Italien. M. har tills, m. denne vistats i Portugal,
sedan Italien antog republikanskt statsskick som
följd av folkomröstningen i juni 1946.
Marie kyrkogång, se Kyndelsmässan.
Marie Louise [mari’ læi’z], kejsarinna, se
Maria, Frankrike 6).
Marielund, gods i Nättraby sn, Blekinge, 7 km
n. v. om Karlskrona centrum, omfattar 1,100 har.
Huvudbyggnad av trä från omkr. 1850. Har bl. a.
tillhört släkterna Raab och Rappe.
Marielund, före 1781 Lund, gods i Funbo
sn, Uppsala län, 13 km ö. om Uppsala; 462 har.
Bebyggt med ett stenhus från 1600-talets förra
hälft. Tillhörde under 1500-talet Vasaättens
arvegods.
Marienbad [mari’anbät], tjeck. Mariänské
Låznè, stad och kurort i n. v. Böhmen,
Tjeckoslovakien, 30 km s. s. v. om Karlsbad; c:a 8,000
inv. Staden (628 m ö. h.) skyddas mot n. och v.
av det skogklädda Kaiserwald och har ett torrt
och täml. milt klimat. M. är en världsbekant
kurort; ett 40-tal mineralkällor.
Marienburg [marfanbork], po. Malbork, stad
i Ostpreussen, sedan 1945 tillh. Polen, vid
Weich-sels avloppsarm Nogat, 45 km s. ö. om staden
Danzig; c:a 30,000 inv. Staden är anlagd vid det
av Tyska orden uppförda, starkt befästa slottet
M. och var 1309—1457 säte för ordens
högmästare. M. intogs av svenskarna 1626, belägrades
förgäves av polackerna 1629 och överläts genom
stilleståndet i Altmark s. å. till kurfursten av
Brandenburg. 1656 intogs staden av svenskarna
och försvarades med framgång av dem 1659 mot
brandenburgare, österrikare och polacker.
Marienglas, miner., se Gips.
Marienlyst, slott strax n. v. om Helsingör (se
d. o.), uppf. omkr. 1586 av Fredrik II, senare
ombyggt och utvidgat. I slottsträdgården finns
Tyska ordens slott i Marienburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
